Företag i fokus:

Elof Hansjons (S) om studenternas firande ”Vi har en pågående pandemi”

Förra veckans studentfirande på Dalparken skapade både ilska och frustration och reaktioner kom från alla möjliga håll. En av dessa som reagerade hårt på studenternas firandet, som fick medhåll från många, var Elof Hansjons (S), kommunalråd i Södertälje kommun.

Som utbildningsnämndens ordförande, vad tycker du om studenternas beteende på Dalparken?

Jag tycker att de gjorde fel. Jag förstår att man vill fira och ha roligt, men vi har en pågående pandemi som sätter gränser. Det är inte roligt, men vi måste förhålla oss till det.

Dalparken var och är en olämplig plats för ett oorganiserat alternativt firande. Det är förkastligt att ingen som genomförde detta tog ansvar för att städa upp, förhindra fyrverkerianvändning och att skydda lekplatsen.

Hur tror du att detta planerades och genomfördes av studenterna?

Det vill inte jag spekulera i. Däremot vill jag att den som sitter på kunskaper om detta delar med sig av info om hur det gick till så att vi kan förhindra liknande händelser i framtiden.

Tycker du att föräldrarna borde ta ett större ansvar?

Ja, även om studenter generellt är myndiga så förväntar jag mig att föräldrar tar ett huvudansvar för att deras barn följer de regler som skolan bestämmer. I detta fall kunde man som förälder varit tydliga med att familjen står och möter upp eleverna där skolan har bestämt.

Enligt en insändare som skickades till Telgenytt.se skrevs det att vissa lärare kände till planerna om ett firande på Dalparken. Har ni fått några liknande uppgifter? Och Anser du att lärare borde ta ett större ansvar?

Lärare jobbar stenhårt under maj och början av juni. De sliter för att eleverna ska bli klara inför betygssättning och samtidigt är de med och förbereder skolavslutning och student. De ska inte behöva utöka sin arbetsbörda med något så självklart som att följa upp att elever dyker upp på sitt studentfirande.

Lärarna, tillsammans med de flesta av studenterna, arrangerade ett anpassat och av många uppskattat firande vid Wendela Hebbe/Torekäll. Ansvaret för att frångå arrangemanget och skapa ett parallellt firande faller inte alls på våra lärare, oavsett om en och annat noterat rykten.

Du skriver i din insändare:

Gymnasieskolan är en frivillig skolform och det finns ett stort antal skolor att välja på. Har man gjort valet att gå på Södertälje kommuns kommunala gymnasieskolor förväntar jag mig att man håller sig till de regler och arrangemang som lärare och skolledning sätter upp.

Vi anser självklart att beteendet inte ok, oavsett vilken skola man gå i.

Vad var det för regler som skilde Södertäljes gymnasieskolors och andra skolor runt ex Stockholms län? Hade skolan satt upp egna regler eller följde man de allmänna restriktionerna som rekommenderades av regering och folkhälsomyndighet?

Min bild är att alla kommuner och skolor i regionen har haft relativt likartade studentfiranden och i grunden samma pandemirestriktioner att förhålla sig till, men det måste också anpassas lokalt. I Täljegymnasiets fall ligger man till exempel precis bredvid Södertälje sjukhus, och där kan vi inte riskera ett trafikkaos mitt under en pågående pandemi.

Nu i efterhand, hade det varit bättre med studentflak så att klasserna höll sig till varandra än att blandas med andra? 

Jag hör till dem som i normalfallet gillar studentflaken trots att det kan gå livat till. Jag hade gärna tillåtit det om det inte var för att gällande restriktioner i samhället satte stopp.

Vid olika offentliga sammankomster såsom, restauranger, fotbollsmatcher, begravningar och bröllop så har polis och Södertälje kommun varit noga med att ha ordning och reda med funktioner och krävt ett stort ansvar från arrangörer.

Fanns det funktionärer som såg till att restriktionerna hölls i skolorna i Södertälje?

Kring det organiserade studentfirandet vid Wendela Hebbe/Torekäll fanns det en stor organisation som förberetts i samarbete med polisen. Det oorganiserade studentfirandet i Dalparken saknade helt funktionärer, vad jag vet. Konsekvensen blev tyvärr att ingen där tog ansvar för bland annat omfattande nedskräpning, vilket har upprört många Södertäljebor.

Har ni någon strategi för att förebygga att något likande händer igen?

Vi har sedan många år ett samarbete mellan polisen och kommunen kring studentfirandet. Vi har tidigare bland annat förbjudit alkohol på flaken och organiserat utspringet med fler väktare. Vi kommer naturligtvis utöka organisationen och arbetet inför kommande år. Vi hade hellre lagt resurserna på att utveckla undervisningen och att göra firandet trevligt och livfullt, men det är oacceptabelt att ha stora oorganiserade tillställningar i en av våra parker. Södertäljeborna blir med all rätta förbannade och då behöver vi förhindra att så sker.

Detta beteende är tyvärr ett hot mot både det gemensamma studentfirandet som är en självklarhet i alla skolor och mot ett firande av studenten i det offentliga rummet. Om människor i allmänhet ska acceptera studentfiranden måste de ske utifrån regler och begränsningar.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 15 juni 2021 00:00

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors