Företag i fokus:

Nya restriktioner för pandemi-lagen

Till och med september 2021 gäller en tillfällig pandemilag. Den innebär att vissa verksamheter som inte omfattas av annan smittskyddslagstiftning kan stängas eller begränsas.

Regeringen har infört ett antal begränsningar med hjälp av pandemilagen.

Tillsvidare får inte fler än åtta personer delta vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Polisen kan ställa in eller upplösa en tillställning som har fler än åtta deltagare.

Om privata sammankomster hålls i festlokaler, föreningslokaler och andra platser som hyrs ut får maximalt åtta personer delta.

Ett undantag görs för begravningar, som får ha upp till 20 deltagare.

Om du anordnar en tillställning som bryter mot förbudet kan du dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Butiker, gym och sportanläggningar inomhus samt badhus ska beräkna antalet besökare så att varje person får tio kvadratmeter. Verksamheterna måste ha tydliga skyltar som gör det tydligt för besökare hur många som får vistas i lokalen samtidigt.   

Länsstyrelsen har i uppdrag att se till att reglerna följs. Här hittar du Länsstyrelsen Gotlands frågor och svar om pandemilagen.

Exempel på allmän sammankomst:

  • Demonstrationer eller sammankomster som hålls för opinionsyttring eller upplysning
  • Föreläsningar och föredrag
  • Sammankomster som hålls för religionsutövning.
  • Teaterföreställningar, biografföreställningar, konserter, cirkusföreställningar.
  • Andra sammankomster där mötesfriheten utövas.

Exempel på offentlig tillställning:

  • Tävlingar och uppvisningar i sport, idrott och flygning.
  • Danstillställningar, tivolinöjen, festtåg.
  • Marknader och mässor.
  • Andra tillställningar som inte är att anse som allmänna sammankomster.

Skolor, kollektivtrafik, privata evenemang och besök i butiker och på serveringsställen omfattas inte av förbudet.

Information om vad förbudet innebär (Polisen)

Frågor och svar om ändringar i förordningen (Regeringen)

Undantag för kultur- och sportevenemang

Kultur- och sportevenemang får ha sittande publik på maximalt 300 personer. Det gäller om deltagarna sitter ensamma eller två och två, och har minst en meter till andra sällskap. Länsstyrelsen kan besluta om lägre deltagargränser för sitt län eller för en del av länet. 

Samtliga län i Sverige har valt att begränsa denna typ av evenemang till maximalt 8 personer.

Serveringsställen

Alla serveringsställen ska vidta åtgärder för att förhindra spridning av covid-19.

Högst fyra personer får sitta vid samma bord. Om sällskapet är större måste det delas upp på flera bord med minst en meter emellan.

Serveringsstället ska också genomföra åtgärder och se till att:

  • Undvika trängsel på ytor där besökarna vistas. Besökare ska kunna ha minst en meters avstånd till andra sällskap.
  • Endast servera mat och dryck till de som sitter vid ett bord eller en bardisk. Gäster kan dock få beställa och hämta sin mat och dryck själva, om det kan ske utan trängsel och med minst en meters avstånd till andra besökare.
  • Besökare har möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller erbjuda handsprit.
  • Informera besökare om hur de kan minska risken för att sprida smitta och se till att personalen får kunskap om hur de kan förhindra smittspridning mellan besökare.

Kommunerna ansvarar för tillsyn av serveringsställen. Om du upplever att reglerna inte följs kan du vända dig till den kommun där serveringsstället finns.

Folkhälsomyndighetens skärpta föreskrifter och allmänna råd till serveringsställen

Folkhälsomyndighetens information till restauranger och serveringsställen

Förbud mot alkoholservering under kvällar

Servering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat är förbjuden klockan 20.00-11.00. 

Frågor och svar om om regler för restauranger, krogar m.m.

Resor

Regeringen har beslutat att stoppa icke nödvändiga resor till Sverige från länder utanför EU. Förbudet gäller till och med  31 mars 2021.

Svenska medborgare och medborgare i ett annat EU/EES-land omfattas inte av inreseförbudet. Det finns också ett antal undantagsländer som bedöms ha en låg risk för smittspridning. De som bor i dessa undantagsländer får resa in i Sverige om de kan visa upp ett negativt covid-19-test.

Svenska gränskontrollanter avgör hur undantagen ska tolkas och vilka beslut som ska fattas.

  • Mer om beslutet om inreseförbud
  • Frågor och svar om inreseförbudet 
  • Mer om inreseförbudet hos Polisen
  • Polisens svar på vanliga frågor om inreseförbudet 

Extra Information

Nu måste man äta ensam på restauranger och caféer som inte har egen ingång – som till exempel i foodcourts i gallerior och köpcentrum. Det beslutet kommer Folkhälsomyndigheten fatta i eftermiddag, enligt Ekot.
Beslutet går i linje med regeringens besked till handeln i onsdags – att bara en person per familj ska gå in och handla i affärer.
Folkhälsomyndigheten bekräftar för Ekot att de kommer fatta beslutet i eftermiddag, men när reglerna börjar gälla och hur länge är ännu oklart.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 februari 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 februari 2021 00:00

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors