Företag i fokus:

Nya lättnader av restriktionerna skjuts fram till 1 juni


Statsminister Stefan Löfven meddelar att lättnader av restriktionerna skjuts framåt.

Men från och med 1 juni kommer regeringen och Folkhälsomyndigheten införa en rad förändringar:
Bland annat höjs deltagartaket på en rad evenemang, krogar och restauranger får vara öppet till 22.30 och nöjesparker får öppna.

Samtidigt bedömer Folkhälsomyndigheten att i ”stort kan återgå till ett normalläge i september 2021.”.

Sverige ska kunna återgå till ett normalläge, och lyfta bort samtliga restriktioner och smittskyddsåtgärder, i september, skriver Folkhälsomyndigheten i ett pressmeddelande. 

Under hösten har den skenande smittspridningen klingat av och trycket på vården har minskat så pass att restriktionerna och åtgärderna helt kan avlägsnas, enligt Folkhälsomyndighetens bedömning. 

– Den framtida utvecklingen av pandemin i Sverige är beroende av att vaccinationsarbetet fortsätter som planerat och att vi når en hög vaccinationstäckning i befolkningen, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i pressmeddelandet. 

Beskedet kommer med brasklappen att bedömningen kan komma att ändras beroende på hur smittspridningen ser ut i grupper som inte har vaccinerats om om nya virusmutationer dyker upp. 

Den 1 juni sker lättnader

Sedan i november har allmänna sammankomster endast fått ha åtta deltagare. Regeringen och Folkhälsomyndigheten har tidigare berättat att målet var att utöka deltagarantalet den 17 maj – om smittläget tillät det. Nu meddelar statsministern att datumet skjuts framåt till den 1 juni.

– Även om vi nu kan se en minskning på nationell nivå, så är smittspridningen kvar på en alldeles för hög nivå, säger Stefan Löfven och fortsätter: 

– Efter avstämning med regionerna kan vi konstatera att vi inte är där i dag. Om vi forsätter kommer vi vara där i närtid. Därför har regeringen fattat beslut att de justerade reglerna för sammankomster ska träda i kraft den 1 juni.

DE NYA REGLERNA 

Den 1 juni ska nya deltagarregler träda i kraft, så att nuvarande deltagartak för om maximalt åtta personer höjs. 


 För inomhusarrangemang utan anvisade sittplatser består taket om åtta personer. Med anvisade sittplatser höjs taket till 50 deltagare. 


 För utomhusarrangemang utan anvisade sittplatser höjs taket till 100 deltagare. Med anvisade sittplatser: 500 deltagare. 


 För tävlingsarrangemang så som motionslopp höjs taket till 150 idrottsutövare. 


Kollo och lägerverksamhet för barn ska åter kunna arrangeras. 


Restauranger får hålla öppet till 22.30 med alkoholservering till 22, i stället för nuvarande stängningstid klockan 20.30. 


Nöjesparker ska kunna öppnas den 1 juni.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 12 maj 2021 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors