Företag i fokus:

Andelen heltidsarbetande ökar i Södertälje kommun

Genom att satsa på medarbetarnas kompetensutveckling och hållbara heltidsanställningar ökar andelen heltidsarbetande i Södertälje kommun. Satsningen gör att vi nu har klättrat upp till femte plats bland Sveriges kommuner.

– Vi har kommit en bra bit på vägen i arbetet med att normalisera heltidsarbete i kommunen. För några år sedan hamnade vi på 16:e plats, säger Elof Hansjons, ordförande (S) för personalutskottet.

Satsningen på hållbara heltidsanställningar är en jämställdhetsfråga då deltidsarbete är vanligast inom kvinnodominerade yrken. Deltid ger en lägre inkomst och leder på längre sikt till lägre pension.  

Heltid som norm är även viktigt för att möta den stora kompetensbrist som välfärden står inför. Om fler arbetar mer minskar behovet av nyrekrytering.

Sveriges kommuner och regioner (SKR) och fackförbundet Kommunal är fortsatt överens om att heltid ska vara norm och att kommunernas arbete med frågan förlängs till år 2024.

Femte året i rad som andelen heltidsarbetande ökar

För Södertälje kommun är sysselsättningsgraden för månadsavlönade i snitt 94 procent av en heltidsanställning. Det är nu femte året i rad som andelen heltidsarbetande ökar. Vid en jämförelse av högst andel heltidsarbetande mellan alla 290 kommuner placerar sig Södertälje kommun på en femteplats.

Det är vid omsorgskontoret som lejonparten av kommunens aktiviteter för att öka andelen heltidsarbetande skett.

– En trygg verksamhet för äldre och personer med funktionsnedsättning kräver bra villkor för våra medarbetare. Det finns inga genvägar till att både locka personal till våra arbetsplatser och att man ska välja att stanna. Vi har kommit en bra bit på vägen, men vi har fortfarande ett långsiktigt arbete framför oss, säger Elof Hansjons.

Karin Björkryd, omsorgsdirektör i Södertälje kommun berättar vad som ligger bakom den goda utvecklingen.

– Vi har lagt kraft på att utveckla kompetensen kring schema och bemanning med ett samtidigt fokus på hållbara arbetsvillkor och en förbättrad arbetsmiljö. Vi fortsätter med dialog om hur vi bör förlägga arbetstiden, allt för att kunna möta såväl medarbetarnas behov som behoven hos de vi finns till för.

  • År 2016 kom Kommunal och dåvarande Sveriges kommuner och landsting överens om att alla kommuner skulle ha en handlingsplan för att heltid skulle bli norm till 2021. De områden som Södertäljes lokala handlingsplan innehöll 1) ett tydligt arbetsgivarerbjudande 2) en hållbar heltid 3) kompetensutveckling 4) kontroll och uppföljning.  
  • Kolada är det system där man bl a hittar jämförelser om andel heltidsanställningar (öppnas i nytt fönster).
  • Systemet är upprättat av Rådet för kommunala analyser (RKA) – ett samarbetsorgan mellan staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR).
  • År 2018 hamnade Södertälje på 16:e plats i en liknande jämförelse om andel heltidsanställningar.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 2 maj 2021 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors