Företag i fokus:

Det Assyriska nyåret närmar sig

Det assyriska nyåret brukar firas i Södertälje. Folk samlas i Assyriska lokalen för att dansa, sjunga och lyssna på det som erbjuds. Massor av aktiviteter erbjuds för barn och vuxna. Varje år brukar assyrier samlas i Assyriska lokalen, assyrier från runt om i Sverige.

Kara Hermez, ordförande i Assyriska riksförbundet i Södertälje, hon är den som arrangerar det hela. Vi har försökt att kontakta henne, men fick inget svar.

Historia:

Enligt assyriernas tideräkning börjar det nya året på den fjärde månadens första dag, det vill säga 1:a april. Därför firar assyrier över hela världen idag nyåret Akitu, även kallat Ha-Nison.

Med vårens ankomst vaknar naturen åter till liv och upplever stor fruktbarhet. Människor påverkas och känner starkt av denna livsförnyelse. Förr ansågs det därför naturligt att ett nytt år började i samband med denna livsförnyelse. Under antikens tid förklarades emellertid det mesta i livet och naturen med myter och genom gudars verk. Dessa myter utgjorde grunden för skapelseberättelser som förklarade det mesta i människans omgivning. Så också i Mesopotamien.

Utifrån den sumeriska-assyriska-babyloniska skapelseberättelsen förklarades det mesta i livet och naturen och däribland det nya året. En av de mest välkända och i det här fallet viktigaste myterna är den om Ishtar, av sumererna även kallad Inana, fruktbarhetens, krigets, livets och dödens gudinna.

I berättelsen blir hon förälskad i en jordbrukare vars namn är Tamuz. Ishtar går till Tamuzs mor Mingal för att få hennes välsignelse och tillstånd att gifta sig med Tamuz. Tamuz blir fruktbarhetens Gud och resultatet av deras giftemål blir en grönare jord av växtlighet, människor och djur blir mer fruktbara och förökar sig.

Firandet av nyårsfesten har tre beståndsdelar, Tammuz död, hans återuppståndelse från de döda (Ishtar steg ned i dödsriket och återvände i triumf tillsammans med återuppståndne Tammuz), och glädje på jorden.

Av de uppgrävda arkeologiska fynden, främst lertavlorna i Ashur framgår att dessa högtider fortlevde i området fram till kristendomens inträde. Firandet av den assyriska nyårsfesten ”Akitu” (idag benämnd Ha-Nison, vilket betyder första april), har även sin bakgrund i utvecklingen av de politiska, sociala och religiösa relationerna bland befolkningsgrupperna och också i centraliseringen av de samhälleliga relationernas utveckling i Mesopotamien.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 mars 2021 00:00
Senast uppdaterad: 27 mars 2021 00:00

Facket: – ”Södertälje kommun har medvetet och planerat brutit mot lagen”

kommunal

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Pressbild

JO har tydligt fastställt att Södertälje kommunledning bröt mot lagen, en uppfattning som fackförbundet Kommunal var först med att framföra.

JO:s allvarliga kritik gällde de utförda kontrollerna av anställda, strider mot lagen. Något som både regeringen och integritetskyddsmyndigheten, IMY, nu fått kännedom om.

– Det är mycket allvarligt, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

När Kommunal initialt inledde diskussioner med kommunen, upplevde fackförbundet att Södertälje kommun skjöt upp processen, undvek att föra en normal dialog och förlängde processens. Detta ledde till att de beslutade att inleda en tvisteförhandling på grund av överträdelser av Dataskyddsförordningen. Situationen i Södertälje sågs som en utveckling som kunde leda till ett ”övervakningssamhälle av värsta sort”.

Nu får Kommunal medhåll från Justitieombudsmannen som riktar allvarlig kritik mot kommunledningen.

– Det är mycket allvarligt att Södertälje inte lyssnat på Kommunals kritik. Vi har från börjat varnat för att bakgrundskontrollerna inte varit lagliga. Södertälje kommun har medvetet och planerat brutit mot lagen. Nu får vi stöd av JO, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

För närvarande pågår en tvist mellan Kommunal och Södertälje kommun, där Kommunal kräver skadestånd för sina medlemmar som arbetar inom kommunen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 20 oktober 2023 11:01

DEBATT: Företagen bygger välfärden

Södertälje

Arkivbild

Att vara företagare handlar i mångt och mycket om att driva saker framåt, förvalta men samtidigt vilja mer. En företagare förväntas leverera service, varor och tjänster som efterfrågas utan att göra avkall på prisattraktivitet, konkurrenskraft och kvalité.

Regionens dryga 320 000 företag skapar inte bara alla produkter och tjänster som vi medborgare efterfrågar, utan de är även jobbskapare som lägger grunden till skatteunderlaget som omvandlas till offentlig välfärd såsom skola, vård, äldreomsorg och kollektivtrafik. I grund och botten kräver således välfärdssamhället framgångsrika företag som har rätt förutsättningar för att starta, växa och driva företag.

I Stockholm har vi ett företagslandskap som inte återfinns på många andra platser i vårt land. Vi har den lilla trädgårdsfirman med endast ett fåtal anställda och vi har världsledande företagsgiganter med hundratals eller tusentals anställda som gör affärer med hela världen. Vare sig det gäller det mindre eller det stora företaget har ni alla en lika viktig roll att spela.

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm, Svensk Näringsliv. Foto: Ulf BörjessonErnst Henry Photography AB

Tillsammans bygger alla företagen den välfärd vi nyttjar. Tillsammans genererar företagandet i regionen skatteintäkter på drygt 278,5 miljarder kronor. Skatteintäkter som ser till att du och jag kan uppsöka en läkare vid behov, att vi kan lämna våra barn på förskolan eller pengar som går till nya vägprojekt som ska se till att vi snabbare, säkrare och smidigare kan ta oss till och från jobbet. För att regionen fortsättningsvis ska ligga i framkant där nya företag kan startas och befintliga kan frodas krävs det dock att politiker och tjänstemän runt om i hela regionen lyssnar, uppmärksammar och prioriterar företagens åsikter och synpunkter.

Här kommer därför en önskelista från företagen runt om i regionen:

  1. Minskad brottslighet och ökad trygghet
    Brottsligheten, som de senaste åren seglat upp som en av de viktigaste politiska frågorna, drabbar i stor utsträckning även företag. Bara förra året kostade brottsligheten företagen i Stockholmsregionen över 31 miljarder kronor. Här behöver kommunen tydligt kroka arm och samarbeta med näringslivet för att strukturerat arbeta för att få bukt med detta stora samhällsproblem.
  2. Bättre dialog mellan kommunen och företagen
    Precis som med så mycket annat så är kommunikation avgörande för att undvika missförstånd och exkludering samt spara tid och resurser. Blir kommunen bättre och tydligare i sin dialog med företagare så ökar nöjdheten och således attraktiviteten.
  3. Förbättrad lokal infrastruktur
    Att både underhålla och förbättra den redan befintliga infrastrukturen och samtidigt satsa klokt i nya projekt är en förutsättning för att regionen ska behålla sin konkurrenskraft.

Vi kan inte enbart spara ihop pengar till välfärden – vi måste också tjäna in dem och det är företagen och deras anställda som gör jobbet. Kan man som kommun arbeta med serviceinriktad och effektiv myndighetsutövning, välja bort verksamheter som kan bedrivas av företagare och ha rim och reson i kravställningar i upphandlingar kommer man en bra bit på vägen.

Vi alla tjänar på att det går bra för våra företag. Det är i den vardagliga slentrianen, den oförutsägbara framtiden och den ständigt accelererande konkurrensen mellan företag som grunden till vår gemensamma välfärd skapas.

Vår uppmaning är därför till kommunen: säkerställ ett gott företagsklimat i hela regionen som gör att fler företag kan starta, växa, utvecklas och anställa – det vinner vi alla på!

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm och Gotland

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 04:50
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors