Företag i fokus:

Nya restriktioner för pandemi-lagen

Till och med september 2021 gäller en tillfällig pandemilag. Den innebär att vissa verksamheter som inte omfattas av annan smittskyddslagstiftning kan stängas eller begränsas.

Regeringen har infört ett antal begränsningar med hjälp av pandemilagen.

Tillsvidare får inte fler än åtta personer delta vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Polisen kan ställa in eller upplösa en tillställning som har fler än åtta deltagare.

Om privata sammankomster hålls i festlokaler, föreningslokaler och andra platser som hyrs ut får maximalt åtta personer delta.

Ett undantag görs för begravningar, som får ha upp till 20 deltagare.

Om du anordnar en tillställning som bryter mot förbudet kan du dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Butiker, gym och sportanläggningar inomhus samt badhus ska beräkna antalet besökare så att varje person får tio kvadratmeter. Verksamheterna måste ha tydliga skyltar som gör det tydligt för besökare hur många som får vistas i lokalen samtidigt.   

Länsstyrelsen har i uppdrag att se till att reglerna följs. Här hittar du Länsstyrelsen Gotlands frågor och svar om pandemilagen.

Exempel på allmän sammankomst:

  • Demonstrationer eller sammankomster som hålls för opinionsyttring eller upplysning
  • Föreläsningar och föredrag
  • Sammankomster som hålls för religionsutövning.
  • Teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter, cirkusföreställningar.
  • Andra sammankomster där mötesfriheten utövas.

Exempel på offentlig tillställning:

  • Tävlingar och uppvisningar i sport, idrott och flygning.
  • Danstillställningar, tivolinöjen, festtåg.
  • Marknader och mässor.
  • Andra tillställningar som inte är att anse som allmänna sammankomster.

Skolor, kollektivtrafik, privata evenemang och besök i butiker och på serveringsställen omfattas inte av förbudet.

Information om vad förbudet innebär (Polisen)

Frågor och svar om ändringar i förordningen (Regeringen)

Undantag för kultur- och sportevenemang

Kultur- och sportevenemang får ha sittande publik på maximalt 300 personer. Det gäller om deltagarna sitter ensamma eller två och två, och har minst en meter till andra sällskap. Länsstyrelsen kan besluta om lägre deltagargränser för sitt län eller för en del av länet. 

Samtliga län i Sverige har valt att begränsa denna typ av evenemang till maximalt 8 personer.

Serveringsställen

Alla serveringsställen ska vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19.

Högst fyra personer får sitta vid samma bord. Om sällskapet är större måste det delas upp på flera bord med minst en meter emellan.

Serveringsstället ska också genomföra åtgärder och se till att:

  • Undvika trängsel på ytor där besökarna vistas. Besökare ska kunna ha minst en meters avstånd till andra sällskap.
  • Endast servera mat och dryck till de som sitter vid ett bord eller en bardisk. Gäster kan dock få beställa och hämta sin mat och dryck själva, om det kan ske utan trängsel och med minst en meters avstånd till andra besökare.
  • Besökare har möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller erbjuda handsprit.
  • Informera besökare om hur de kan minska risken för att sprida smitta och se till att personalen får kunskap om hur de kan förhindra smittspridning mellan besökare.

Kommunerna ansvarar för tillsyn av serveringsställen. Om du upplever att reglerna inte följs kan du vända dig till den kommun där serveringsstället finns.

Folkhälsomyndighetens skärpta föreskrifter och allmänna råd till serveringsställen

Folkhälsomyndighetens information till restauranger och serveringsställen

Förbud mot alkoholservering under kvällar

Servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat är förbjuden klockan 20.00-11.00. 

Frågor och svar om om regler för restauranger, krogar m.m.

Resor

Regeringen har beslutat att stoppa icke nödvändiga resor till Sverige från länder utanför EU. Förbudet gäller till och med  31 mars 2021.

Svenska medborgare och medborgare i ett annat EU/EES-land omfattas inte av inreseförbudet. Det finns också ett antal undantagsländer som bedöms ha en låg risk för smittspridning. De som bor i dessa undantagsländer får resa in i Sverige om de kan visa upp ett negativt covid-19-test.

Svenska gränskontrollanter avgör hur undantagen ska tolkas och vilka beslut som ska fattas.

  • Mer om beslutet om inreseförbud
  • Frågor och svar om inreseförbudet 
  • Mer om inreseförbudet hos Polisen
  • Polisens svar på vanliga frågor om inreseförbudet 

Extra Information

Nu måste man äta ensam på restauranger och caféer som inte har egen ingång – som till exempel i foodcourts i gallerior och köpcentrum. Det beslutet kommer Folkhälsomyndigheten fatta i eftermiddag, enligt Ekot.
Beslutet går i linje med regeringens besked till handeln i onsdags – att bara en person per familj ska gå in och handla i affärer.
Folkhälsomyndigheten bekräftar för Ekot att de kommer fatta beslutet i eftermiddag, men när reglerna börjar gälla och hur länge är ännu oklart.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 februari 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 februari 2021 00:00

LTs Tomas Karlsson far med osanning om Syrisk-ortodoxa kyrkan

BA9BA294-64B5-4D32-88AB-5ABA02A7E519

Foto/Montage: Redaktionen.

Ledarskribenten i Länstidningen, Tomas Karlsson, har tappat fotfästet. I hans senaste artikel i LT far han med osanningar om den Syrisk-ortodoxa kyrkan och dess medlemmar. Karlsson pekar med hela handen då han påstår att kyrkan och 50-60.000 assyrier/syrianer ”svansar efter Turkiet”.

Som ansvarig utgivare är det första gången som jag uttrycker min åsikt i Telgenytt, men sannolikt inte den sista. Jag väljer att göra det efter att LT godkänt och publicerat en artikel, skriven av ledarskribenten Tomas Karlsson, med rubriken ”Varför svansar syrisk-ortodoxa kyrkan för Erdoğans Turkiet?

I Karlssons artikel kastar han ljus på valet i Turkiet och främst på den turkiske ambassadörens besök den 14 januari i år. I samma artikel lyfter han upp omständigheten att gängkriminella, som misstänks för brott i Sverige – funnit en fristad i Turkiet. Vilket är beklagligt då länderna, Sverige och Turkiet, för länge sedan borde ha bilaterala utlämningsavtal av brottslingar. Karlsson vinklar sin artikel som om bristerna mellan Sverige och Turkiet på något sätt skulle vara den syrisk-ortodoxa kyrkans fel eller att kyrkan borde ta ställning mot Turkiet och dess representanter.

Det Karlsson kritiserar i sin artikel kallas i folkmun för att ha goda relationer. Turkiet är ett land som fortfarande har en stor population av folkgruppen assyrier/syrianer, därav är det av vikt att kunna ha en god relation och dialog med landets representanter. Om Karlsson har missat det så försöker även den svenska regeringen upprätthålla en god relation med Turkiet, med all rätt. Att värna sitt land och/eller församlingsmedlemmar och att ha goda relationer med diplomater från Turkiet eller andra länder är inte att svansa för någon.

Karlssons artikel är missvisande då han höftar med dåliga översättningar av vad som sägs eller kan ha sagts och det som verkligen blev sagt. Karlssons agenda är säkerligen inte att svartmåla alla assyrier/syrianer, men många som har hört av sig till Telgenytt känner sig kränkta, ledsna och besvikna över den retorik som Karlsson använder i sin artikel.

Det är inte första gången LTs Tomas Karlsson far med osanning.

Assyrier/syrianer har inga diplomater, som kan föra dess talan, som sitter på ambassader runt om i världen. Kyrkan är det enda organet som kan föra kommunikation mellan folket och forna hemländer. Karlsson förstår inte detta och får det i artikeln vinklat som att den syrisk-ortodoxa kyrkan tar politisk ställning för andra omvärlds-händelser. Karlsson kritiserar kyrkan och dess representanter på ett orättvist och onyanserat sätt. Karlsson och hans översättare far med osanningar, då de fritt översätter en predikan som biskopen gjorde vid en minnesstund. Ofta talar biskopar och präster i liknelser såsom Jesus också gjorde och det är inget som ska bokstavs-tolkas – vilket förväntas att en erfaren journalist, som Karlsson, borde förstå.

Tomas Karlsson väljer medvetet att feltolka ambassadörens besök och menar att det på något sätt skulle vara fel av kyrkan att träffa diplomater från Turkiet. Karlsson tar också upp Seyfo-frågan och kampen om erkännande och upprättelsen för assyrier/syrianer. Då är frågan, hur menar Karlsson att ett erkännande av Seyfo ska kunna komma till skott utan diplomatiska förbindelser.

Om Karlsson hade varit mer objektiv så hade han snabbt och enkelt, genom ett telefonsamtal, kunnat få svar på varför den turkiske ambassadören, Yönet Can Tezel, besökte kyrkan i Södertälje. Ambassadören är nytillträdd som ambassadör i Sverige och då är det kutym att besöka kyrkor, föreningar och institutioner som har relation till Turkiet. Men det verkar som att Karlssons intresse att veta syftet med ambassadörens besök är lika med noll. Karlsson bryr sig inte, utan blandar korten som det passar hans agenda och ger läsaren en medveten felaktig bild av besöket.

Besöket i Södertälje handlade som tidigare nämnts om att upprätthålla en god relation till forna hemlandet, något som den syrisk-ortodoxa kyrkan haft i decennier. Assyrier/syrianer utsattes visserligen för ett folkmord år 1915, i nuvarande Turkiet, men idag 100 år senare har parterna goda relationer till varandra. Det Karlsson säkerligen har kännedom om är att många assyrier/syrianer stannade kvar i Turkiet när många flyttade till Sverige på 70- och 80-talet. Syrisk-ortodoxa kyrkan värnar självklart om alla sina medlemmarna.

Jag kan möjligen ha viss förståelse för att Karlsson är arg för att Sverige är beroende av Turkiet för inträdet i NATO. Men Karlsson ska inte projicera sitt agg mot den syrisk-ortodoxa kyrkan för att de träffat en diplomat som också är godkänd av den svenska staten som en representant för Turkiet. Menar Karlsson att Turkiet och dess ambassadör är persona non grata. Det är mig veterligen i vart fall ingen annan än Karlsson som har den uppfattningen.

Karlsson är oftast en duktig skribent, men tyvärr så är han ute och cyklar, med sommardäck, i vinterkylan denna gång.

Alexander Isa. Ansvarig utgivare Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 januari 2023 17:28
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:05

Nej! S och M ska inte vara ansvariga för att granska sig själva! 

Boel Rosen

Boel Godner(S) och Alexander Rosenberg(S). Arkivbild.

Södertälje revisorernas uppgift är att granska kommunens alla verksamheter och påtala fel och brister, något man gjort rejält varje år kan man lugnt säga då det inte varit ont om brister och fel.

Uppenbarligen så har man tröttnat på ”allt gnäll” så nu på gårdagens möte (26/1) så valde majoriteten – S. M och MP att själva lägga beslag på både ordförande (M) och vice ordförande (S) posterna – trots att det tidigare alltid varit den granskande oppositionens uppdrag att sköta dessa uppdrag!

Utdrag ur kommunallagen.

Ja vad skall man säga? Detta med att majoriteten nu är ansvarig för att granska sig själva gör hela funktionen meningslös och icke trovärdig!

Det börjar ju bra för den nya majoriteten – eller inte.

Gör om och gör rätt!

Joakim Granberg. Realistpartiet

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 januari 2023 17:28
Senast uppdaterad: 27 januari 2023 17:28

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors