Företag i fokus:

Årsdagen av folkmordet Seyfo

I dag är det årsdagen av folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i det sönderfallande osmanska riket 1915.

Seyfo som på suryoyo betyder svärd är fortfarande en levande fråga för seyfoättlingar i Sverige och världen, eftersom det har skapat ett över 100 år gammalt trauma för nämnda kristna folkgrupper. Detta på grund av att Turkiet vägrar erkänna ett av 1900-talets värsta folkmord och söka försoning.

Det börjar alltid med ord och inte mord. När en stat systematiskt skuldbelägger en grupp i samhället blir det en grogrund för förföljelser och folkmord. Vi har sett det alltför många gånger i historien och det är vår skyldighet att säga ifrån oavsett var i världen förtryck och förföljelser pågår.

Det är inte trovärdigt att i opposition, som Socialdemokraterna med Stefan Löven i spetsen gjorde, lova att erkänna Seyfo och sedan i regeringsställning helt nonchalera frågan. Sådana löftesbrott skapar ett politikerförakt som tar lång tid att reparera.

Den nuvarande regeringen har haft sju år på sig och har inte lyckats leverera något nämnvärt i Seyfofrågan.

Assyriska riksförbundets ordförande, ville inte benämnas med andra kristna folkgrupper. Därför bad hon oss på Telgenytt att ta bort hennes tidigare uttalande om Seyfo

Robert Halef, riksdagsledamot (KD), har uppmärksammat Seyfo och har skrivit detta på Riksdagen.se:

”Under det osmanska rikets sönderfall i Turkiet år 1915 dödades över 1,5 miljoner kristna invånare. Armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker blev systematiskt massakrerade. De dödades på grund av sin etnicitet och på grund av sin kristna tro. Målet var att åstadkomma en turkisk etnisk nation, ett land med ett folk, ett språk och med islam som enda religion. Det var ett systematisk planerat och genomfört folkmord som många utländska och svenska diplomater och andra organisationer på plats rapporterade om, och där arkiven bekräftar alla detaljer. De drabbade utsattes för tvångskonvertering, massmord och deportering till syriska öknen. Kvinnor och barn våldtogs och såldes som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader, kyrkor och kloster förstördes och deras egendom konfiskerades. Detta var 1900-talets första folkmord och kallas Seyfo, som betyder ”svärd”.

Sveriges riksdag fattade 2010 beslut om att erkänna folkmordet Seyfo 1915.  Beslutet innebar att Sverige

  1. ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  2. bör verka inom FN och EU för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  3. bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 april 2021 00:00

Banker ersättningsskyldiga när kunder drabbas av bedrägerier

BankID bank kort

Arkivbilder.

BankID-bedrägerierna blir allt fler och bedragarna blir allt listigare på att stjäla pengar. Nu beslutar Allmänna reklamationsnämnden, ARN, att konsumenter som utsätts för bedrägerier ska få ersättning av sina banker.

Tidigare i år förtydligade Högsta domstolen var gränsdragningen går mellan bankens skyldighet och konsumentens.

I de rättsfall som ARN hanterat har bankerna i samtliga fall ansett att konsumenterna varit skyldiga att stå för hela beloppet som de lurats på. Men efter rättsfallet, ”BankID-bedrägeriet”, i Högsta domstolen har det klargjorts när konsumenten agerar ”grovt oaktsamt” eller ”särskilt klandervärt”.

– Det som har varit svårt är hur gränsdragningen mellan de olika graderna av oaktsamhet ska göras, dvs. vad som är grovt oaktsamt och särskilt klandervärt, det framgår inte direkt av lagen. Det var därför välkommet att Högsta domstolen uttalade sig om det i sin dom i juni, säger Marcus Isgren, chef på ARN, i ett pressmeddelande.

Att ge ut sina behörighetsfunktioner, så som BankID, är en sak. Om bedragaren därefter nyttjar BankID, från sin enhet för att föra över pengar kontot, kan ansvaret vila på banken. Denna tillämpad metod, som HD lagt fram, har ARN i ett flertal fall använt sig av när konsumenter utsatts för bedrägerier.

Vid ett bedrägeri ska den drabbade konsumenten bedömas för att ha agerat ”särskilt klandervärt” eller ”grovt oaktsamt”.

Om en person lämnat ut koder från sina bankdosor eller liknandet, som kontohavaren är skyldig att skydda, har denne agerat grovt vårdslöst, men inte särskilt klandervärt. I dessa fall ska konsumenten svara för mer än 12 000 kronor av beloppet som blivit stulet.

”Om en obehörig transaktion har genomförts, t.ex. genom att en bedragare utan kontohavarens samtycke har fört bort pengar från ett konto, är huvudregeln att banken är skyldig att återställa kontot. Utgångspunkten är alltså att konsumenten inte ska ansvara för något belopp.”, skriver ARN.

Om bedömningen däremot anses vara särskilt klandervärt ska konsumenten ansvara för hela förlusten. 

ARN har hanterat nio fall av BankID-bedrägerier där konsumenterna enligt chefen, Marcus Isgren, uppvisat betydande vårdslöshet genom att lämna ut koder till bedragarna.

– Bara i ett fall har banken bevisat att konsumenten med avsikt lämnade ut koder till en obehörig person samtidigt som konsumenten hade anledning att misstänka att det fanns stor risk för obehöriga uttag. Endast i detta fall fick konsumenten alltså stå för hela förlusten. I övriga fall fick bankerna stå för allt utom 12 000 kr, säger Marcus Isgren.

Läs även: – Varnar för bedragare: ”Vi kontaktar aldrig för att be om ditt Bank-ID”

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2022 16:41
Senast uppdaterad: 13 augusti 2023 12:23

Södertäljebo vinner tvist mot banken

MC

Foto: PxHere.

En Södertäljebo utsattes för BankID-bedrägeri och bestals på 10-tusentals kronor. När han vände sig till banken för hjälp och ersättning blev han nekad.

Istället vände han sig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som ger mannen rätt i ärendet.

Han mottog ett väl utformat sms där avsändaren var ”banken” och hamnade i samma SMS-flöde som tidigare meddelanden från SEB. I SMS:et framkom uppgifter om att de misstänkte obehörig aktivitet på hans konto.

De erbjöd hjälp och bifogade ett nummer med uppmaningen att ringa ”banken” för att spärra tidigare BankID samt beställa ett nytt.

När han ringde svarade en kvinna i andra änden som visste att han hade tre BankID och menade att de två äldsta behövde spärras och därefter skapa ett nytt. I god tro, om att han talade med ”banken”, följde han instruktionerna och kort efter samtalet bestals han på totalt 59.800 kronor.

Hälften drogs från hans privata konto och andra halvan, på 29.900 kronor, stals från hans företagskonto.

(Annonslänk)

Han vände sig till banken som förklarade att de inte var inblandade. Men Södertäljebon krävde dock ersättning för den bristande säkerheten då SMS:et hamnade i samma tråd som tidigare meddelande från SEB själva.

Banken motsatte sig kravet och menade att han agerat ”grovt oaktsamt” över att tillåta någon annan person ta del av hans personliga koder till Mobilt BankID. Agerandet ska enligt banken även strida mot de allmänna villkoren.

Ärendet hanterades av ARN som nu beslutat att SEB ska dela ansvaret. ARN menar att Södertäljebon gjort sig skyldig till ”grovt vårdslöshet” i att skydda sin personliga behörighetsfunktion – men inte till den obehörig transaktionen.

ARNs bedömning landar i att Södertäljebo står för 12 000 kronor av det totalt beloppet på 29.900 kronor, resterande 17.900 kronor ska SEB täcka och betala tillbaka till kontohavaren.

Gällande beloppet som stals från företagskontot meddelade ARN att de enbart prövar tvister mellan näringsidkare och konsumenter.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2022 16:41
Senast uppdaterad: 11 november 2022 16:41

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors