Företag i fokus:

Södertäljes krögare ser fram emot att få hålla öppet till 22.30

I hela sex månader så har krögare runt om i landet haft en oerhört tuff period. Att begränsa restauranger till att endast kunna ha öppet till 20:30 har medfört enorma ekonomiska svårigheter, med tapp i omsättning och massuppsägningar i sektorn. Tusentals förlorade jobbet över en natt.

Beskedet att få hålla öppet längre är välkommet av krögare över hela Sverige, men den kända krögaren P G Nilsson som driver Svenska Brasseri är inte helt nöjd ;

– Jag ser det som en förlängning av restriktionerna. Förutom att sista beställningen blir klockan 22 så kvarstår att bara fyra får sitta vid samma bord, sa P G till TT.

Idag börjar de nya restriktionerna gälla där bland att restaurangerna får hålla öppet till 22:30.

Telgenytt har valt att fråga några av Södertäljes krögare för att se hur det har fungerat för deras verksamheter de senaste sex månaderna, samt hur känslorna är för de nya öppettiderna som regeringen gick ut med förra veckan.

– Vi är i grunden en nattklubb som öppnar ca 22:00, så vi blev väldigt påverkade med begränsningarna då vi tappade alla våra gäster. Vi valde istället att göra om nattklubben till Meze för enbart take-away, dels för att undvika trängsel och dels för att tiderna 20:30 begränsar oss väldigt mycket. Men, trots den hårda konkurrensen så har det fungerat väldigt bra, förklarar Renyo Hanna.

– Nu ser vi fram emot att kunna nyttja vår härliga och mysiga innergård som vi öppnar i mitten av juni. Där ska vi servera mat och dryck till våra gäster fram till 22.30. Ett väldigt stort steg för oss, berättar Renyo Hanna från Mister Meze.

– Det har varit tufft men vi har kämpat oss fram. Väldigt tråkigt att behöva säga upp/permittera personal. Vi saknar verkligen vår kvällspersonal och även våra gäster och vänner som besökte oss in på småtimmarna. Men att kunna ha öppet till 22.30 är ett stort steg framåt. Vi har längtat att få ha öppet längre. Så det är väldigt välkommet, förklarar Isa Varli från Templet Bar

– Det har fungerat helt okej med tanke på omständigheterna. Vi har försökt att se positivt på det hela och tagit vårt samhällsansvar. Självklart har det varit tufft företagsmässigt samt för personalen att kunna erbjuda de timmar, men det är bara att respektera och acceptera förutsättningar.

– Men nu ser vi fram emot att förlänga tiderna och hoppas snart att återgå till det normala och att vi ser slutet av denna pandemi, berättar Haik Arakelian från Barolo.

– Det har varit tufft. Vi har ju kunder, men förlorade den bästa sittningen. Så det har ju lett till ett stort tapp i försäljningen.

– Men det känns bättre nu då vi kommer kunna ta emot fler kunder och fler kommer hinner gå ut att äta. Men det är ju inte tillräckligt nog med tanke på att vi inte fått något stöd alls. Ett steg framåt i alla fall, berättar Pablo Munoz från Mas Que Tapas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 juni 2021 00:00

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors