Företag i fokus:

Årsdagen av folkmordet Seyfo

I dag är det årsdagen av folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i det sönderfallande osmanska riket 1915.

Seyfo som på suryoyo betyder svärd är fortfarande en levande fråga för seyfoättlingar i Sverige och världen, eftersom det har skapat ett över 100 år gammalt trauma för nämnda kristna folkgrupper. Detta på grund av att Turkiet vägrar erkänna ett av 1900-talets värsta folkmord och söka försoning.

Det börjar alltid med ord och inte mord. När en stat systematiskt skuldbelägger en grupp i samhället blir det en grogrund för förföljelser och folkmord. Vi har sett det alltför många gånger i historien och det är vår skyldighet att säga ifrån oavsett var i världen förtryck och förföljelser pågår.

Det är inte trovärdigt att i opposition, som Socialdemokraterna med Stefan Löven i spetsen gjorde, lova att erkänna Seyfo och sedan i regeringsställning helt nonchalera frågan. Sådana löftesbrott skapar ett politikerförakt som tar lång tid att reparera.

Den nuvarande regeringen har haft sju år på sig och har inte lyckats leverera något nämnvärt i Seyfofrågan.

Assyriska riksförbundets ordförande, ville inte benämnas med andra kristna folkgrupper. Därför bad hon oss på Telgenytt att ta bort hennes tidigare uttalande om Seyfo

Robert Halef, riksdagsledamot (KD), har uppmärksammat Seyfo och har skrivit detta på Riksdagen.se:

”Under det osmanska rikets sönderfall i Turkiet år 1915 dödades över 1,5 miljoner kristna invånare. Armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker blev systematiskt massakrerade. De dödades på grund av sin etnicitet och på grund av sin kristna tro. Målet var att åstadkomma en turkisk etnisk nation, ett land med ett folk, ett språk och med islam som enda religion. Det var ett systematisk planerat och genomfört folkmord som många utländska och svenska diplomater och andra organisationer på plats rapporterade om, och där arkiven bekräftar alla detaljer. De drabbade utsattes för tvångskonvertering, massmord och deportering till syriska öknen. Kvinnor och barn våldtogs och såldes som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader, kyrkor och kloster förstördes och deras egendom konfiskerades. Detta var 1900-talets första folkmord och kallas Seyfo, som betyder ”svärd”.

Sveriges riksdag fattade 2010 beslut om att erkänna folkmordet Seyfo 1915.  Beslutet innebar att Sverige

  1. ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  2. bör verka inom FN och EU för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  3. bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 april 2021 00:00

JUST NU: Legenden Börje Salming är död

425B6997-E090-4BE0-A9C9-770BCAEC3A8E

Foto: Creative Commons.

Svenska ishockeylegendaren Börje Salming är död.

Det bekräftar svenskens gamla klubb Toronto Maple Leafs på Twitter. 

”Toronto Maple Leafs sörjer förlusten av Börje Salming. Börje var en pionjär inom spelet och en ikon med en okrossbar anda och obestridd tuffhet. Han hjälpte till att öppna dörren för européer i NHL och definierade sig själv genom sitt spel på isen och  genom hans bidrag till samhället. Börje gick med i Maple Leafs för 50 år sedan och kommer för alltid att vara en del av vår hockeyfamilj.  Vi uttrycker våra djupaste kondoleanser till hans fru Pia, hans barn Theresa, Anders, Rasmus, Bianca, Lisa och Sara samt bror Stieg.”, skriver Toronto Maple Leafs på Twitter.

Salming blev 71 år gammal.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 november 2022 18:06
Senast uppdaterad: 24 november 2022 18:06

Chocken är total varje år – Varför lär vi oss aldrig?

EE865DEE-9F6E-4D26-93D0-07893EFBF15E-scaled

Veckan inleddes med snökaos på flera håll i Södertälje

Är det inte lite konstigt, att vi alltid blir lika traumatiserade och chockade över hur mycket snö som faktiskt faller varje år vid denna årstid.

Vintern bjuder på gott och blandat. Ibland lite värme och plusgrader i december och ibland snökaos med orange varning i november.

Varje år chockas vi lika mycket om inte mer, med inställda tåg, bussar, lektioner, och chefer som rekommenderar jobb hemifrån. Vad är det som gör att människan glömmer föregående års hektiska vinter? Vad är det som gör att människan inte minns? Livet ställs in när vi får vakna upp till ett vinterland. Snön upp till knäna. Bilar som är insnöade och knappt syns. Vägar som inte plogats och får bilar att fastna, köra ner i diket. Trafiken står still. Fast i köer i timmar. Ändå lär vi oss inte.

Människan är en riktig optimist, jag är inkluderad. Hade inte bytt däcken till vinterhjul, trots att man själv bor på landet och det krävs riktiga taggar som ska ta en fram.

Polisen går ut med att: ”Vinterdäck skall vara på trots att det inte är 1 december ännu. Har du inte bytt dina däck till vinterdäck på ditt fordon? Ge dig då inte ut på vägarna”, skriver polisen i ett inlägg på sociala medier.

Flera fordon fastande i snökaosets.

Varför lär vi oss aldrig? Samma misstag år efter år. Hur ska vi lära oss av egna misstag, som är bästa sättet att lära sig. Gör om, gör rätt. Är det inte så utsagan går?

I Södertälje får många dessutom vänta in plogbilen och snöskyfflingen, då deras bostadsområden, eller platser inte prioriteras. Prioritering görs efter störst behov för att få vardagen att fortsätta. Höghusens portar får stå igensnöade. Vilka drabbas? Alltid är det våra äldre, funktionsnedsatta och småbarnsfamiljer. När framkomligheten är begränsad utan snö, blir det inte ens värt att ta sig ut när snön täckt staden så härligt fint och vackert. Man får skåda på avstånd och beundra.

Fallriskerna ökar, höftoperationerna ökar under vinterhalvåret, men trots det görs samma sak år efter år. Säsong efter säsong. Varför? Är vi bara naiva eller vill vi inte vara proaktiva?

I Norrland får de 4 decimeter snö och ändå rullar vardagen som vanligt, barn tar sig till skolan, anställda går till sina arbeten och kommunikation fortgår. Vad är skillnaden mellan Norrland och Stockholm? Norrlänningarna är förberedda och bereder sig för vintern, medan Stockholmarna lever på sommarkänslan, t-shirtar, kall bira i handen och burgare på grillen, året om.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 november 2022 17:09
Senast uppdaterad: 24 november 2022 17:09

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors