Företag i fokus:

Finska klasser hotas att stängas, föräldrar upprörda

Förra veckan informerades föräldrar till blivande elever på Stålhamraskolan utav rektor på Sverigefinska förskolan Stålhamraskolan, om att skolan försöker lägga ner dom finska klasserna.

Idag finns två finska klasser (F-3 och 4-6) på Stålhamraskolan Södertälje och nu hotas den finska undervisningen.

Vilket bör vara svårt att få igenom med tanke på skollagen, minoritetslagarna och barnkonventionen, skriver en av föräldrarna.

Under veckan kallades föräldrarna till ett samråd med skolan och kommunen, där frågetecknen bara överflödade och oron blev större. Enligt föräldern hade skolan inga svar om nedstängningen , utav föräldrarnas frågor utan mycket besvarades med tystnad eller att dom inte vet.

Jenna Laakso om stängningen

Vi har tagit kontakt med Jenna Laakso, som är en av föräldrarna som känner sig oroad för just nedstängning av finska klasserna. Så skriver hon ett mail till Telgenytt:

 Varför är det oroväckande att finska klasserna hotas att läggas ner?

-Det som är mest oroväckande är att skolan inte har någon som helst planering hur undervisningen kommer att se ut för dom elever som fått plats i den finska klassen, dom vet inte i dagsläget hur det kommer att genomföras. Det känns inte rätt att dom vill göra detta när eleverna har sökt till denna skola och även fått sina placeringar. Jag hoppas att dom kommer att göra rätt och låta oss föräldrar, föräldrar som har yngre barn som fortfarande går i förskolorna, övriga finska befolkningen i staden och framförallt barnen få säga sitt i detta. Görs inte detta följs inte minoritetslagstiftningarna, skriver Jenna Laakso.

-Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och bör därmed värna om den finska kulturen och det finska språket. Läggs dessa klasser ner kommer det i slutändan leda till att finskan dör ut eftersom den inte kan underhållas på samma sätt genom att bara talas i hemmen, skriver Jenna Laakso.

Vad tror du att anledningen är att de lägger ner finska klasserna?

-Dom vill lägga ner klasserna pga. ett lågt elevantal. Dock är det 5 elever som ska börja till hösten och det kommer att vara fler elever än det varit förra läsåret. Vi har även pratat med skolan och kommunen om att marknadsföring skulle kunna hjälpa i detta fall då inte många vet om att dessa klasser finns.

Om finska klassarna läggs ner, Vad kommer ni föräldrar att göra? 

-Först och främst kommer nog ingen av dessa barn vilja gå kvar i Stålhamraskolan eftersom dom inte erbjuder det som vi sökt, då kan man lika gärna gå i en skola som ligger närmre hemmet. Kommunen kommer ju då att få hjälpa oss med detta eftersom det redan är för sent att både ansöka om skolplats och fritidsplats. Möjligtvis kommer elever också att söka sig till skolor utanför kommunen för att få den finska undervisningen, Skriver Jenna

Placera elever till vanlig klass

Enligt uppgifter till Telgenytt vill skolan placera eleverna som går i förskoleklassen till en vanlig klass där det ska finnas en förskollärare som är finsktalande men undervisningen kommer inte att kunna bedrivas på finska då majoriteten av eleverna i klassen inte kommer att förstå.

Övriga årskurser kommer att slås samman till årskurs 1-6 vilket skolan själva säger missgynnar elevers lärande och utveckling.

Beslut ska fattas av utbildningsnämnden den 17 juni och alla har inte ens fått en chans att få fram sina synpunkter och åsikter.

Elof Hansjons om nedstängningen

Vi har kontaktat Elof Hansjons, Ordförande Utbildningsnämnden, om nedstängningen.

Vad är anledningen att Stålhamraskolan lägger ner de finska klasserna?

-Inget beslut är ännu fattat. Just nu pågår det samråd angående hur den finskspråkiga undervisningen ska organiseras på Stålhamraskolan. Det främsta skälet är att verksamheten i genomsnitt lockat två elever per årskurs de senaste åren, vilket påverkat strukturen för undervisningen. Dessa klasser har en lång tradition i Södertälje. När många andra kommuner har lagt ner sina finskspråkiga klasser har Södertälje kommun hållit fast vid dem och de har betytt mycket för vår kommun och för eleverna och deras familjer.

Hur kommer ni göra om klasserna läggs ner och elever går i en vanlig klass? 

-Det pågår samråd om detta. Det ska finnas hög kvalitet och god tillgång till undervisning i och på det finska språket. Ambitionen är att det ska finnas hög kvalitet även utifrån ett ämnesperspektiv. Det är det som ses över. Beslutsunderlag kommer därefter att tas fram till utbildningsnämnden. Verksamheten ska organiseras utifrån att Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och att det ska finnas bra möjligheter för finska i undervisningen.

Södertäljes enda estetiska gymnasiet, Wendela Hebbegymnasiet, kommer att läggas ned på grund av att det är för få som söker, är det samma problem i Stålhamraskolan?  

-Det finns en viktig skillnad på vad som förväntas av oss, nämligen att Södertälje är ett finskt förvaltningsområde och därmed ska vi erbjuda förstärka möjligheter för elever att växa upp med finska språket. Gymnasieskolan är en frivillig skolform och det finns inget krav på att vi ska erbjuda några särskilda program i kommunen. Grundproblemet är dock liknande, nämligen att vi behöver anpassa våra verksamheter till det som elever och deras familjer efterfrågar. När det är ett lågt söktryck behöver verksamheterna anpassas.

I en insändare till LT, skriver en av föräldrarna om ett förslag:

”Mitt förslag är, att vi grundar fler liknande kommunala och enskilda förskolor och språkklasser. Låt oss säga nej till gårdagens tråkiga integration och ja till dagens och framtidens glada integration! Låt oss säga ett kraftfullt nej till avskaffandet av Stålhamraskolans finska klasser!”

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 maj 2021 00:00
Senast uppdaterad: 7 december 2022 11:52

Facket: – ”Södertälje kommun har medvetet och planerat brutit mot lagen”

kommunal

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Pressbild

JO har tydligt fastställt att Södertälje kommunledning bröt mot lagen, en uppfattning som fackförbundet Kommunal var först med att framföra.

JO:s allvarliga kritik gällde de utförda kontrollerna av anställda, strider mot lagen. Något som både regeringen och integritetskyddsmyndigheten, IMY, nu fått kännedom om.

– Det är mycket allvarligt, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

När Kommunal initialt inledde diskussioner med kommunen, upplevde fackförbundet att Södertälje kommun skjöt upp processen, undvek att föra en normal dialog och förlängde processens. Detta ledde till att de beslutade att inleda en tvisteförhandling på grund av överträdelser av Dataskyddsförordningen. Situationen i Södertälje sågs som en utveckling som kunde leda till ett ”övervakningssamhälle av värsta sort”.

Nu får Kommunal medhåll från Justitieombudsmannen som riktar allvarlig kritik mot kommunledningen.

– Det är mycket allvarligt att Södertälje inte lyssnat på Kommunals kritik. Vi har från börjat varnat för att bakgrundskontrollerna inte varit lagliga. Södertälje kommun har medvetet och planerat brutit mot lagen. Nu får vi stöd av JO, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

För närvarande pågår en tvist mellan Kommunal och Södertälje kommun, där Kommunal kräver skadestånd för sina medlemmar som arbetar inom kommunen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 20 oktober 2023 11:01

DEBATT: Företagen bygger välfärden

Södertälje

Arkivbild

Att vara företagare handlar i mångt och mycket om att driva saker framåt, förvalta men samtidigt vilja mer. En företagare förväntas leverera service, varor och tjänster som efterfrågas utan att göra avkall på prisattraktivitet, konkurrenskraft och kvalité.

Regionens dryga 320 000 företag skapar inte bara alla produkter och tjänster som vi medborgare efterfrågar, utan de är även jobbskapare som lägger grunden till skatteunderlaget som omvandlas till offentlig välfärd såsom skola, vård, äldreomsorg och kollektivtrafik. I grund och botten kräver således välfärdssamhället framgångsrika företag som har rätt förutsättningar för att starta, växa och driva företag.

I Stockholm har vi ett företagslandskap som inte återfinns på många andra platser i vårt land. Vi har den lilla trädgårdsfirman med endast ett fåtal anställda och vi har världsledande företagsgiganter med hundratals eller tusentals anställda som gör affärer med hela världen. Vare sig det gäller det mindre eller det stora företaget har ni alla en lika viktig roll att spela.

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm, Svensk Näringsliv. Foto: Ulf BörjessonErnst Henry Photography AB

Tillsammans bygger alla företagen den välfärd vi nyttjar. Tillsammans genererar företagandet i regionen skatteintäkter på drygt 278,5 miljarder kronor. Skatteintäkter som ser till att du och jag kan uppsöka en läkare vid behov, att vi kan lämna våra barn på förskolan eller pengar som går till nya vägprojekt som ska se till att vi snabbare, säkrare och smidigare kan ta oss till och från jobbet. För att regionen fortsättningsvis ska ligga i framkant där nya företag kan startas och befintliga kan frodas krävs det dock att politiker och tjänstemän runt om i hela regionen lyssnar, uppmärksammar och prioriterar företagens åsikter och synpunkter.

Här kommer därför en önskelista från företagen runt om i regionen:

  1. Minskad brottslighet och ökad trygghet
    Brottsligheten, som de senaste åren seglat upp som en av de viktigaste politiska frågorna, drabbar i stor utsträckning även företag. Bara förra året kostade brottsligheten företagen i Stockholmsregionen över 31 miljarder kronor. Här behöver kommunen tydligt kroka arm och samarbeta med näringslivet för att strukturerat arbeta för att få bukt med detta stora samhällsproblem.
  2. Bättre dialog mellan kommunen och företagen
    Precis som med så mycket annat så är kommunikation avgörande för att undvika missförstånd och exkludering samt spara tid och resurser. Blir kommunen bättre och tydligare i sin dialog med företagare så ökar nöjdheten och således attraktiviteten.
  3. Förbättrad lokal infrastruktur
    Att både underhålla och förbättra den redan befintliga infrastrukturen och samtidigt satsa klokt i nya projekt är en förutsättning för att regionen ska behålla sin konkurrenskraft.

Vi kan inte enbart spara ihop pengar till välfärden – vi måste också tjäna in dem och det är företagen och deras anställda som gör jobbet. Kan man som kommun arbeta med serviceinriktad och effektiv myndighetsutövning, välja bort verksamheter som kan bedrivas av företagare och ha rim och reson i kravställningar i upphandlingar kommer man en bra bit på vägen.

Vi alla tjänar på att det går bra för våra företag. Det är i den vardagliga slentrianen, den oförutsägbara framtiden och den ständigt accelererande konkurrensen mellan företag som grunden till vår gemensamma välfärd skapas.

Vår uppmaning är därför till kommunen: säkerställ ett gott företagsklimat i hela regionen som gör att fler företag kan starta, växa, utvecklas och anställa – det vinner vi alla på!

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm och Gotland

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 04:50
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors