Företag i fokus:

Årsdagen av folkmordet Seyfo

I dag är det årsdagen av folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i det sönderfallande osmanska riket 1915.

Seyfo som på suryoyo betyder svärd är fortfarande en levande fråga för seyfoättlingar i Sverige och världen, eftersom det har skapat ett över 100 år gammalt trauma för nämnda kristna folkgrupper. Detta på grund av att Turkiet vägrar erkänna ett av 1900-talets värsta folkmord och söka försoning.

Det börjar alltid med ord och inte mord. När en stat systematiskt skuldbelägger en grupp i samhället blir det en grogrund för förföljelser och folkmord. Vi har sett det alltför många gånger i historien och det är vår skyldighet att säga ifrån oavsett var i världen förtryck och förföljelser pågår.

Det är inte trovärdigt att i opposition, som Socialdemokraterna med Stefan Löven i spetsen gjorde, lova att erkänna Seyfo och sedan i regeringsställning helt nonchalera frågan. Sådana löftesbrott skapar ett politikerförakt som tar lång tid att reparera.

Den nuvarande regeringen har haft sju år på sig och har inte lyckats leverera något nämnvärt i Seyfofrågan.

Assyriska riksförbundets ordförande, ville inte benämnas med andra kristna folkgrupper. Därför bad hon oss på Telgenytt att ta bort hennes tidigare uttalande om Seyfo

Robert Halef, riksdagsledamot (KD), har uppmärksammat Seyfo och har skrivit detta på Riksdagen.se:

”Under det osmanska rikets sönderfall i Turkiet år 1915 dödades över 1,5 miljoner kristna invånare. Armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker blev systematiskt massakrerade. De dödades på grund av sin etnicitet och på grund av sin kristna tro. Målet var att åstadkomma en turkisk etnisk nation, ett land med ett folk, ett språk och med islam som enda religion. Det var ett systematisk planerat och genomfört folkmord som många utländska och svenska diplomater och andra organisationer på plats rapporterade om, och där arkiven bekräftar alla detaljer. De drabbade utsattes för tvångskonvertering, massmord och deportering till syriska öknen. Kvinnor och barn våldtogs och såldes som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader, kyrkor och kloster förstördes och deras egendom konfiskerades. Detta var 1900-talets första folkmord och kallas Seyfo, som betyder ”svärd”.

Sveriges riksdag fattade 2010 beslut om att erkänna folkmordet Seyfo 1915.  Beslutet innebar att Sverige

  1. ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  2. bör verka inom FN och EU för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  3. bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 april 2021 00:00

Fler gifter sig efter pandemin – Så är läget i Södertälje

wedding-bride-groom-balloon-688293

Foto: Pexels.

Efter pandemin har antalet bröllop vänt upp i Sverige igen, visar SCB:s senaste siffror. I Södertälje däremot har den stora ökningen uteblivit.

Pandemiåret 2020 kom att ha det lägst antalet giftermål i Sverige på nästan 20 år, men trenden den nedåtgående trenden vänder upp.

Till och med augusti i år har 336 giftermål registrerats i Södertälje kommun. Det är ungefär på samma nivå som under pandemirestriktionerna, motsvarande siffra för 2020 och 2021 var 308 respektive 326 vigslar.

De flesta bröllop sker under sommarmånaderna och de senaste 20 åren har juni, juli och augusti varit de populäraste bröllopsmånaderna i Södertälje.

Den bröllopstätaste månaden i kommunen hittills i år, där 60 giftermål registrerades, var under juli månad. Enligt SCB kan man generellt se en ”lördagseffekt” – inte minst under de populära sommarmånaderna eftersom människor helst gifter sig på lördagar.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2022 04:00
Senast uppdaterad: 19 oktober 2022 22:16

Debatt: Direkt rasistiskt utpekande av Boel Godner(S)

146D71EA-7021-444B-8B4E-5E21C5869761

Foto: Alex Ataseven.

Det är tråkigt att kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, på DN Debatt återigen beskriver vår stad som all grova brottslighets näste.

Vi är många ur civilsamhället som inte känner igen oss i det som just nu händer i Södertälje. Men vi känner heller inte igen oss i politikernas beskrivningar.

Om bilden av Södertäljeborna hade balanserats även med allt det positiva som också händer i vår stad hade det väl varit en sak. Men när narrativet ”här bor kriminella” upprepas gång på gång får detta med rätta många Södertäljebor att känna sig stigmatiserade.

”Det finns ett direkt eller indirekt rasistiskt utpekande”

Det finns ett direkt eller indirekt rasistiskt utpekande, ett underliggande ”vi mot dem-tänk” som är farligt. Många, även ungdomar, känner av detta när de till exempel söker jobb och i kontakt med samhällsinstitutioner. Vi är en del av samhället och många av oss och våra barn är födda här. Precis som alla andra bidrar vi på många sätt till vårt land och vår stad. Många av oss har, till skillnad från andra, valt att bo kvar i Södertälje. Vi vill att våra barn ska känna att man ser dem som de individer de är och inte som ett kollektiv.

Visst är välfärdsbrott som illegal andrahandsuthyrning och bidragsfusk problem vi måste prata om. Parallellt med detta behöver vi prata om politikens oerhörda misslyckanden som lett till att dagens utsatta områden nedrustats på allt som representerar ett modernt välfärdssamhälle. Inte minst behöver vi prata om dagens cementerade boendesegregation som började långt innan ebo-lagens inträde 1994.

Istället för att utmåla en hel generation som presumtiva kriminella behöver politiken ägna mer kraft åt att ställa frågan om hur staten kunnat tillåta införsel av narkotika och skjutvapen så till den graden att det blivit problem av oerhörda mått.

”Vår stad blir inte tryggare av att Godner, i debatter, pekar ut stora delar av stadens befolkning”

Vår stad blir inte tryggare av att Godner, i debatter, pekar ut stora delar av stadens befolkning. Att misstänkliggöra en stor del av Södertälje skapar större klyftor och är definitivt inte till gagn för samverkan eller för den delen till polisens hjälp för att bekämpa kriminaliteten eller bringa klarhet i de många ouppklarade dödsskjutningarna.

I söndags förra helgen samlade vi tusentals Södertäljebor i en manifestation i centrala staden. Genom ”Initiativet för tryggare Södertälje” vill vi visa att civilsamhället är en stark kraft att räkna med. Nu är tiden inne för att tillvarata all den kompetens som finns i vår kommun. En hållbar förändring kan bara uppnås genom att kommunen och polisen samverkar med civilsamhället och utnyttjar de resurser som finns.

Fler poliser och strängare straff räcker inte. Vi behöver titta på grundorsakerna till skjutningarna och prata mer om de omständigheter som barnen som dras in i kriminalitet lever i. All forskning visar att goda skolresultat är det bästa vaccinet mot att hamna snett i livet. Men vi vet också att en meningsfull fritid är en viktig pusselbit för att i att hålla barnen ifrån kriminalitet. Tillsammans kan vi skapa ett varmare och tryggare Södertälje.

Framförallt måste alla goda krafter i vår stad stå enade och sluta smutskasta Södertäljeborna.

För Initiativet tryggare Södertälje:

  • Besim Aho, ordf S:t Jacobs församling
  • Sonya Aho, ordf Assyriska föreningen
  • Birgitta Kaya, ordf S:t Afrem församling
  • Polin Shahho, S:t Gabriel församling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2022 20:02
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors