Företag i fokus:

Nya restriktioner för pandemi-lagen

Till och med september 2021 gäller en tillfällig pandemilag. Den innebär att vissa verksamheter som inte omfattas av annan smittskyddslagstiftning kan stängas eller begränsas.

Regeringen har infört ett antal begränsningar med hjälp av pandemilagen.

Tillsvidare får inte fler än åtta personer delta vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Polisen kan ställa in eller upplösa en tillställning som har fler än åtta deltagare.

Om privata sammankomster hålls i festlokaler, föreningslokaler och andra platser som hyrs ut får maximalt åtta personer delta.

Ett undantag görs för begravningar, som får ha upp till 20 deltagare.

Om du anordnar en tillställning som bryter mot förbudet kan du dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Butiker, gym och sportanläggningar inomhus samt badhus ska beräkna antalet besökare så att varje person får tio kvadratmeter. Verksamheterna måste ha tydliga skyltar som gör det tydligt för besökare hur många som får vistas i lokalen samtidigt.   

Länsstyrelsen har i uppdrag att se till att reglerna följs. Här hittar du Länsstyrelsen Gotlands frågor och svar om pandemilagen.

Exempel på allmän sammankomst:

  • Demonstrationer eller sammankomster som hålls för opinionsyttring eller upplysning
  • Föreläsningar och föredrag
  • Sammankomster som hålls för religionsutövning.
  • Teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter, cirkusföreställningar.
  • Andra sammankomster där mötesfriheten utövas.

Exempel på offentlig tillställning:

  • Tävlingar och uppvisningar i sport, idrott och flygning.
  • Danstillställningar, tivolinöjen, festtåg.
  • Marknader och mässor.
  • Andra tillställningar som inte är att anse som allmänna sammankomster.

Skolor, kollektivtrafik, privata evenemang och besök i butiker och på serveringsställen omfattas inte av förbudet.

Information om vad förbudet innebär (Polisen)

Frågor och svar om ändringar i förordningen (Regeringen)

Undantag för kultur- och sportevenemang

Kultur- och sportevenemang får ha sittande publik på maximalt 300 personer. Det gäller om deltagarna sitter ensamma eller två och två, och har minst en meter till andra sällskap. Länsstyrelsen kan besluta om lägre deltagargränser för sitt län eller för en del av länet. 

Samtliga län i Sverige har valt att begränsa denna typ av evenemang till maximalt 8 personer.

Serveringsställen

Alla serveringsställen ska vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19.

Högst fyra personer får sitta vid samma bord. Om sällskapet är större måste det delas upp på flera bord med minst en meter emellan.

Serveringsstället ska också genomföra åtgärder och se till att:

  • Undvika trängsel på ytor där besökarna vistas. Besökare ska kunna ha minst en meters avstånd till andra sällskap.
  • Endast servera mat och dryck till de som sitter vid ett bord eller en bardisk. Gäster kan dock få beställa och hämta sin mat och dryck själva, om det kan ske utan trängsel och med minst en meters avstånd till andra besökare.
  • Besökare har möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller erbjuda handsprit.
  • Informera besökare om hur de kan minska risken för att sprida smitta och se till att personalen får kunskap om hur de kan förhindra smittspridning mellan besökare.

Kommunerna ansvarar för tillsyn av serveringsställen. Om du upplever att reglerna inte följs kan du vända dig till den kommun där serveringsstället finns.

Folkhälsomyndighetens skärpta föreskrifter och allmänna råd till serveringsställen

Folkhälsomyndighetens information till restauranger och serveringsställen

Förbud mot alkoholservering under kvällar

Servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat är förbjuden klockan 20.00-11.00. 

Frågor och svar om om regler för restauranger, krogar m.m.

Resor

Regeringen har beslutat att stoppa icke nödvändiga resor till Sverige från länder utanför EU. Förbudet gäller till och med  31 mars 2021.

Svenska medborgare och medborgare i ett annat EU/EES-land omfattas inte av inreseförbudet. Det finns också ett antal undantagsländer som bedöms ha en låg risk för smittspridning. De som bor i dessa undantagsländer får resa in i Sverige om de kan visa upp ett negativt covid-19-test.

Svenska gränskontrollanter avgör hur undantagen ska tolkas och vilka beslut som ska fattas.

  • Mer om beslutet om inreseförbud
  • Frågor och svar om inreseförbudet 
  • Mer om inreseförbudet hos Polisen
  • Polisens svar på vanliga frågor om inreseförbudet 

Extra Information

Nu måste man äta ensam på restauranger och caféer som inte har egen ingång – som till exempel i foodcourts i gallerior och köpcentrum. Det beslutet kommer Folkhälsomyndigheten fatta i eftermiddag, enligt Ekot.
Beslutet går i linje med regeringens besked till handeln i onsdags – att bara en person per familj ska gå in och handla i affärer.
Folkhälsomyndigheten bekräftar för Ekot att de kommer fatta beslutet i eftermiddag, men när reglerna börjar gälla och hur länge är ännu oklart.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 februari 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 februari 2021 00:00

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors