Företag i fokus:

Chockande statistik ”Flest dödskjutningar av alla länder i Europa”

Brottsförebyggande rådets nya rapport sänder chockvågor genom landet.

Bara några dagar efter det uppmärksammade mordet på en 39-årig flerbarnspappa så släppte Brottsförebyggande rådet en rapport där Sverige pekas ut som de land med flest dödsskjutningar.

Dödligt skjutvapenvåld har ökat i Sverige, men i de flesta andra länder i Europa har det dödliga våldet, både generellt och med skjutvapen, fortsatt att minska. Det visar en ny rapport från Brå som gjort en europeisk jämförelse av det dödliga skjutvapenvåldet.

I frågan om dödligt våld med skjutvapen ligger Sverige idag mycket högt i den europeiska rangordningen, med omkring 4 avlidna per miljon invånare. Europas genomsnitt motsvarar cirka 1,6 avlidna per miljon invånare. Inget annat land i studien uppvisar ökningar jämförbara med den i Sverige.

Den största skillnaden mellan Sverige och övriga Europa avser dödligt våld med skjutvapen mot 20–29 åringar, det är i princip enbart inom denna åldersgrupp som den svenska ökningen har ägt rum. Dödsskjutningar och det dödliga våldet med skjutvapen riktas sker sällan mot kvinnor och mot personer under 20 år, enligt rapporten.

– Det handlar exempelvis om illegala drogmarknader, kriminella gäng eller lågt förtroende för polisen i vissa områden. Men sådana riskfaktorer finns även i vissa andra europeiska länder, utan att dessa länder haft samma utveckling av det dödliga skjutvapenvåldet som vi haft i Sverige, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå.

Även om själva upptakten till utvecklingen i Sverige är svår att förklara, är det kartlagt att våldet kan eskalera genom en slags smittoeffekter där en skjutning tenderar att utlösa en annan. Det blir allt lättare att ta till vapen och man använder våld både offensivt och för att försvara sig.

Ökningen är samtidigt tydligt avgränsad till unga män i kriminella miljöer och inom utsatta områden. Dem familjerelaterade dödsskjutningar har däremot minskat i Sverige, liksom dödligt våld med andra metoder än skjutvapen.

Det är många regeringar underlåtenhet genom åren som gjort att vi har hamnat i det här läget, men att det är den sittande regeringen som nu måste visa handlingskraft, säger Ann Tiberg, politisk kommentator

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 maj 2021 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors