Företag i fokus:

Ejdern, världens äldsta koleldade propellerdrivna ångfartyg

Ejdern stapelavlöptes 14 maj 1880 och är ett av världens äldsta bevarade ångfartyg. Södertälje Ångslups AB köpte henne för trafik på Mälaren och Saltsjön som Mörkö-Trosa eller Havsbadet. Då ångslupsbolaget ansåg att lönsamheten var för ringa på 20-talet, så köpte fartygets kapten, maskinist och styrman Ejdern och fortsatte i ett trettiotal år. 

Men 1957 så var det för litet trafikunderlag och staden köpte fartyget och lade upp henne i viken Maren som konditori och våffelbruk. Det fungerade en tid, men Ejderns skick och den nya centrala bron ändrade situationen. 

I mitten på 60-talet var Ejdern vingbruten och svårt vandaliserad och lades hon i uthamnen med beslut om att sänkas i Landsortsdjupet. Samma dag 1964 som hon skulle bogseras dit ringde Gert Ekström upp hamnkontoret ovetande om beslutet och efter ett snabbt övervägande och en stunds övertalning lämnades hon som gåva av Hamnförvaltningen.

Den nya hemorten blev Stockholm. Där renoverades Ejdern i ca 2 år av två varm som  utförde skrovarbetet. Styrhytt och aktersalong har rekonstruerats, däckshus och styrinrättning har reparerats och allt har målats om. Ejdern är nu återställd i det skick hon hade omkring 1900 i alla avseenden. 

Tack vare föreningens oerhört engagerade arbete har Ejdern sedan 1976 trafikerat Södertäljes farvatten varje sommar och från och med säsongen 1984 är Ejdern åter koleldad.

1967 utnyttjades ståtliga Ejdern i TV filmen “Hemsöborna”.

Ejdern har vid flera tillfället riskerats att skrotas, 2015 riskerade ångbåten återigen att försvinna.

– Det är trögt. Det stora problemet är att ångmaskinisten är ett utdöende släkte, sa sjökaptenen Lars Forsberg då.

Maskinisterna måste ha stor kunskap om ångteknik och alla ombord arbetar ideellt. Man får inte någon lön här, och intresset för ungdomar i dag att jobba ideellt tror jag är väldigt lågt, berättade han.

Men Ejdern överlevde krisen men 2020 var det dags igen när Corona slog till och begränsade fartyget. Iår hoppas besättningen på att lättnaderna släpps lite så att fartyget kan få ånga på.

– Som det ser ut nu startar vi trafiken i juni och släpper biljetter sista veckan i maj. Vi kommer ta med oss 40 passagerare på varje tur. Planen är också att ha caféterian samt souvenirförsäljningen igång. Där hjälps vi åt och ser till att max åtta personer befinner sig där samtidigt, meddelas det på sidan.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 6 juni 2021 00:00

Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Elof

Elof Hansjons (S) utbildningsnämndens ordförande Södertälje kommun. Arkivbild.

Nyligen publicerade Skolverket en färsk rapport som visade att hela 80 procent av barngrupperna är större än vad de får vara i Södertälje.

En av anledningar är en stad med växande befolkning med fler barn i kommunen. Men Södertälje ser ut att gå mot en vändande trend.

– När nya förskolor byggs och nya avdelningar öppnas blir grupperna i snitt något mindre och nu är nya förskolor på gång, bland annat i form av ny förskola i Glasberga och tillfällig förskola i Rosenlund, säger Elof Hansjons (S), ordförande för utbildningsnämnden i Södertälje, till Telgenytt.

Enligt Skolverkets rapport är hela åtta av tio barngrupper större än rekommenderat. Baserat på riktlinjer ska barngrupper i förskolan, för ett- till treåringar, inte vara större än 12 barn. Men i Södertälje är barngrupperna betydligt större än andra kommuner. Av 290 kommuner placerades Södertälje på plats 285, bara fem kommuner har sämre statistik.

En av anledningarna, enligt utbildningsnämnden ordförande i kommunen, är att Södertälje växt det senaste decenniet i population, samt att kommunen har många barn som vill gå på förskola.

– Särskilt på östra sidan kanalen. Södertälje har 530 fler barn mellan 0 och 5 år jämfört med för 10 år sedan och väldigt många av dem vill ha en plats på en förskola nära hemmet. För den vårdnadshavare som främst vill ha små barngrupper är det mindre tryck på förskoleplatser i till exempel Lina Hage och i kommundelarna och där blir också grupperna mindre, säger Hansojons.

8 av 10 barngrupper i Södertälje är för stora enligt Skolverkets rapport.

Skolverket menar att stora barngrupper bidrar till ökad en stress bland både barn och personal samat att det försämrar möjligheterna till en god pedagogisk undervisning. Något som kommunen lägger stor vikt på att förebygga.

– För oss i Södertälje är god pedagogisk undervisning synnerligen viktigt i förskolan. Därför har vi ökat den andel av vår personal som har förskollärarlegitimation. Därför följer vi också upp barnens utveckling noga. På förskolorna delas barnen under dagarna in i mindre grupper utifrån projekt och olika intressen. Situationer som kan ses som extra känsliga under dagen planeras och struktureras upp för att de ska ske på så bra sätt som möjligt. Den typen av sätt att arbeta med barngruppen kan man göra när man har utbildad och kompetent personal i förskolan.

I Norge har det införts ett maxtak på barngruppernas storlek, vilket Skolverket vill att den svenska regeringen ska ta efter.

Tror du att det behövs en lagstiftning i Sverige likt den i Norge för att få bukt på de stora barngrupperna? 

– Den norska modellen innebär ju egentligen ingen reglering av barngruppernas storlek. Den reglerar hur många anställda som ska finnas per barn. I Södertälje prioriterar vi högt att ha utbildad personal och ligger på delad fjärde plats i länet när det gäller andelen av personalen med förskollärarlegitimation, säger Hansjons och fortsätter.

– Om man ska reglera tycker jag att det är viktigt att också titta på utbildningsnivå. Det kostar betydligt mer att anställa utbildade förskollärare i förskolan än att anställa personer som saknar utbildning, men det är viktigt för att kunna jobba på ett bra sätt med barnens utveckling. Jag är oerhört stolt över hur många duktiga medarbetare vi har i förskolan i Södertälje, säger Elof Hansjons utbildningsnämndens ordförande, till Telgenytt.

Läs även: – Hansjons (S) utses som utredare för yrkesutbildningar för vuxna

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 10:11
Senast uppdaterad: 4 november 2022 10:19

DEBATT: Kunskapsbrist när elever förlitar sig på teknologin

Skriva typing dator

Foto: Pixnio

När jag nyligen skulle anteckna ett ord på ett papper blev jag osäker över stavelsen och var tvungen att googla upp det. Då slog det mig, jag har allt för länge arbetat med att skriva på datorn och förlitat mig på T9, den implementerande automatiska textkorrigeringen.

Jag ställer mig själv frågan; Hur utvecklar jag mina egna kunskapar som lärare i det svenska språket på allra bästa sätt. Och jag har kommit till slutsatsen att jag behöver återgå till den gamla skolan med klassiska redskap som verktyg. Papper, penna och suddgummi.

Men jag är inte ensam om att ha förlitat mig på teknologins makt. Allt fler elever i Sverige utesluter de klassiga redskapen och förlitar sig på teknologin. Det är vårt ansvar att bevara hederliga papper och penna som en viktig inlärning.

Enligt den svenska läroplanen ska elever kunna använda digitala verktyg för kunskapssökande, informationsbearbetning, skapande, kommunikation samt lärande. Detta anser jag har föranlett till att elever nyttjar de digitala verktygen i klassrummen och på så vis förlitar sig, precis som jag, på den moderna teknologin. Förtroendet i stavelsen har överlämnats till teknologin där felstavningar korrigeras genom ett snabbt klick. Eleven besvärar sig inte för att se vad som felstavats, därmed uteblir en viktig kunskapsinlärning som läraren och eleven missar.

Jag menar inte att de digitala verktygen, som är ett fantastiskt redskap för utbildning på många plan, bör uteslutas. Däremot bedömer jag att eleverna behöver återgå, i vissa lektioner, till de klassiska redskapen där de skriver varje bokstav, ord och mening förhand. Genom att göra detta lär sig eleverna att se sina misstag och inte enbart genom en röd understrykning på datorn.

I en värld där teknologin tar över alltmer anser jag att Skolverket bör måna om de klassiska verktygen – papper, penna och suddgummi.

Paula Kass Elias,
lärarstudent

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors