Företag i fokus:

Ejdern, världens äldsta koleldade propellerdrivna ångfartyg

Ejdern stapelavlöptes 14 maj 1880 och är ett av världens äldsta bevarade ångfartyg. Södertälje Ångslups AB köpte henne för trafik på Mälaren och Saltsjön som Mörkö-Trosa eller Havsbadet. Då ångslupsbolaget ansåg att lönsamheten var för ringa på 20-talet, så köpte fartygets kapten, maskinist och styrman Ejdern och fortsatte i ett trettiotal år. 

Men 1957 så var det för litet trafikunderlag och staden köpte fartyget och lade upp henne i viken Maren som konditori och våffelbruk. Det fungerade en tid, men Ejderns skick och den nya centrala bron ändrade situationen. 

I mitten på 60-talet var Ejdern vingbruten och svårt vandaliserad och lades hon i uthamnen med beslut om att sänkas i Landsortsdjupet. Samma dag 1964 som hon skulle bogseras dit ringde Gert Ekström upp hamnkontoret ovetande om beslutet och efter ett snabbt övervägande och en stunds övertalning lämnades hon som gåva av Hamnförvaltningen.

Den nya hemorten blev Stockholm. Där renoverades Ejdern i ca 2 år av två varm som  utförde skrovarbetet. Styrhytt och aktersalong har rekonstruerats, däckshus och styrinrättning har reparerats och allt har målats om. Ejdern är nu återställd i det skick hon hade omkring 1900 i alla avseenden. 

Tack vare föreningens oerhört engagerade arbete har Ejdern sedan 1976 trafikerat Södertäljes farvatten varje sommar och från och med säsongen 1984 är Ejdern åter koleldad.

1967 utnyttjades ståtliga Ejdern i TV filmen “Hemsöborna”.

Ejdern har vid flera tillfället riskerats att skrotas, 2015 riskerade ångbåten återigen att försvinna.

– Det är trögt. Det stora problemet är att ångmaskinisten är ett utdöende släkte, sa sjökaptenen Lars Forsberg då.

Maskinisterna måste ha stor kunskap om ångteknik och alla ombord arbetar ideellt. Man får inte någon lön här, och intresset för ungdomar i dag att jobba ideellt tror jag är väldigt lågt, berättade han.

Men Ejdern överlevde krisen men 2020 var det dags igen när Corona slog till och begränsade fartyget. Iår hoppas besättningen på att lättnaderna släpps lite så att fartyget kan få ånga på.

– Som det ser ut nu startar vi trafiken i juni och släpper biljetter sista veckan i maj. Vi kommer ta med oss 40 passagerare på varje tur. Planen är också att ha caféterian samt souvenirförsäljningen igång. Där hjälps vi åt och ser till att max åtta personer befinner sig där samtidigt, meddelas det på sidan.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 6 juni 2021 00:00

Fritidsgården behöver inte kosta 100 miljoner!

Fritidsgård Ronna

Illustration: Södertälje kommun.

Man kan tro att Skanska, som skall bygga fritidsgården för nära 100 miljoner kronor, har skrivit försvarstal och replikmanus till Marie Lindeberg, chef för kultur – och fritidskontoret, samt även till Krister Mellström, VD på Telge inköp och Maria Rydholm på Telge fastigheter.

För jag utgår ifrån att ingen av dessa personer ansvariga för att hantera denna affär har någon som helst erfarenhet inom byggnation och dess verkliga kostnader, utan man har helt utgått ifrån den verklighet som byggherren presentar och satt priserna därefter.

Vi hör fraser som: Vi har inte byggt fritidsgårdar på länge. Därför kommer hyran att bli så hög som ca 535 000 kr per månad, dvs 6 400 000 kr per år.

Ett annat svepande skäl som anges är ”Putinpriser” på byggmaterial, det skall förklara den höga byggkostnaden menar man på. 

Joakim Granberg, Realistpartiet.

För er som kan något om byggnation så vet ni att själva materialkostnaden i bygget av denna fritidsgård är ca 30 % av den totala kostnaden, de resterande 70% av pengarna som faktureras Telge fastigheter av Skanska kommer att vara för så kallad projektering (där lägger man sjukt högt pris), sedan är det timdebitering för arbetsledare, snickare, målare och övriga hantverkare för att montera ihop gården.

Så ja visst påverkar ökade materialkostnader totalkostnaden, men inte i den utsträckning man får det att låta som, den stora överdebiteringen ligger i skyhöga projektering och genomförande kostnader.

Att bygga en fritidsgård skall inte kosta ca 83 000 kr per kvm, det kostar en bostad i centrala Stockholm, inte en nyproduktion av en fritidsgård i Södertälje!

Problemet med dessa överpriser är i grunden skapat av Telge själva, det börjar redan vid upphandlingsförfarandet – 10 stora byggbolag offererade om att få bygga fritidsgården, men man utformar kravställningarna så rigorösa så att varken Peab eller NCC passerade nålsögat och kunskapsnivån för att kunna bygga en fritidsgård, Peab skall bygg klar kanalen för några miljarder, men att bygga en fritidsgård klarar den inte av anser Telge inköp, det var endast Skanska som var tillräcklig kunniga för att få jobbet.  Så redan i steg 1 så fanns det endast ett enda företag kvar i upphandlingsprocessen av de 10 som ansökt.

Fritidsgården i Ronna. Illustration: Södertälje kommun.

Skanska kunde nu i ensamt majestät förklara för dessa tjänstepersoner, upphandlare och övriga amatörer om varför man måste ha 10 miljoner för att planera jobbet (projektering) och sedan skall man ha 12 miljoner till för räntor på pengar som man inte fått ännu, Indexhöjningar, risker (Kan nån förklara detta för mig, vilken risk är det dem tar som får 100 millar för att bygga en gård?), inköp av en bio bod och konstnärlig utsmyckning…TOLV MILJONER! –  Så totalt ca 22 miljoner på löst hopplockade fraser som kanske låter bra, men jag vet att det inte behövs planeras för 10 miljoner för att bygga en fritidsgård, bara en sådan sak gör mig förbannad!

Sanningen är att om någon kunnig person planerat upphandlingen av denna fritidsgård så skulle den med de ökade materialkostnaderna ha hamnat på max 50–55,000 kr per kvm.

Enkel matematik säger att om Telge fastigheter betalar mindre för byggnationen av fritidsgården så blir ju hyran för densamma lägre för kultur och fritidskontoret.

Nu när moderaterna har satt sig i knät på Socialdemokraterna så hade jag ju hoppats på att M åtminstone skulle sätta stop för detta enorma penningslöseri inom våra inköp.

Gör om upphandlingen nu!

Joakim Granberg
Realistpartiet, 2e vice ordf. i Telge inköp ifrån januari 2023

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 12:51
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Här är Södertäljes framtida kollektivtrafik – Nya busslinjer

BRT

Pressbild.

En första etapp av de ny satsningar som gjordes i augusti kan nu genomföras där man bland annat satsat på snabbare resor lokalt och regionalt. Samtidigt handlar det om att förändra arbetspendlingen.

I ett pressmeddelande konstaterar Region Stockholm att Södertälje ska genom sin kollektivtrafik nu bidra till tillväxt.

– Kollektivtrafiken i Södertälje ska bidra till tillväxt, utveckling och fortsatt gynnande av mänskligt liv och rörelse. Jag är därför stolt över att vi redan nu tar första stegen mot slutmålet, tre månader efter pressträffen i somras. Det ska vara enklare och snabbare att ta sig till och från sitt arbete och det här är startskottet för nästa steg i kollektivtrafikens utveckling för att uppnå världens modernaste kollektivtrafik, framhäver Moderaternas Kristoffer Tamson, Regionråd och avgående ordförande för SL.

Ny busslinje 777 och snabbare resor lokalt.

En ny busslinje träder fram, nämligen 777 och som är blivande BRT-linje (superbuss). Bussen avgår från bland annat Ronna, Södertälje syd och Geneta, vilket ska göra resan snabbare och mer bekväm. 

Ytterligare en ny busslinje blir 747, direktlinje som trafikerar Liljeholmen- Ronna och därefter stannar även vid AstraZeneca, Scania och Södertälje Sjukhus. Enligt pressmeddelandet ska detta kapa restiden mellan 15 till 20 minuter beroende på vilken tid på dygnet man reser. 

– Att vi redan efter några månader går från ord till handling visar på att modellen som vi tillsammans med SL och Södertälje kommun arbetar efter fungerar väl. Nu kan vi sjösätta en första etapp som koppar tjäna Södertäljeborna väl på vägen  mot ett hållbart växande Södertälje, säger Martin Pagrotsky, vd på Nobina Sverige. 

Framtidens kollektivtrafik i Södertälje.

Scania och AstraZeneca genererar dagligen en stor inpendling på ungefär 24 000 människor och därav blir Södertälje södra Stockholmsregionens viktigaste arbetsmarknadsnod. I dagsläget pendlar större delen av arbetsgivarnas personal med personbil, vilket leder till bland annat trängsel men även luftkvalitetsproblem i Södertäljes stadskärna. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 09:53
Senast uppdaterad: 5 december 2023 21:43

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors