Företag i fokus:

Årsdagen av folkmordet Seyfo

I dag är det årsdagen av folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i det sönderfallande osmanska riket 1915.

Seyfo som på suryoyo betyder svärd är fortfarande en levande fråga för seyfoättlingar i Sverige och världen, eftersom det har skapat ett över 100 år gammalt trauma för nämnda kristna folkgrupper. Detta på grund av att Turkiet vägrar erkänna ett av 1900-talets värsta folkmord och söka försoning.

Det börjar alltid med ord och inte mord. När en stat systematiskt skuldbelägger en grupp i samhället blir det en grogrund för förföljelser och folkmord. Vi har sett det alltför många gånger i historien och det är vår skyldighet att säga ifrån oavsett var i världen förtryck och förföljelser pågår.

Det är inte trovärdigt att i opposition, som Socialdemokraterna med Stefan Löven i spetsen gjorde, lova att erkänna Seyfo och sedan i regeringsställning helt nonchalera frågan. Sådana löftesbrott skapar ett politikerförakt som tar lång tid att reparera.

Den nuvarande regeringen har haft sju år på sig och har inte lyckats leverera något nämnvärt i Seyfofrågan.

Assyriska riksförbundets ordförande, ville inte benämnas med andra kristna folkgrupper. Därför bad hon oss på Telgenytt att ta bort hennes tidigare uttalande om Seyfo

Robert Halef, riksdagsledamot (KD), har uppmärksammat Seyfo och har skrivit detta på Riksdagen.se:

”Under det osmanska rikets sönderfall i Turkiet år 1915 dödades över 1,5 miljoner kristna invånare. Armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker blev systematiskt massakrerade. De dödades på grund av sin etnicitet och på grund av sin kristna tro. Målet var att åstadkomma en turkisk etnisk nation, ett land med ett folk, ett språk och med islam som enda religion. Det var ett systematisk planerat och genomfört folkmord som många utländska och svenska diplomater och andra organisationer på plats rapporterade om, och där arkiven bekräftar alla detaljer. De drabbade utsattes för tvångskonvertering, massmord och deportering till syriska öknen. Kvinnor och barn våldtogs och såldes som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader, kyrkor och kloster förstördes och deras egendom konfiskerades. Detta var 1900-talets första folkmord och kallas Seyfo, som betyder ”svärd”.

Sveriges riksdag fattade 2010 beslut om att erkänna folkmordet Seyfo 1915.  Beslutet innebar att Sverige

  1. ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  2. bör verka inom FN och EU för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  3. bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 april 2021 00:00

Svårt för företag att hitta rätt kompetens

2021_12_backhoe-at-dredging-site-1508494839Xl6-1200x800-1

Foto: Cc.

Sveriges ekonomi har börjat återhämta sig efter pandemin. Men en förutsättning för att svenska företag ska kunna möta en växande efterfrågan är att de kan hitta den kompetens de behöver och lyckas med sina rekryteringar.

Men företag runt om i landet har svårt att anställa personer med rätt kompetens. Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att tre av tio rekryteringsförsök misslyckades förra året, men behovet av nyrekrytering är mycket stort.

De senaste sex månaderna har 74 procent av företagen i Stockholm försökt rekrytera ny arbetskraft. Störst är behovet i företag som sysslar med rekrytering, omställning och bemanning där 93 procent av företagen har försökt att rekrytera.

”Många företag uppger att kompetensförsörjningen har försvårats”

Behovet är dock stort inom hela näringslivet. Kompetensbristen var ett problem redan före pandemin, men många företag uppger att kompetensförsörjningen har försvårats ytterligare de senaste åren.

I Stockholm uppger 69 procent av företagen att det är mycket eller ganska svårt att rekrytera. Störst är efterfrågan på kompetenser som motsvarar yrkeshögskola och gymnasiets yrkesprogram.

Situationen är liknande inom offentlig sektor. De närmaste åren kommer välfärdssektorn att behöva anställa 200 000 personer, främst inom gymnasieskolan och äldreomsorgen. En ökad konkurrens om arbetskraften från kommuner och regioner förvärrar det ytterligare för företagen.

”Sverige har alltså problem med kompetensförsörjning och med ett stort utanförskap”

Läget är närmast paradoxalt. Samtidigt som företagen har svårt att rekrytera, finns 1,3 miljoner människor i arbetsförålder som inte försörjer sig genom eget arbete. Sverige har alltså problem med kompetensförsörjning och med ett stort utanförskap – samtidigt.

Svenska företag vill dock anställa fler. De behöver det för att kunna växa i takt med efterfrågan på deras produkter och tjänster. Därför är det viktigt att villkoren för att kunna anställa förbättras radikalt.

”Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb och det ska vara lätt för företagen att anställa.”

Det sker genom en mer attraktiv yrkesutbildning som svarar mot företagens behov av kompetens, ett aktivt matchningsarbete, sänkta trösklar för anställning och starkare drivkrafter för att jobba. Det ska alltid löna sig att gå från bidrag till jobb och det ska vara lätt för företagen att anställa.

Annars hotas återhämtningen och den långsiktiga tillväxten samtidigt som utanförskapet fortsätter växa. Företagen i Stockholm och resten av Sverige kan och vill göra skillnad. Det borde vara en självklarhet att företagen får så bra förutsättningar som möjligt. En stark ekonomi och en stark välfärd kräver ett starkt näringsliv.

Jessica Drugge

Tf. Regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 juni 2022 15:58
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:18

Månsbro köper en fastighet med ett kulturhistoriskt värde

2022_06_285061109_980786526136999_9006152359407454482_n

Foto: Månsbro Fastigheter.

Månsbro Fastigheter köper en fastighet med ett kulturhistoriskt värde på Baggensgatan 14 i Gamla Stan.

I fastigheten bodde bland annat den berömda operasångerskan Elisabeth Olin på 1700-talet under Gustav III:s tid.

Fastigheten, Andromeda 10 som blir Månsbros tredje köpet i Gamla Stan, är belägen i det långsmala kvarteret Andromeda och har klassats av Stockholm Stad med blå färg.

Det innebär att bebyggelsen har en synnerligen högt kulturhistoriskt värde

Foto: Månsbro Fastigheter.

Månsbros nya förvärv har en markareal som uppgår till 70 kvadratmeter och är bebyggd med en bostadsbyggnad i fem våningar plus en källarvåning.

Byggnaden uppfördes omkring år 1630 och omfattar totalt fem bostadslägenheter samt ligger ett stenkast från Köpmantorget.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 juni 2022 05:30
Senast uppdaterad: 30 juni 2022 10:04

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors