Företag i fokus:

Besvikelse och frustration över planer på nedläggning av finskaklasser ”Oerhört viktigt att klasserna inte läggs ner”

Stålhamraskolan. Bild: Södertälje kommun.

Ett möte mellan föräldrar, rektor, lärare och representanter från utbildningskontoret hölls den 24 maj där kommunen skulle presentera hur undervisningen på Stålhamraskolan skulle gå till. Men enligt Jenna Laakso, förälder på Stålhamraskolan, var mötet inte alls tillfredställande.

– Det var så mycket som vi inte fick svar på, inte alls ett tillfredställande möte, berättar hon för Telgenytt.

Frågan handläggs som, redovisning av beslutsunderlaget för nedläggning, i utbildningsnämnden, den 17:e juni av ansvariga politiker som sammanträder och diskutera frågan.
Beslut har ännu inte fattats, men det har skapat frustration och känsla av hjälplöshet från föräldrarnas sida som anser att det inte gått rätt till.

– Det har inte gått rätt till enligt minoritetslagen. Det har hållits ett samråd, men inte för alla sverigefinländare som detta kan tänkas beröra och varken vi eller barnen har fått inflytande i frågan. Vi ska vara delaktiga i frågan, men vi har haft svårt att få svar från någon, varken skolan eller kommunen.

Realistpartiets ledamot, Harri Salminen, motsätter sig en nedläggning av Stålhamraskolans finska klasser och menar att ett stort misstag bågås om klasserna läggs ner.

– Finska språket skyddas både av minoritetslagen, språklagen och av olika konventioner. Jag gick själv i finsk skola i Göteborg en gång i tiden och det var helt avgörande för att jag inte tappade språket i unga år. Det är oerhört viktigt att klasserna blir kvar. Försvinner klasserna nu så lägger vi in en motion om återupprättande, säger Harri Salminen från Realistpartiet.

Det har hittills lyckas samla in över 600 namn för att behålla finskaklasserna och fler verkar ansluta sig. Södertälje ett finskt förvaltningsområde, vilket medför ytterligare skyldigheter att skydda språket menar Harri Salminen.

– Jag och andra föräldrar placerade våra barn på Stålhamraskolan, enbart på grund av finskaklasserna som erbjudits, säger Jenna till Telgenytt.

Telgenytt har varit i kontakt med Rekorn, Mete Nordin, på Stålhamraskolan och meddelar att de senaste åren funnits ett kraftigt vikande intresse för att gå i finsk klass.

– Ett samrådsmöte hölls den 24 maj med föräldrar, samordnare från finskförvaltning, lärare, skolledning, verksamhetschef från utbildningskontoret, media och kommunikations enheten deltog. Men inget beslut är fattat, detta fattas av nämnden, säger Meta Nordin till Telgenytt

Men föräldrar från Stålhamraskolan har andra uppfattningar.

– Jag inte tror att dom tar med några andra aspekter i beslutet. Enligt dom flesta så har rektorn den största delen i beslutet och sedan ska skolan bara få ok från nämnden, säger Jenna Laakso.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 14 juni 2021 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors