Företag i fokus:

Det Assyriska nyåret närmar sig

Det assyriska nyåret brukar firas i Södertälje. Folk samlas i Assyriska lokalen för att dansa, sjunga och lyssna på det som erbjuds. Massor av aktiviteter erbjuds för barn och vuxna. Varje år brukar assyrier samlas i Assyriska lokalen, assyrier från runt om i Sverige.

Kara Hermez, ordförande i Assyriska riksförbundet i Södertälje, hon är den som arrangerar det hela. Vi har försökt att kontakta henne, men fick inget svar.

Historia:

Enligt assyriernas tideräkning börjar det nya året på den fjärde månadens första dag, det vill säga 1:a april. Därför firar assyrier över hela världen idag nyåret Akitu, även kallat Ha-Nison.

Med vårens ankomst vaknar naturen åter till liv och upplever stor fruktbarhet. Människor påverkas och känner starkt av denna livsförnyelse. Förr ansågs det därför naturligt att ett nytt år började i samband med denna livsförnyelse. Under antikens tid förklarades emellertid det mesta i livet och naturen med myter och genom gudars verk. Dessa myter utgjorde grunden för skapelseberättelser som förklarade det mesta i människans omgivning. Så också i Mesopotamien.

Utifrån den sumeriska-assyriska-babyloniska skapelseberättelsen förklarades det mesta i livet och naturen och däribland det nya året. En av de mest välkända och i det här fallet viktigaste myterna är den om Ishtar, av sumererna även kallad Inana, fruktbarhetens, krigets, livets och dödens gudinna.

I berättelsen blir hon förälskad i en jordbrukare vars namn är Tamuz. Ishtar går till Tamuzs mor Mingal för att få hennes välsignelse och tillstånd att gifta sig med Tamuz. Tamuz blir fruktbarhetens Gud och resultatet av deras giftemål blir en grönare jord av växtlighet, människor och djur blir mer fruktbara och förökar sig.

Firandet av nyårsfesten har tre beståndsdelar, Tammuz död, hans återuppståndelse från de döda (Ishtar steg ned i dödsriket och återvände i triumf tillsammans med återuppståndne Tammuz), och glädje på jorden.

Av de uppgrävda arkeologiska fynden, främst lertavlorna i Ashur framgår att dessa högtider fortlevde i området fram till kristendomens inträde. Firandet av den assyriska nyårsfesten ”Akitu” (idag benämnd Ha-Nison, vilket betyder första april), har även sin bakgrund i utvecklingen av de politiska, sociala och religiösa relationerna bland befolkningsgrupperna och också i centraliseringen av de samhälleliga relationernas utveckling i Mesopotamien.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 mars 2021 00:00
Senast uppdaterad: 27 mars 2021 00:00

Södertälje-representanter på plats vid historisk invigning

680D5070-E0EE-4BC2-97AF-79E0721BB10F

Foto: S:t Afrems Kyrka/ Creative Commons

Under söndagen invigdes den första nybyggda syrisk-ortodoxa kyrkan i Turkiet på cirka 100 år. På plats fanns representanter från flera församlingar från Södertälje för att närvara under ceremonin.

Den syrisk-ortodoxa kyrkan S:t Ephrem som invigdes i Istanbul i Turkiet under helgen är den första kristna gudstjänstlokalen som byggts i landet sedan republiken grundades år 1923. När byggets inleddes 2019 lades den allra första grundstenen av Turkiets president, Tayyip Erdogan.

– Vi är en nation som har styrt över den här regionen i nästan ett årtusende – och över Istanbul i 566 år. Genom denna långa historia har vår region alltid varit hjärtat av religiös, etnisk och kulturell mångfald, och viktigast av allt, av mänsklighetens samvete. Jag ser Mor Ephrems syriska kyrka som en ny rikedom för Istanbul, sade Turkiets president Erdogan, vid ett tidigare tillfälle enligt turkiska medier.

Kyrkan i Istanbul invigdes föregående vecka. Foto: S:t Afrems Kyrka

När kyrkan öppnade sina dörrar för allmänheten i en ceremoni förra veckan var Erdogan återigen närvarande.
På plats i Istanbul fanns även representanter från både S:t Afrems Kyrka och från S:t Jacob av Nsibin i Södertälje på plats för att bevittna det historiska ögonblicket.

Tidigare förbud för att bygga nya kyrkor
Omkring 17.000 syrisk-ortodoxa kristna bor idag i Istanbul som tidigare vänt sig till mindre kyrkor. Nybyggen har sedan en lång tid tillbaka vart otillåtet av de turkiska myndigheterna, dock har kristna minoriteten fått tillstånd att renovera kyrkor. Tillståndet att bygga en ny kyrka i Istanbul ses där som en milstolpe för den kristna minoriteten som idag är bosatt i Istanbul.

Den nya kyrkan, som byggt stadsdelen Yesilköy som ligger i den västra delen av Istanbul, har kapacitet att rymma ungefär 700 besökare och inkluderar församlingslokaler samt en underjordisk parkeringsanläggning.

Foto: S:t Afrems Kyrka

Foto: S:t Afrems Kyrka

Mor Ephrems syriska kyrka i stadsdelen Yesilköy. Foto: S:t Afrems Kyrka

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 17 oktober 2023 02:23

MINGELBILDER v.41 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0032-1

Foto: Shamash Oyal


Se även – Mingelbilder V.15

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 oktober 2023 06:00
Senast uppdaterad: 17 oktober 2023 21:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors