Företag i fokus:

Årsdagen av folkmordet Seyfo

I dag är det årsdagen av folkmordet på armenier, assyrier/syrianer, kaldéer och pontiska greker i det sönderfallande osmanska riket 1915.

Seyfo som på suryoyo betyder svärd är fortfarande en levande fråga för seyfoättlingar i Sverige och världen, eftersom det har skapat ett över 100 år gammalt trauma för nämnda kristna folkgrupper. Detta på grund av att Turkiet vägrar erkänna ett av 1900-talets värsta folkmord och söka försoning.

Det börjar alltid med ord och inte mord. När en stat systematiskt skuldbelägger en grupp i samhället blir det en grogrund för förföljelser och folkmord. Vi har sett det alltför många gånger i historien och det är vår skyldighet att säga ifrån oavsett var i världen förtryck och förföljelser pågår.

Det är inte trovärdigt att i opposition, som Socialdemokraterna med Stefan Löven i spetsen gjorde, lova att erkänna Seyfo och sedan i regeringsställning helt nonchalera frågan. Sådana löftesbrott skapar ett politikerförakt som tar lång tid att reparera.

Den nuvarande regeringen har haft sju år på sig och har inte lyckats leverera något nämnvärt i Seyfofrågan.

Assyriska riksförbundets ordförande, ville inte benämnas med andra kristna folkgrupper. Därför bad hon oss på Telgenytt att ta bort hennes tidigare uttalande om Seyfo

Robert Halef, riksdagsledamot (KD), har uppmärksammat Seyfo och har skrivit detta på Riksdagen.se:

”Under det osmanska rikets sönderfall i Turkiet år 1915 dödades över 1,5 miljoner kristna invånare. Armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker blev systematiskt massakrerade. De dödades på grund av sin etnicitet och på grund av sin kristna tro. Målet var att åstadkomma en turkisk etnisk nation, ett land med ett folk, ett språk och med islam som enda religion. Det var ett systematisk planerat och genomfört folkmord som många utländska och svenska diplomater och andra organisationer på plats rapporterade om, och där arkiven bekräftar alla detaljer. De drabbade utsattes för tvångskonvertering, massmord och deportering till syriska öknen. Kvinnor och barn våldtogs och såldes som sexslavar. Kulturhistoriska byggnader, kyrkor och kloster förstördes och deras egendom konfiskerades. Detta var 1900-talets första folkmord och kallas Seyfo, som betyder ”svärd”.

Sveriges riksdag fattade 2010 beslut om att erkänna folkmordet Seyfo 1915.  Beslutet innebar att Sverige

  1. ska erkänna folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  2. bör verka inom FN och EU för ett internationellt erkännande av folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker
  3. bör verka för att Turkiet erkänner folkmordet 1915 på armenier, assyrier, syrianer, kaldéer och pontiska greker”.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 april 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 april 2021 00:00

Hon kritiserar Riksbankens räntebesked – ”Oroande”

3395ff9c-c827-4875-a612-3d155add328f

Laura Hartman, LO:s chefsekonom. Foto: Fredrik Sandin Carlson

I tisdags chockhöjdes styrräntan med 1 procent och blir den största höjningen som Riksbanken gjort sedan 1993.

Nu får den kraftiga höjningen kritik av chefsekonomen Laura Hartman på Landsorganisationen, LO, som anser att det är ett olyckligt beslut.

– En hög inflation är ett reellt bekymmer för alla, särskilt för hushåll med små marginaler. Därför är det förstås viktigt med motåtgärder. Men risken är att räntevapnet skadar ekonomin och ökar arbetslösheten mer än den hjälper mot inflationen, säger Laura Hartman.

Styrräntan höjdes med 1 procent, från 0,75 till 1,75 procent, för att hejda den stigande inflationen som i augusti låg på 9 procent. Enligt Riksbanken är den alldeles för hög och anses urholka hushållens köpkraft och gör det svårare för både företag och hushåll att planera sin ekonomi.

Stefan Ingves, Sveriges riksbankschef, . Foto: Creative Commons.

Hartman därmot anser att Riksbankens räntepolitik är ett ineffektivt vapen som har potentiellt mycket skadliga effekter på svensk ekonomi och arbetslöshet.

– Vad som däremot skulle ha en mer kännbar effekt på inflation är mer direkta åtgärder mot de höga energipriserna. Därför behövs andra, mer direkta och snabba åtgärder mot de höga energipriserna. Annars riskeras omställningen mot ökad elektrifiering som näringslivet anammat. Vi börjar redan se oroande tecken på fler varsel, säger Laura Hartman på paraplyorganisation LO.

Riksbankens mål är att att den långsiktigt inflationen ska ligga på 2 procent. I augusti föregående månad låg den på 9 procent.

Läs även: – Styrräntan chockhöjs – Nu väntas bolånen stiga

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 september 2022 15:37
Senast uppdaterad: 25 september 2022 15:38

MINGELBILDER v.38 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0018-1

FOTO: Shamash Oyal.

Se mingelbilder från föregående vecka – Mingelbilder v.37

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 september 2022 10:45
Senast uppdaterad: 25 september 2022 10:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors