Företag i fokus:

Årsdagen av folkmordet Seyfo

I dag är det årsdagen av folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i det sönderfallande osmanska riket 1915.

Seyfo som på suryoyo betyder svärd är fortfarande en levande fråga för seyfoättlingar i Sverige och världen, eftersom det har skapat ett över 100 år gammalt trauma för nämnda kristna folkgrupper. Detta på grund av att Turkiet vägrar erkänna ett av 1900-talets värsta folkmord och söka försoning.

Det börjar alltid med ord och inte mord. När en stat systematiskt skuldbelägger en grupp i samhället blir det en grogrund för förföljelser och folkmord. Vi har sett det alltför många gånger i historien och det är vår skyldighet att säga ifrån oavsett var i världen förtryck och förföljelser pågår.

Det är inte trovärdigt att i opposition, som Socialdemokraterna med Stefan Löven i spetsen gjorde, lova att erkänna Seyfo och sedan i regeringsställning helt nonchalera frågan. Sådana löftesbrott skapar ett politikerförakt som tar lång tid att reparera.

Den nuvarande regeringen har haft sju år på sig och har inte lyckats leverera något nämnvärt i Seyfofrågan.

Assyriska riksförbundets ordförande, ville inte benämnas med andra kristna folkgrupper. Därför bad hon oss på Telgenytt att ta bort hennes tidigare uttalande om Seyfo

Robert Halef, riksdagsledamot (KD), har uppmärksammat Seyfo och har skrivit detta på Riksdagen.se:

”Under det osmanska rikets sönderfall i Turkiet år 1915 dödades över 1,5 miljoner kristna invånare. Armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker blev systematiskt massakrerade. De dödades på grund av sin etnicitet och på grund av sin kristna tro. Målet var att åstadkomma en turkisk etnisk nation, ett land med ett folk, ett språk och med islam som enda religion. Det var ett systematisk planerat och genomfört folkmord som många utländska och svenska diplomater och andra organisationer på plats rapporterade om, och där arkiven bekräftar alla detaljer. De drabbade utsattes för tvångskonvertering, massmord och deportering till syriska öknen. Kvinnor och barn våldtogs och såldes som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader, kyrkor och kloster förstördes och deras egendom konfiskerades. Detta var 1900-talets första folkmord och kallas Seyfo, som betyder ”svärd”.

Sveriges riksdag fattade 2010 beslut om att erkänna folkmordet Seyfo 1915.  Beslutet innebar att Sverige

  1. ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  2. bör verka inom FN och EU för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  3. bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 april 2021 00:00

Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Elof

Elof Hansjons (S) utbildningsnämndens ordförande Södertälje kommun. Arkivbild.

Nyligen publicerade Skolverket en färsk rapport som visade att hela 80 procent av barngrupperna är större än vad de får vara i Södertälje.

En av anledningar är en stad med växande befolkning med fler barn i kommunen. Men Södertälje ser ut att gå mot en vändande trend.

– När nya förskolor byggs och nya avdelningar öppnas blir grupperna i snitt något mindre och nu är nya förskolor på gång, bland annat i form av ny förskola i Glasberga och tillfällig förskola i Rosenlund, säger Elof Hansjons (S), ordförande för utbildningsnämnden i Södertälje, till Telgenytt.

Enligt Skolverkets rapport är hela åtta av tio barngrupper större än rekommenderat. Baserat på riktlinjer ska barngrupper i förskolan, för ett- till treåringar, inte vara större än 12 barn. Men i Södertälje är barngrupperna betydligt större än andra kommuner. Av 290 kommuner placerades Södertälje på plats 285, bara fem kommuner har sämre statistik.

En av anledningarna, enligt utbildningsnämnden ordförande i kommunen, är att Södertälje växt det senaste decenniet i population, samt att kommunen har många barn som vill gå på förskola.

– Särskilt på östra sidan kanalen. Södertälje har 530 fler barn mellan 0 och 5 år jämfört med för 10 år sedan och väldigt många av dem vill ha en plats på en förskola nära hemmet. För den vårdnadshavare som främst vill ha små barngrupper är det mindre tryck på förskoleplatser i till exempel Lina Hage och i kommundelarna och där blir också grupperna mindre, säger Hansojons.

8 av 10 barngrupper i Södertälje är för stora enligt Skolverkets rapport.

Skolverket menar att stora barngrupper bidrar till ökad en stress bland både barn och personal samat att det försämrar möjligheterna till en god pedagogisk undervisning. Något som kommunen lägger stor vikt på att förebygga.

– För oss i Södertälje är god pedagogisk undervisning synnerligen viktigt i förskolan. Därför har vi ökat den andel av vår personal som har förskollärarlegitimation. Därför följer vi också upp barnens utveckling noga. På förskolorna delas barnen under dagarna in i mindre grupper utifrån projekt och olika intressen. Situationer som kan ses som extra känsliga under dagen planeras och struktureras upp för att de ska ske på så bra sätt som möjligt. Den typen av sätt att arbeta med barngruppen kan man göra när man har utbildad och kompetent personal i förskolan.

I Norge har det införts ett maxtak på barngruppernas storlek, vilket Skolverket vill att den svenska regeringen ska ta efter.

Tror du att det behövs en lagstiftning i Sverige likt den i Norge för att få bukt på de stora barngrupperna? 

– Den norska modellen innebär ju egentligen ingen reglering av barngruppernas storlek. Den reglerar hur många anställda som ska finnas per barn. I Södertälje prioriterar vi högt att ha utbildad personal och ligger på delad fjärde plats i länet när det gäller andelen av personalen med förskollärarlegitimation, säger Hansjons och fortsätter.

– Om man ska reglera tycker jag att det är viktigt att också titta på utbildningsnivå. Det kostar betydligt mer att anställa utbildade förskollärare i förskolan än att anställa personer som saknar utbildning, men det är viktigt för att kunna jobba på ett bra sätt med barnens utveckling. Jag är oerhört stolt över hur många duktiga medarbetare vi har i förskolan i Södertälje, säger Elof Hansjons utbildningsnämndens ordförande, till Telgenytt.

Läs även: – Hansjons (S) utses som utredare för yrkesutbildningar för vuxna

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 10:11
Senast uppdaterad: 4 november 2022 10:19

DEBATT: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Skriva typing dator

Foto: Pixnio

När jag nyligen skulle anteckna ett ord på ett papper blev jag osäker över stavelsen och var tvungen att googla upp det. Då slog det mig, jag har allt för länge arbetat med att skriva på datorn och förlitat mig på T9, den implementerande automatiska textkorrigeringen.

Jag ställer mig själv frågan; Hur utvecklar jag mina egna kunskapar som lärare i det svenska språket på allra bästa sätt. Och jag har kommit till slutsatsen att jag behöver återgå till den gamla skolan med klassiska redskap som verktyg. Papper, penna och suddgummi.

Men jag är inte ensam om att ha förlitat mig på teknologins makt. Allt fler elever i Sverige utesluter de klassiga redskapen och förlitar sig på teknologin. Det är vårt ansvar att bevara hederliga papper och penna som en viktig inlärning.

Enligt den svenska läroplanen ska elever kunna använda digitala verktyg för kunskapssökande, informationsbearbetning, skapande, kommunikation samt lärande. Detta anser jag har föranlett till att elever nyttjar de digitala verktygen i klassrummen och på så vis förlitar sig, precis som jag, på den moderna teknologin. Förtroendet i stavelsen har överlämnats till teknologin där felstavningar korrigeras genom ett snabbt klick. Eleven besvärar sig inte för att se vad som felstavats, därmed uteblir en viktig kunskapsinlärning som läraren och eleven missar.

Jag menar inte att de digitala verktygen, som är ett fantastiskt redskap för utbildning på många plan, bör uteslutas. Däremot bedömer jag att eleverna behöver återgå, i vissa lektioner, till de klassiska redskapen där de skriver varje bokstav, ord och mening förhand. Genom att göra detta lär sig eleverna att se sina misstag och inte enbart genom en röd understrykning på datorn.

I en värld där teknologin tar över alltmer anser jag att Skolverket bör måna om de klassiska verktygen – papper, penna och suddgummi.

Paula Kass Elias,
lärarstudent

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors