Företag i fokus:

Det Assyriska nyåret närmar sig

Det assyriska nyåret brukar firas i Södertälje. Folk samlas i Assyriska lokalen för att dansa, sjunga och lyssna på det som erbjuds. Massor av aktiviteter erbjuds för barn och vuxna. Varje år brukar assyrier samlas i Assyriska lokalen, assyrier från runt om i Sverige.

Kara Hermez, ordförande i Assyriska riksförbundet i Södertälje, hon är den som arrangerar det hela. Vi har försökt att kontakta henne, men fick inget svar.

Historia:

Enligt assyriernas tideräkning börjar det nya året på den fjärde månadens första dag, det vill säga 1:a april. Därför firar assyrier över hela världen idag nyåret Akitu, även kallat Ha-Nison.

Med vårens ankomst vaknar naturen åter till liv och upplever stor fruktbarhet. Människor påverkas och känner starkt av denna livsförnyelse. Förr ansågs det därför naturligt att ett nytt år började i samband med denna livsförnyelse. Under antikens tid förklarades emellertid det mesta i livet och naturen med myter och genom gudars verk. Dessa myter utgjorde grunden för skapelseberättelser som förklarade det mesta i människans omgivning. Så också i Mesopotamien.

Utifrån den sumeriska-assyriska-babyloniska skapelseberättelsen förklarades det mesta i livet och naturen och däribland det nya året. En av de mest välkända och i det här fallet viktigaste myterna är den om Ishtar, av sumererna även kallad Inana, fruktbarhetens, krigets, livets och dödens gudinna.

I berättelsen blir hon förälskad i en jordbrukare vars namn är Tamuz. Ishtar går till Tamuzs mor Mingal för att få hennes välsignelse och tillstånd att gifta sig med Tamuz. Tamuz blir fruktbarhetens Gud och resultatet av deras giftemål blir en grönare jord av växtlighet, människor och djur blir mer fruktbara och förökar sig.

Firandet av nyårsfesten har tre beståndsdelar, Tammuz död, hans återuppståndelse från de döda (Ishtar steg ned i dödsriket och återvände i triumf tillsammans med återuppståndne Tammuz), och glädje på jorden.

Av de uppgrävda arkeologiska fynden, främst lertavlorna i Ashur framgår att dessa högtider fortlevde i området fram till kristendomens inträde. Firandet av den assyriska nyårsfesten ”Akitu” (idag benämnd Ha-Nison, vilket betyder första april), har även sin bakgrund i utvecklingen av de politiska, sociala och religiösa relationerna bland befolkningsgrupperna och också i centraliseringen av de samhälleliga relationernas utveckling i Mesopotamien.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 mars 2021 00:00
Senast uppdaterad: 27 mars 2021 00:00

Restaurang utsatt för ”smash and grab”-försök

Polis

Arkivbild

Natten mot onsdag inträffade ett ”smash and grab”-försök i Nykvarn. Flera polispatruller deltog i sökandet efter att gärningspersonerna hade flytt från platsen till fots.

Klockan 02:11  inträffade en dramatisk händelse när ett fordon körde in i en restaurang i Nykvarn.

-Polisens bedömning av händelsen är att det inte rör sig om en trafikolycka, utan syftet har varit att ta sig in i restaurangen för att stjäla, skriver polisen på sin hemsida.

Enligt polisens uppgifter utlöstes ett inbrottslarm samtidigt som flera vittnen rapporterade att två misstänkta gärningspersoner hade använt sig av en ”smash and grab”-metod. Taktik innebar att de körde en bil rakt in i restaurangens lokaler för att komma åt värdefulla tillgångar.

Polisen agerade snabbt, och flera patruller ryckte ut för att söka efter de flyende gärningspersonerna. Under sökandet genomfördes kontroller av ett par personer, och flera vittnen hördes för att samla in mer information om händelsen.

Ingen misstänkt person är för närvarande gripen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 juli 2023 13:22
Senast uppdaterad: 26 juli 2023 13:22

INSÄNDARE: Fördömer starkt koranbränningarna

0EDF4B41-038D-4EA3-9FDE-535B827429C5

Högerextremistern Rasmus Paludan och Salwan Momika från Järna. Foto: Creative Commons / Foto: Streetphotobysd 

Jag vill med dessa rader visa ett starkt fördömande och avståndstagande från koranbränningarna. Dessa handlingar är inget annat än att skapa motsättningar grupper emellan och ge fog till extremister att utvidga dessa motsättningar och fördomar ännu mer.

Jag har stor respekt för yttrandefriheten och självklart ska vi värna om det, men man kan inte dölja sig genom yttrandefriheten och kränka andra människor. Det är inget annat än hets mot folkgrupp.

Att bränna heliga skrifter är en handling som är ”hets mot folkgrupp snarare än yttrandefrihet”.

Regeringen snarast bör komma med en förordning som reglerar dessa kränkande handlingar tills man ser över lagen och regelverket utan att behöva angripa yttrandefriheten.

Jag, som kristen svensk assyrier/syrian och f.d. Riksdagsledamot tar starkt avstånd från koranbränningarna och fördömer dessa handlingar som riktar sig mot alla grupper som har en viss tro oavsett vilken tro det handlar om.

Extremism och fanatism skall bekämpas oavsett om det kommer från höger, vänster, muslim eller kristen. Vi ska sträva efter en mosaik för att få en bättre värld där alla lever med respekt, i fred, sida vid sida oavsett tro och bakgrund.

Yilmaz Kerimo,
Fd Riksdagsledamot

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 juli 2023 11:32
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors