Företag i fokus:

Eric Germundsson ansluter sig till Telgenytt.se

Eric Germundsson, Välkommen till Telgenytt! 

Hur känns det komma tillbaka till journalistiken?
-Tack! Det ska bli riktigt roligt, främst att skriva något positivt om staden. Det ser jag fram emot.

Vad tycker du är det bästa med journalistiken?
Jag tycker att det är ett fantastiskt land vi lever i som har den yttrandefrihet vi har som många andra länder runt om i världen inte har.

Hur känns det efter en lång period komma tillbaka? 
Alla är väl lite minijournalister ’kom ihåg var ni läste ordet först’. Nä men jag har skrivit till och från hela mitt liv, så tekniskt sett har jag aldrig lämnat journalistiken. Men på senare tid så har jag haft ett stort intresse för fotografering. Fokus har väl varit mer där.

Vad är det du helst vill lyfta fram med Södertälje?
Något som jag tror på är att göra Maren mer levande. Maren är ju Södertäljes stadskärna, själ och pulsådra. Ska bli kul att plocka fram det positiva ur stan.

En mer levande stadskärna, hur tänker du då?
Allt från en permanent scen som kan omvandlas till utebio, konstutställning från lokala konstnärer och öppna upp för båtar som på den gamla goda tiden. Kanske en gångbro där mindre båtar kan åka under.
Idag vet vi att Södertälje är hårt kameraövervakat, vilket är väldigt bra. Men gärna lite synligare poliser så folk känner sig trygga. Sedan borde kommunen ta tag i parkeringarna tycker jag. P-skiva med 3-4 timmars gratis parkering skulle definitivt locka ner Södertälje folket.

Du har ju ett väldigt fint CV med lång erfarenhet av nyhet- och nöjsesbranchen där du själv startade en nyhetstiding. Berätta gärna kort om det.


Jag jobbade nog hos LT i 3-4 år. Där jobbade jag med deras nöjesbilaga som hette ”Mycke Nöje” , den kom bara ut på fredagarna. Där hade jag mycket fria händer och kunde skriva om allt från restauranglivet till modereportage. Hade även skvallerspalt som hette krogörat som var uppskattad. Sen jobbade jag för en nöjestidning som hette Nöjesguiden i 2 år, en tidning från Örebro. Men jag och en kompis som heter Anders Nykvist ville göra en bättre tidning, så vi startade en egen.

Hur länge var ni aktiva och hur stor var er tidning egentligen?
Vi körde den i ca 2 år och den var extremt populär! Men det var så himla dyrt med tryckeriet på den tiden och annonsörerna betalade inte alltid så vi la ner den tyvärr.

Det har kommit till vår kännedom att du och Södertälje legenden Björn Borg var goda vänner i yngre dar, stämmer det och isåfall hur god relation hade ni?


Det vilja inte påstå att det stämmer, men bekanta var vi ju absolut. Björn var ju en flitig besökare på nattklubben Alexandra i Stockholm som jag jobbade på för många år sedan. Det va inte bara Björn Borg som var där på den tiden. Jag tog bland annat emot Kungen och gänget från Abba. Väldigt kändistätt på nattklubben Alexandra var det, så det var ju en väldigt fin arbetsplats.

Men stämmer ryktet om att du var Björn Bors första underklädesmodell då?
Var ingen kalsongmodell åt Björn Borg direkt så, utan jag var Cover modell i hans absolut första internationella katalog 1984, dvs den modellen som var med på omslag och med på alla bilder. Det absolut största jobbet man kunde ha då.

Wow, så du var även en professionell modell?
Jag och mina bröder var nog dem mest anlitade modellerna under 15 år i Sverige under 80- och 90-talet. Vi åkte landet runt och blev fotograferade.
Ett av dom roligare jobben vi gjorde ihop som jag minns väl, var ett kalsongmodell jobb åt Aftonbladet. Det var roliga tider det.

Du har en fin historik Eric. Berätta avslutningsvis varför du valde just Telgenytt? 
Jag tycker ni är ett härligt team med rötter i Södertälje vilket jag anser är väldigt bra. Jag är själv född och uppvuxen i Södertälje så för mig är det en självklarhet att kunna bidra med min erfarenhet. Telgenytt har en fin resa framför sig som jag gärna är med på. Sedan har jag alltid haft fria händer när det väl kommer till mina arbeten och det har jag även här, så det ska bli extremt kul att få lyfta fram det fina Södertälje har att erbjuda.

Härligt! Välkommen ännu en gång, vi ser fram emot att samarbeta med dig Eric.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 maj 2021 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors