Företag i fokus:

Nya restriktioner för pandemi-lagen

Till och med september 2021 gäller en tillfällig pandemilag. Den innebär att vissa verksamheter som inte omfattas av annan smittskyddslagstiftning kan stängas eller begränsas.

Regeringen har infört ett antal begränsningar med hjälp av pandemilagen.

Tillsvidare får inte fler än åtta personer delta vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Polisen kan ställa in eller upplösa en tillställning som har fler än åtta deltagare.

Om privata sammankomster hålls i festlokaler, föreningslokaler och andra platser som hyrs ut får maximalt åtta personer delta.

Ett undantag görs för begravningar, som får ha upp till 20 deltagare.

Om du anordnar en tillställning som bryter mot förbudet kan du dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Butiker, gym och sportanläggningar inomhus samt badhus ska beräkna antalet besökare så att varje person får tio kvadratmeter. Verksamheterna måste ha tydliga skyltar som gör det tydligt för besökare hur många som får vistas i lokalen samtidigt.   

Länsstyrelsen har i uppdrag att se till att reglerna följs. Här hittar du Länsstyrelsen Gotlands frågor och svar om pandemilagen.

Exempel på allmän sammankomst:

  • Demonstrationer eller sammankomster som hålls för opinionsyttring eller upplysning
  • Föreläsningar och föredrag
  • Sammankomster som hålls för religionsutövning.
  • Teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter, cirkusföreställningar.
  • Andra sammankomster där mötesfriheten utövas.

Exempel på offentlig tillställning:

  • Tävlingar och uppvisningar i sport, idrott och flygning.
  • Danstillställningar, tivolinöjen, festtåg.
  • Marknader och mässor.
  • Andra tillställningar som inte är att anse som allmänna sammankomster.

Skolor, kollektivtrafik, privata evenemang och besök i butiker och på serveringsställen omfattas inte av förbudet.

Information om vad förbudet innebär (Polisen)

Frågor och svar om ändringar i förordningen (Regeringen)

Undantag för kultur- och sportevenemang

Kultur- och sportevenemang får ha sittande publik på maximalt 300 personer. Det gäller om deltagarna sitter ensamma eller två och två, och har minst en meter till andra sällskap. Länsstyrelsen kan besluta om lägre deltagargränser för sitt län eller för en del av länet. 

Samtliga län i Sverige har valt att begränsa denna typ av evenemang till maximalt 8 personer.

Serveringsställen

Alla serveringsställen ska vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19.

Högst fyra personer får sitta vid samma bord. Om sällskapet är större måste det delas upp på flera bord med minst en meter emellan.

Serveringsstället ska också genomföra åtgärder och se till att:

  • Undvika trängsel på ytor där besökarna vistas. Besökare ska kunna ha minst en meters avstånd till andra sällskap.
  • Endast servera mat och dryck till de som sitter vid ett bord eller en bardisk. Gäster kan dock få beställa och hämta sin mat och dryck själva, om det kan ske utan trängsel och med minst en meters avstånd till andra besökare.
  • Besökare har möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller erbjuda handsprit.
  • Informera besökare om hur de kan minska risken för att sprida smitta och se till att personalen får kunskap om hur de kan förhindra smittspridning mellan besökare.

Kommunerna ansvarar för tillsyn av serveringsställen. Om du upplever att reglerna inte följs kan du vända dig till den kommun där serveringsstället finns.

Folkhälsomyndighetens skärpta föreskrifter och allmänna råd till serveringsställen

Folkhälsomyndighetens information till restauranger och serveringsställen

Förbud mot alkoholservering under kvällar

Servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat är förbjuden klockan 20.00-11.00. 

Frågor och svar om om regler för restauranger, krogar m.m.

Resor

Regeringen har beslutat att stoppa icke nödvändiga resor till Sverige från länder utanför EU. Förbudet gäller till och med  31 mars 2021.

Svenska medborgare och medborgare i ett annat EU/EES-land omfattas inte av inreseförbudet. Det finns också ett antal undantagsländer som bedöms ha en låg risk för smittspridning. De som bor i dessa undantagsländer får resa in i Sverige om de kan visa upp ett negativt covid-19-test.

Svenska gränskontrollanter avgör hur undantagen ska tolkas och vilka beslut som ska fattas.

  • Mer om beslutet om inreseförbud
  • Frågor och svar om inreseförbudet 
  • Mer om inreseförbudet hos Polisen
  • Polisens svar på vanliga frågor om inreseförbudet 

Extra Information

Nu måste man äta ensam på restauranger och caféer som inte har egen ingång – som till exempel i foodcourts i gallerior och köpcentrum. Det beslutet kommer Folkhälsomyndigheten fatta i eftermiddag, enligt Ekot.
Beslutet går i linje med regeringens besked till handeln i onsdags – att bara en person per familj ska gå in och handla i affärer.
Folkhälsomyndigheten bekräftar för Ekot att de kommer fatta beslutet i eftermiddag, men när reglerna börjar gälla och hur länge är ännu oklart.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 februari 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 februari 2021 00:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors