Företag i fokus:

Årsdagen av folkmordet Seyfo

I dag är det årsdagen av folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i det sönderfallande osmanska riket 1915.

Seyfo som på suryoyo betyder svärd är fortfarande en levande fråga för seyfoättlingar i Sverige och världen, eftersom det har skapat ett över 100 år gammalt trauma för nämnda kristna folkgrupper. Detta på grund av att Turkiet vägrar erkänna ett av 1900-talets värsta folkmord och söka försoning.

Det börjar alltid med ord och inte mord. När en stat systematiskt skuldbelägger en grupp i samhället blir det en grogrund för förföljelser och folkmord. Vi har sett det alltför många gånger i historien och det är vår skyldighet att säga ifrån oavsett var i världen förtryck och förföljelser pågår.

Det är inte trovärdigt att i opposition, som Socialdemokraterna med Stefan Löven i spetsen gjorde, lova att erkänna Seyfo och sedan i regeringsställning helt nonchalera frågan. Sådana löftesbrott skapar ett politikerförakt som tar lång tid att reparera.

Den nuvarande regeringen har haft sju år på sig och har inte lyckats leverera något nämnvärt i Seyfofrågan.

Assyriska riksförbundets ordförande, ville inte benämnas med andra kristna folkgrupper. Därför bad hon oss på Telgenytt att ta bort hennes tidigare uttalande om Seyfo

Robert Halef, riksdagsledamot (KD), har uppmärksammat Seyfo och har skrivit detta på Riksdagen.se:

”Under det osmanska rikets sönderfall i Turkiet år 1915 dödades över 1,5 miljoner kristna invånare. Armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker blev systematiskt massakrerade. De dödades på grund av sin etnicitet och på grund av sin kristna tro. Målet var att åstadkomma en turkisk etnisk nation, ett land med ett folk, ett språk och med islam som enda religion. Det var ett systematisk planerat och genomfört folkmord som många utländska och svenska diplomater och andra organisationer på plats rapporterade om, och där arkiven bekräftar alla detaljer. De drabbade utsattes för tvångskonvertering, massmord och deportering till syriska öknen. Kvinnor och barn våldtogs och såldes som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader, kyrkor och kloster förstördes och deras egendom konfiskerades. Detta var 1900-talets första folkmord och kallas Seyfo, som betyder ”svärd”.

Sveriges riksdag fattade 2010 beslut om att erkänna folkmordet Seyfo 1915.  Beslutet innebar att Sverige

  1. ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  2. bör verka inom FN och EU för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  3. bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 april 2021 00:00

JUST NU: Enhörna får en ny högstadieskola

7BADE8E9-FCC7-4A1D-8396-6293D2F58B08

Bild: Kartor

I decennier har invånarna i Enhörna drömt om att få en högstadieskola i sitt närområde. Länge verkade visionen avlägsen, men ikväll blev den verklighet när den moderatledda kommundelsnämnden i Enhörna tog ett historiskt beslut.

– Nu är beslutet äntligen fattat. Som vi längtat, skriver Moderaterna på sociala medier.

En ny högstadieskola ska upprättas vid Vallaskolan i Enhörna. Den befintliga skolan kommer att genomgå omfattande ombyggnationer, och resultatet blir en modern och fräsch skola som kommer att erbjuda en utbildning som är värdig landsbygden.

– I över 20 år har denna fråga diskuterats fram och tillbaka. För snart ett år sedan gick Moderaterna med i styret av kommunen och nu är äntligen beslutet fattat, skriver Moderaterna.

Det är för närvarande oklart när högstadieskolan förväntas vara färdigställd, men en mer detaljerad presentation förväntas komma inom kort.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 september 2023 17:24
Senast uppdaterad: 25 september 2023 17:24

Brottsmisstänkta friades i HD – Nekas ersättning

67FB5691-709E-45CD-B49C-85B707F15E51

En av männen fångades på bild av polisen dolda kamera. Foto: Polisens förundersökning.

Justitiekanslern stoppar ersättning till flera personer efter att de friats misstänkta för vapenbrott. Personerna friades efter en HD-dom där polisen bytte ut vapen mot atrapper.

I mars 2021 hittade polisen två automatkarbiner och en pistol i ett förråd i Södertälje. Polisen bytte sedan ut dessa mot vapenattrapper, installerade buggningsutrustning och en dold kamera. Cirka fyra månader senare greps två personer från Södertälje, då 32 år och 35 år gamla vid tidpunkten, efter att de sågs besöka gömman och leta efter vapnen.

Målet gick från tingsrätten, där männen friades, till hovrätten där de dömdes, och slutligen frikändes efter att Högsta domstolen ansåg att vapenbrottets fullbordan var utesluten. Att vapen eller narkotika bytts ut av polis, gjort att de misstänkta har friades – trots att de hade tänkt begå brott.

”Eftersom fara för vapenbrottets fullbordan var utesluten redan när den tilltalades uppsåt formades var det fråga om ett otjänligt försök som inte är straffbart.”, skrev Högsta domstolen i beslutet när männen friades.

Vapen som hittades i förrådet. Bild: Polisens förundersökning

Efter den friande domen begärde männen ersättning för den tid de satt frihetsberövade. En av de misstänkta männen, som var frihetsberövad i drygt åtta månader, begärde 190 000 kronor i ersättning.

Men nu har Justitiekanslern, JK, beslutat att säga nejt till ersättning till flera personer som har varit frihetsberövade och sedan friats från grova brott – kopplat till en omskriven prejudicerande dom från Högsta domstolen (HD).

Att ge ersättning i sådana situationer beskrivs som ”oskäligt och stötande mot det allmänna rättsmedvetandet” meddelar Justitiekanslern.

Bland dem som nu nekas ersättning finns en av de män som friades i den uppmärksammade HD-domen från i våras. 33-åringen stod åtalad för medhjälp till försök till synnerligen grovt narkotikabrott sedan han kört en man till ett förråd där flera vapen och ammunition tidigare hade förvarats i Södertälje.

HD friade dock båda personerna eftersom det inte ansågs bevisat att de hade haft uppsåt att begå brott förrän efter att vapnen hade bytts ut. Därför betraktades deras handling som ett ”otjänligt försök” som inte kunde bestraffas. Många andra liknande fall har hanterats på samma sätt, och Justitiekanslern beskriver omständigheterna som sådana att det skulle vara klart orättvist och stridande mot allmän rättvisa att betala ut ersättning.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 september 2023 14:09
Senast uppdaterad: 25 september 2023 14:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors