Företag i fokus:

Södertäljes krögare ser fram emot att få hålla öppet till 22.30

I hela sex månader så har krögare runt om i landet haft en oerhört tuff period. Att begränsa restauranger till att endast kunna ha öppet till 20:30 har medfört enorma ekonomiska svårigheter, med tapp i omsättning och massuppsägningar i sektorn. Tusentals förlorade jobbet över en natt.

Beskedet att få hålla öppet längre är välkommet av krögare över hela Sverige, men den kända krögaren P G Nilsson som driver Svenska Brasseri är inte helt nöjd ;

– Jag ser det som en förlängning av restriktionerna. Förutom att sista beställningen blir klockan 22 så kvarstår att bara fyra får sitta vid samma bord, sa P G till TT.

Idag börjar de nya restriktionerna gälla där bland att restaurangerna får hålla öppet till 22:30.

Telgenytt har valt att fråga några av Södertäljes krögare för att se hur det har fungerat för deras verksamheter de senaste sex månaderna, samt hur känslorna är för de nya öppettiderna som regeringen gick ut med förra veckan.

– Vi är i grunden en nattklubb som öppnar ca 22:00, så vi blev väldigt påverkade med begränsningarna då vi tappade alla våra gäster. Vi valde istället att göra om nattklubben till Meze för enbart take-away, dels för att undvika trängsel och dels för att tiderna 20:30 begränsar oss väldigt mycket. Men, trots den hårda konkurrensen så har det fungerat väldigt bra, förklarar Renyo Hanna.

– Nu ser vi fram emot att kunna nyttja vår härliga och mysiga innergård som vi öppnar i mitten av juni. Där ska vi servera mat och dryck till våra gäster fram till 22.30. Ett väldigt stort steg för oss, berättar Renyo Hanna från Mister Meze.

– Det har varit tufft men vi har kämpat oss fram. Väldigt tråkigt att behöva säga upp/permittera personal. Vi saknar verkligen vår kvällspersonal och även våra gäster och vänner som besökte oss in på småtimmarna. Men att kunna ha öppet till 22.30 är ett stort steg framåt. Vi har längtat att få ha öppet längre. Så det är väldigt välkommet, förklarar Isa Varli från Templet Bar

– Det har fungerat helt okej med tanke på omständigheterna. Vi har försökt att se positivt på det hela och tagit vårt samhällsansvar. Självklart har det varit tufft företagsmässigt samt för personalen att kunna erbjuda de timmar, men det är bara att respektera och acceptera förutsättningar.

– Men nu ser vi fram emot att förlänga tiderna och hoppas snart att återgå till det normala och att vi ser slutet av denna pandemi, berättar Haik Arakelian från Barolo.

– Det har varit tufft. Vi har ju kunder, men förlorade den bästa sittningen. Så det har ju lett till ett stort tapp i försäljningen.

– Men det känns bättre nu då vi kommer kunna ta emot fler kunder och fler kommer hinner gå ut att äta. Men det är ju inte tillräckligt nog med tanke på att vi inte fått något stöd alls. Ett steg framåt i alla fall, berättar Pablo Munoz från Mas Que Tapas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 juni 2021 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors