Företag i fokus:

Årsdagen av folkmordet Seyfo

I dag är det årsdagen av folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i det sönderfallande osmanska riket 1915.

Seyfo som på suryoyo betyder svärd är fortfarande en levande fråga för seyfoättlingar i Sverige och världen, eftersom det har skapat ett över 100 år gammalt trauma för nämnda kristna folkgrupper. Detta på grund av att Turkiet vägrar erkänna ett av 1900-talets värsta folkmord och söka försoning.

Det börjar alltid med ord och inte mord. När en stat systematiskt skuldbelägger en grupp i samhället blir det en grogrund för förföljelser och folkmord. Vi har sett det alltför många gånger i historien och det är vår skyldighet att säga ifrån oavsett var i världen förtryck och förföljelser pågår.

Det är inte trovärdigt att i opposition, som Socialdemokraterna med Stefan Löven i spetsen gjorde, lova att erkänna Seyfo och sedan i regeringsställning helt nonchalera frågan. Sådana löftesbrott skapar ett politikerförakt som tar lång tid att reparera.

Den nuvarande regeringen har haft sju år på sig och har inte lyckats leverera något nämnvärt i Seyfofrågan.

Assyriska riksförbundets ordförande, ville inte benämnas med andra kristna folkgrupper. Därför bad hon oss på Telgenytt att ta bort hennes tidigare uttalande om Seyfo

Robert Halef, riksdagsledamot (KD), har uppmärksammat Seyfo och har skrivit detta på Riksdagen.se:

”Under det osmanska rikets sönderfall i Turkiet år 1915 dödades över 1,5 miljoner kristna invånare. Armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker blev systematiskt massakrerade. De dödades på grund av sin etnicitet och på grund av sin kristna tro. Målet var att åstadkomma en turkisk etnisk nation, ett land med ett folk, ett språk och med islam som enda religion. Det var ett systematisk planerat och genomfört folkmord som många utländska och svenska diplomater och andra organisationer på plats rapporterade om, och där arkiven bekräftar alla detaljer. De drabbade utsattes för tvångskonvertering, massmord och deportering till syriska öknen. Kvinnor och barn våldtogs och såldes som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader, kyrkor och kloster förstördes och deras egendom konfiskerades. Detta var 1900-talets första folkmord och kallas Seyfo, som betyder ”svärd”.

Sveriges riksdag fattade 2010 beslut om att erkänna folkmordet Seyfo 1915.  Beslutet innebar att Sverige

  1. ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  2. bör verka inom FN och EU för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  3. bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 april 2021 00:00

Bussbolag och ungdomar från Södertälje i allvarlig olycka

Olycka räddningstjänsten 21

Arkivbild

Cirka 150 ungdomar befann sig i tre bussar, från Björcks resor i Södertälje, när en allvarlig olycka inträffade på riksväg 70. Ett 30-tal ungdomar fördes till sjukhus och en busschaufför skadades allvarligt efter att klämts fast.

Totalt skulle fyra bussar från Börcks resor köra gymnasieelever och lärare från Botkyrka till Romme Alpin tidigt på torsdagsmorgonen. Men i Hedemora, med drygt 40 km kvar, kolliderade en personbil och tre av bussarna med omkring 50 personer i vardera buss.

När nyheten nådde Björcks resors VD beslutade han att åka till olycksplatsen för att hjälp till.

– Det är fruktansvärt. Jag har hållit på med trafiken här i trettio år och inget liknande har inträffat, säger Tomas Björck, VD Björcks resor, till Expressen.

Enligt polisens uppgifter ska buss nummer två blivit påkörd av den tredje bussen som därefter blev påkörd av den fjärde bussen bakifrån samt att en personbil även var inblandad. Bussen som körde längst fram var inte med i olyckan.

I bussarna ska det även ha befunnit sig flera ungdomar från Södertälje, men också ungdomar med anhöra till Södertäljebor.

– Mitt syskonbarnet befann sig i en av bussarna. Barn slog ut sina tänder, andra ska ha fått punkterade lungor. Lyckligtvis så överlevde alla, men det hade kunnat sluta riktigt till, säger en Södertäljebo till Telgenytt.

Olyckan inträffade vid 09:30-tiden på torsdagsmorgonen, men enligt uppgifter var samtliga barn hemma igen runt 17-tiden.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2023 11:31
Senast uppdaterad: 24 februari 2023 11:31

Liberalerna: Ukrainas sak är Sveriges och Europas

2022_03_Returning_of_Ukrainian_women_and_children_from_Syrian_refugee_camp_13

Bild: Creative Commons.

Morgonen den 24:e februari vaknade vi upp till en ny verklighet. Det är krig i Europa. Idag har det gått ett helt år sedan Ryssland gick från hot till handling och de första stridsvagnarna rullade över den ukrainska gränsen.

Rysslands krig mot Ukraina är en attack mot hela Europa. Det är en kränkning av varje lands rätt till sina gränser och makt över sin egen framtid. Nu tolv månader senare fortsätter Ukraina slåss, inte bara för sin egen existens, utan också för oss.

Putins plan om att snabbt ta kontroll över landets territorium, upplösa det demokratiskt valda parlamentet och göra landet till en rysk lydstat blev ett fiasko. Ukraina har istället under president Zelenskyjs ledning försvarat sig och tryckt tillbaka ockupanterna på ett sätt som fått världen att häpna. Det senaste året har EU visat en sällan skådad enighet och beslutsamhet, men tillsammans måste vi göra ännu mer. Det ryska anfallskriget sätter fingret på varför vi behöver hålla ihop i Europa. Står vi ensamma blir vi sårbara, särskilt med en granne som fortsätter att hota sina grannar. 

Ukraina behöver nu snabbt få de vapen de ber om. Sverige har bidragit men tillsammans kan vi göra ännu mer. Sanktionerna mot Ryssland måste skärpas och importen av gas måste strypas på samma sätt som oljeimporten redan stoppats av EU. Ryska tillgångar som frusits eller beslagtagits måste kunna användas för att börja betala återuppbyggnaden av Ukraina. 

Kriget har orsakat ett ofattbart lidande. Det humanitära stödet i och utanför Ukraina måste öka. Varje krigsbrott måste dokumenteras, åtalas och dömas. Särskilt stöd måste också ges till det växande antal våldtagna kvinnor som rapporterar om det systematiska sexuella våldet. 

Ukraina har gång på gång vänt sig till Europa och stått upp för sin rätt att välja vem man vill samarbeta med. För det har de fått betala ett mycket högt pris. Nu behöver Ukrainas väg till EU-medlemskap en konkret färdplan. Vi måste ta president Zelenskyjs och det ukrainska folkets vädjan på allvar och öppna dörren till EU för våra blågula grannar. Vi ska inte göra dem besvikna. Liberala värderingar försvarar vi bäst tillsammans.

Karin Karlsbro, Europaparlamentariker (L)

Metin Hawsho, gruppledare (L)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2023 11:30
Senast uppdaterad: 24 februari 2023 11:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors