Företag i fokus:

Chockande statistik ”Flest dödskjutningar av alla länder i Europa”

Brottsförebyggande rådets nya rapport sänder chockvågor genom landet.

Bara några dagar efter det uppmärksammade mordet på en 39-årig flerbarnspappa så släppte Brottsförebyggande rådet en rapport där Sverige pekas ut som de land med flest dödsskjutningar.

Dödligt skjutvapenvåld har ökat i Sverige, men i de flesta andra länder i Europa har det dödliga våldet, både generellt och med skjutvapen, fortsatt att minska. Det visar en ny rapport från Brå som gjort en europeisk jämförelse av det dödliga skjutvapenvåldet.

I frågan om dödligt våld med skjutvapen ligger Sverige idag mycket högt i den europeiska rangordningen, med omkring 4 avlidna per miljon invånare. Europas genomsnitt motsvarar cirka 1,6 avlidna per miljon invånare. Inget annat land i studien uppvisar ökningar jämförbara med den i Sverige.

Den största skillnaden mellan Sverige och övriga Europa avser dödligt våld med skjutvapen mot 20–29 åringar, det är i princip enbart inom denna åldersgrupp som den svenska ökningen har ägt rum. Dödsskjutningar och det dödliga våldet med skjutvapen riktas sker sällan mot kvinnor och mot personer under 20 år, enligt rapporten.

– Det handlar exempelvis om illegala drogmarknader, kriminella gäng eller lågt förtroende för polisen i vissa områden. Men sådana riskfaktorer finns även i vissa andra europeiska länder, utan att dessa länder haft samma utveckling av det dödliga skjutvapenvåldet som vi haft i Sverige, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå.

Även om själva upptakten till utvecklingen i Sverige är svår att förklara, är det kartlagt att våldet kan eskalera genom en slags smittoeffekter där en skjutning tenderar att utlösa en annan. Det blir allt lättare att ta till vapen och man använder våld både offensivt och för att försvara sig.

Ökningen är samtidigt tydligt avgränsad till unga män i kriminella miljöer och inom utsatta områden. Dem familjerelaterade dödsskjutningar har däremot minskat i Sverige, liksom dödligt våld med andra metoder än skjutvapen.

Det är många regeringar underlåtenhet genom åren som gjort att vi har hamnat i det här läget, men att det är den sittande regeringen som nu måste visa handlingskraft, säger Ann Tiberg, politisk kommentator

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 26 maj 2021 00:00

Hyresförhöjningar i Nykvarn efter avslutade förhandlingar

lagenhetsport.jpg_1800

Bild: Unsplash

AB Nykvarnsbostäder och Hyresgästföreningen har enats om en hyresökning på 5,2 procent för 2024.

Efter intensiva förhandlingar har AB Nykvarnsbostäder och Hyresgästföreningen kommit till en överenskommelse om hyreshöjningarna för nästa år. Från och med den 1 januari 2024 kommer hyrorna i genomsnitt att öka med 5,2 procent. Specifikt kommer lägenheterna i Karaffen 2-3 att se en mer moderat höjning på 3,15 procent, medan övriga lägenheter får en höjning på 5,8 procent.

(Annonslänk)

I ljuset av de senaste ekonomiska utmaningarna, inklusive hög inflation och stigande levnadskostnader, har förhandlingarna varit fokuserade på att balansera bolagets behov med hyresgästernas ekonomiska kapacitet. Ursprungligen yrkade AB Nykvarnsbostäder på en 12,5 procentig ökning, men detta justerades nedåt för att möta de tuffa ekonomiska tiderna.

– Trots att vårt faktiska behov av en hyresjustering var högre, har vi valt att mildra våra krav för att underlätta för våra hyresgäster under dessa ekonomiskt ansträngda tider, säger Fredrik Rönnlycke Westermark, tillförordnad VD för AB Nykvarnsbostäder, i ett pressmeddelande.

– Vi har även arbetat för att så långt det är möjligt minska våra egna kostnader, men utan att det går ut över kvaliteten på våra bostäder.

Hyresförhandlingarna är en årlig process där ökande driftskostnader för fastighetsskötsel som el, vatten och avfallshantering spelar en stor roll. Den avtalade hyreshöjningen tar sikte på att fortsatt erbjuda attraktiva bostäder och en hållbar fastighetsförvaltning, även om det innebär en retroaktiv justering av hyrorna från och med årsskiftet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:58

Tidigare misstänkt för mord får stor JK-ersättning

Kriminalvården

Bild: Kriminalvården.

En ung man från Södertälje, som tidigare var misstänkt för inblandning i mordet på en 30-åring i Flemingsberg, får stor ersättning för tiden som frihetsberövad.

(Annonslänk)

Den frihetsberövade personen anhölls först i mars 2023, men det frihetsberövandet avslutades i april samma år. Den 11 april 2023 anhölls personen igen för en annan brottsmisstanke, vilket pågick fram till september 2023. För det första frihetsberövandet avböjde JK, Justitiekanslern, att pröva ersättningsansökan, då en frikännande dom ännu inte vunnit laga kraft. För det andra frihetsberövandet beviljades ersättning, eftersom förundersökningen lades ned utan åtal.

Nu har Justitiekanslern beslutat att bevilja skadestånd för personen som varit frihetsberövad från april till september 2023. Ersättningen inkluderar 175 000 kronor för lidande samt 1 845 kronor för ombudskostnader.

Åklagarmyndigheten motsatte sig ersättning, med hänvisning till att personen skulle ha försvårat utredningen. Justitiekanslern fann dock inte tillräckligt stöd för dessa påståenden och beslutade att ersättning skulle utgå.

Läs även: – Flera dömda för mordet på 30-åring från Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 14 maj 2024 03:50

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors