Företag i fokus:

Checklista ska göra byggande mer hållbart

Nu inför Södertälje kommun hållbara mål för byggande redan på markanvisningsstadiet. De exploatörer som är intresserade av att köpa och bygga på Södertälje kommuns mark måste först förbinda sig att uppfylla hållbarhetskrav i ett redan tidigt skede. Därför har kommunen nu infört riktlinjer för hållbart byggande med checklista.

I syfte att uppnå en hållbar stadsutveckling och minska den totala miljöpåverkan av bygg- och fastighetsbranschen, har Södertälje kommun tagit fram Riktlinjer för hållbart byggande vid markanvisningar. Riktlinjerna tar avstamp i Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Riktlinjerna består av en checklista inom olika teman som beaktar de tre hållbarhetsdimensionerna: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. 

Att kommuner har krav på sig att arbeta hållbart har funnits ett tag, och alltfler hållbara mål införs i fler verksamheter. Men att som kommun också ställa krav på de exploatörer som vill köpa och bygga på kommunens mark är relativt nytt.

– Många kommuner jobbar med detta redan, några har en mycket mer omfattande kravlista än den vi nu inför. Men att ha en så här tidig dialog i processen är vi tidiga med i Södertälje. Vi vill säkerställa att de som vill ha en markanvisning i Södertälje också jobbar med hållbarhet, säger Annika Olsson, projektledare och mark- och exploateringsingenjör på Södertälje kommun.

Checklistan är utformad så att exploatörerna själva kan välja vilka punkter de åtar sig att uppfylla, men för alla projekt finns dock ett antal minimikrav som ligger till grund för den preliminära bedömningen. Det gäller för både små och stora projekt.

– Många stora exploatörer jobbar redan med hållbarhet och för dem är detta inget nytt. För andra kanske det initialt ses som en större utmaning, men på grund av att det är så pass flexibelt i vilka punkter de kan välja så tror vi ändå att det kommer gå att lösa. Hela tanken med detta är ju att vi alla ska ta ansvar för att bygga hållbart.

Utöver kommunen, så har även flera kommunala bolag varit med i processen med att ta fram riktlinjerna för hållbart byggande. Riktlinjerna godkändes i Kommunstyrelsen 14 april. De kommer nu börja användas direkt i markanvisningar för bostadsändamål.

Några exempel på sociala, ekologiska och ekonomiskt hållbara mål från checklistan: 

  • vi använder återvunnet byggmaterial
  • vi arbetar med att förebygga nedskräpning
  • vi iordningsställer odlingsplatser för boenden
  • vi planterar utemiljöer som främjar biologisk mångfald och pollinering
  • vi erbjuder större bostäder som kan anpassas när boendeförhållanden ändras
  • vi bygger bostäder med lägre boendekostnader
  • vi erbjuder en avgiftsfri lånecykelpool till boenden
  • vi erbjuder medlemskap i bilpool till alla bostäder

Läs mer

Här kan du läsa hela checklistan

Läs mer om markanvisningar

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 18 april 2021 00:00

Mordet i Ronna – Misstänkta mannen ringde själv 112

Sham-1-2

Foto: Shamash Oyal

Den man som misstänks för mordet på en kvinna i Ronna slog själv larm till polisen om händelsen, enligt uppgifter till Expressen.

(Annonslänk)

Händelsen inträffade under söndagseftermiddagen i stadsdelen Ronna, där en kvinna i 35-årsåldern hittades död i en lägenhet på Hövdingevägen. Polisen anlände till platsen strax före klockan 16, och kvinnans död bekräftades senare under kvällen.

En jämnårig man greps av polisen på platsen och misstänks för kvinnans död. Enligt uppgifter till Expressen var det han som ringde 112 och larmade om situationen. Mannen uppgav för polisen att han hade sovit hela dagen och först upptäckt att kvinnan, som han hade en relation med, var död när han vaknade.

Nu misstänks han för mordet på den 35-åriga kvinnan, men mannen som nyligen greps är inte obekant för polisen. Så sent som i februari dömdes han för vapenbrott.

Utredningen kring mordet fortsätter, och polisen arbetar för att fastställa de exakta omständigheterna som ledde till kvinnans död.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 11:55
Senast uppdaterad: 12 mars 2024 19:11

DEBATT: Det är dags för en ny social rörelse

Kommun

Foto: Shamash Oyal

Tidigare i vintras gav några modiga debattörer röst åt en frustration som finns hos många assyrier/syrianer tillika Södertäljebor. Fler insändare och debattörer anslöt sig till diskussionen. Det är en mycket nödvändig diskussion som kan vara gnistan som tänder en fackla i en tid av repressivt mörker.

Det handlar om att vi från Stadshuset gång på gång får höra saker som pekar ut Södertäljes befolkning som kriminella och fuskare. Det är psykologiskt nedbrytande för oss södertäljebor och bör få alla att reagera eftersom det är en retorik som sårar och skapar klyftor mellan grupper av människor. Vi vill inte gå den vägen eftersom det alltid har varit de destruktiva samhällsideologiernas metod; att hitta (på) en ”fiende” och beskylla den för så mycket som möjligt av det som inte är önskvärt eller har gått snett i samhället.

INSÄNDARE: För (S) gäller alltid makten framför allt

I den assyriska/syrianska berättelsen finns framgång efter framgång. På många sätt är den integrationens ”våta dröm”. Trots att många av oss kom från fattigdom, analfabetism och förtryck gjorde vi snabbt, över bara en till två generationer, en enorm social resa. Vi kom som flyktingar men kom snabbt ut i arbetslivet. Vi drev företag. Vi anställde folk. Vi utbildade oss. Vi anammade svenska föreningslivets modeller för organisering. Kvinnorna tog av sig hucklena och lärde sig till och med att simma. Några av oss har till och med skaffat vovve och sommarstuga.

”Vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra!”

Men numera är beskrivningen av folkgruppen mycket ensidig och negativ. Efter 50 år av liv och engagemang i Södertälje och Sverige behöver vi ställa frågan till vår stad och vår kommunstyrelseordförande vad mer vi kan göra för att ständigt prestera dubbelt så bra för att ens räknas som hälften så bra. Och vi bör ställa frågan oss sinsemellan, vad gör vi nu? Vi har gjort allt som förväntades av oss men vi ses fortfarande som problem.

”Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad?”, skriver debbattören.
Foto: Lucas T

Ska vi alla bara ge upp tilltron till våra möjligheter att leva på lika villkor i vår stad. Vart ska vi ta vägen? Ska vi alla bara ge upp och flytta till Salem eller Liljeholmen i jakten på vithetspoäng och för att slippa internalisera rasismen som blir till självhat? Eller kan vi tänka oss att mobilisera? Vi kan visa att för varje fuskare och bedragare så finns hundra och tusen andra som planterar en olivkvist i demokratins lund.

”Upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse.”

Vi må ha haft välfärdsbrott och andra fusk och bedrägerier i vår stad. Vi må ha droghandel som omsätter stora belopp och rekryterar ”soldater” bland våra – mest – unga killar. Vi må ha en rad andra sociala problem. Men är det i så stor omfattning att det kan motivera att vår kommunstyrelseordförande gång på annan profilerar Södertälje som en fusk- och bedrägeristad? Som man ropar får man svar. Snart har vi inget annat kvar. Vi måste också se och lyfta fram att vi har så lite av allt annat. Vi har så lite av förortsrörelse, av friskt civilsamhälle, av förebyggande och demokratifrämjande arbete i vår kommun. Jämför med andra orter, t ex Järva som är ungefär lika stort i invånarantal och Malmö som är jämförbart som traditionell arbetarstad.

Vi som bor i Södertälje, en stad vi älskar och värnar, en stad som våra barn ska växa upp i och vår samhällsgemenskap ska hämta näring i, vilka vill vi vara i denna gemenskap? Hur ska vi leva fredade från rasistiska narrativ och våldsamma diskurser? Assyrier/syrianer är en kritisk massa i Södertälje. Det är upp till oss att avgöra vilka vi vill vara tillsammans i den här staden. Det är dags för en ny social rörelse. En som vilar på mänskliga rättigheter, en som inte villkorar barns framtid utifrån härkomst, en som reser sig i solidaritet med sin granne.

Berolin Deniz,
sociolog, mamma och inflyttad södertäljebo

DEBATT: Misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors