Företag i fokus:

Distansundervisning upphävs

Gymnasieelever kommer snart att få återvända till skolan. Folkhälsomyndighetens rekommendation om att undervisningen på gymnasieskolan ska bedrivas som en blandning av fjärr- och distansundervisning och närundervisning upphör att gälla den 1 april. Det beskedet ger utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff på torsdagen.

Det finns stora regionala skillnader i smittspridningen. Regionala smittskyddsläkare kommer också i fortsättningen att kunna rekommendera att skolor ska stänga helt eller delvis om det är nödvändigt av smittskyddsskäl, lokalt eller i den aktuella skolan.
Eftersom att skolorna snart gå på påsklov så innebär det i praktiken att rekommendationen slutar att gälla från den 6 eller 12 april, beroende på hur ledigheten ligger, säger utbildningsminister Anna Ekström.

Utbildningsministern konstaterar också att studentfirandet inte kommer att kunna vara som vanligt i år. Folkhälsomyndigheten och Skolverket kommer att återkomma med rekommendationer inför det.

Vi har tagit i kontakt med Susanne Lindström (tillförordnad rektor för Torekällgymnasiet och Wendela Hebbegymnasiet i Södertälje) om vad hon tycker om närundervisningen i hennes verksamhet.

Vad tycker du om regeringens beslut angående 100% närundervisning efter den 1 april?

– Vi ser att många elever har mått väldigt dåligt under distansstudierna när de inte fått vara i skolan. Vi ser också att resultaten har försämrats under distansperioden och att eleverna har svårare att nå målen i sina kurser. Så vi är självklart väldigt glada att få ha eleverna på plats i skolan igen.

Hur planerar ni att eleverna ska hålla avstånd från varandra nu när alla elever har närundervisning?


– Vi har mängder med olika anpassningar igång t.ex. att större grupper delas och sprids ut i flera rum. Framförallt behöver vi hjälpas åt att uppmana varandra att visa respekt genom att följa rekommendationer och de anpassningar vi satt in på skolan.


Vad för regler kommer ni att ha när eleverna är tillbaka?

– Vi kommer att se över alla åtgärder vi redan satt in och se om vi kan göra ännu mer. Det kommer att handla om att göra det vi redan gör ännu bättre, snarare än att sätta in nya regler.

Tror du att detta kommer funka i längden eller tror du att eleverna kommer att skickas tillbaks till distansundervisningen igen?

– Jag hoppas och tror att alla kommer att förstå hur viktigt det är att vi nu håller i – följer alla restriktioner – och att vi därför få ha eleverna här på skolan fram till sommarlovet. Sen kan vi inte göra mer än att hålla tummarna – och tårna – för att smittläget i regionen gör det möjligt för oss att ha närundervisning.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2021 00:00
Senast uppdaterad: 25 mars 2021 00:00

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors