Företag i fokus:

Checklista ska göra byggande mer hållbart

Nu inför Södertälje kommun hållbara mål för byggande redan på markanvisningsstadiet. De exploatörer som är intresserade av att köpa och bygga på Södertälje kommuns mark måste först förbinda sig att uppfylla hållbarhetskrav i ett redan tidigt skede. Därför har kommunen nu infört riktlinjer för hållbart byggande med checklista.

I syfte att uppnå en hållbar stadsutveckling och minska den totala miljöpåverkan av bygg- och fastighetsbranschen, har Södertälje kommun tagit fram Riktlinjer för hållbart byggande vid markanvisningar. Riktlinjerna tar avstamp i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Riktlinjerna består av en checklista inom olika teman som beaktar de tre hållbarhetsdimensionerna: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. 

Att kommuner har krav på sig att arbeta hållbart har funnits ett tag, och alltfler hållbara mål införs i fler verksamheter. Men att som kommun också ställa krav på de exploatörer som vill köpa och bygga på kommunens mark är relativt nytt.

– Många kommuner jobbar med detta redan, några har en mycket mer omfattande kravlista än den vi nu inför. Men att ha en så här tidig dialog i processen är vi tidiga med i Södertälje. Vi vill säkerställa att de som vill ha en markanvisning i Södertälje också jobbar med hållbarhet, säger Annika Olsson, projektledare och mark- och exploateringsingenjör på Södertälje kommun.

Checklistan är utformad så att exploatörerna själva kan välja vilka punkter de åtar sig att uppfylla, men för alla projekt finns dock ett antal minimikrav som ligger till grund för den preliminära bedömningen. Det gäller för både små och stora projekt.

– Många stora exploatörer jobbar redan med hållbarhet och för dem är detta inget nytt. För andra kanske det initialt ses som en större utmaning, men på grund av att det är så pass flexibelt i vilka punkter de kan välja så tror vi ändå att det kommer gå att lösa. Hela tanken med detta är ju att vi alla ska ta ansvar för att bygga hållbart.

Utöver kommunen, så har även flera kommunala bolag varit med i processen med att ta fram riktlinjerna för hållbart byggande. Riktlinjerna godkändes i Kommunstyrelsen 14 april. De kommer nu börja användas direkt i markanvisningar för bostadsändamål.

Några exempel på sociala, ekologiska och ekonomiskt hållbara mål från checklistan: 

  • vi använder återvunnet byggmaterial
  • vi arbetar med att förebygga nedskräpning
  • vi iordningsställer odlingsplatser för boenden
  • vi planterar utemiljöer som främjar biologisk mångfald och pollinering
  • vi erbjuder större bostäder som kan anpassas när boendeförhållanden ändras
  • vi bygger bostäder med lägre boendekostnader
  • vi erbjuder en avgiftsfri lånecykelpool till boenden
  • vi erbjuder medlemskap i bilpool till alla bostäder

Läs mer

Här kan du läsa hela checklistan

Läs mer om markanvisningar

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 18 april 2021 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors