Företag i fokus:

Elof Hansjons (S) om studenternas firande ”Vi har en pågående pandemi”

Förra veckans studentfirande på Dalparken skapade både ilska och frustration och reaktioner kom från alla möjliga håll. En av dessa som reagerade hårt på studenternas firandet, som fick medhåll från många, var Elof Hansjons (S), kommunalråd i Södertälje kommun.

Som utbildningsnämndens ordförande, vad tycker du om studenternas beteende på Dalparken?

Jag tycker att de gjorde fel. Jag förstår att man vill fira och ha roligt, men vi har en pågående pandemi som sätter gränser. Det är inte roligt, men vi måste förhålla oss till det.

Dalparken var och är en olämplig plats för ett oorganiserat alternativt firande. Det är förkastligt att ingen som genomförde detta tog ansvar för att städa upp, förhindra fyrverkerianvändning och att skydda lekplatsen.

Hur tror du att detta planerades och genomfördes av studenterna?

Det vill inte jag spekulera i. Däremot vill jag att den som sitter på kunskaper om detta delar med sig av info om hur det gick till så att vi kan förhindra liknande händelser i framtiden.

Tycker du att föräldrarna borde ta ett större ansvar?

Ja, även om studenter generellt är myndiga så förväntar jag mig att föräldrar tar ett huvudansvar för att deras barn följer de regler som skolan bestämmer. I detta fall kunde man som förälder varit tydliga med att familjen står och möter upp eleverna där skolan har bestämt.

Enligt en insändare som skickades till Telgenytt.se skrevs det att vissa lärare kände till planerna om ett firande på Dalparken. Har ni fått några liknande uppgifter? Och Anser du att lärare borde ta ett större ansvar?

Lärare jobbar stenhårt under maj och början av juni. De sliter för att eleverna ska bli klara inför betygssättning och samtidigt är de med och förbereder skolavslutning och student. De ska inte behöva utöka sin arbetsbörda med något så självklart som att följa upp att elever dyker upp på sitt studentfirande.

Lärarna, tillsammans med de flesta av studenterna, arrangerade ett anpassat och av många uppskattat firande vid Wendela Hebbe/Torekäll. Ansvaret för att frångå arrangemanget och skapa ett parallellt firande faller inte alls på våra lärare, oavsett om en och annat noterat rykten.

Du skriver i din insändare:

Gymnasieskolan är en frivillig skolform och det finns ett stort antal skolor att välja på. Har man gjort valet att gå på Södertälje kommuns kommunala gymnasieskolor förväntar jag mig att man håller sig till de regler och arrangemang som lärare och skolledning sätter upp.

Vi anser självklart att beteendet inte ok, oavsett vilken skola man gå i.

Vad var det för regler som skilde Södertäljes gymnasieskolors och andra skolor runt ex Stockholms län? Hade skolan satt upp egna regler eller följde man de allmänna restriktionerna som rekommenderades av regering och folkhälsomyndighet?

Min bild är att alla kommuner och skolor i regionen har haft relativt likartade studentfiranden och i grunden samma pandemirestriktioner att förhålla sig till, men det måste också anpassas lokalt. I Täljegymnasiets fall ligger man till exempel precis bredvid Södertälje sjukhus, och där kan vi inte riskera ett trafikkaos mitt under en pågående pandemi.

Nu i efterhand, hade det varit bättre med studentflak så att klasserna höll sig till varandra än att blandas med andra? 

Jag hör till dem som i normalfallet gillar studentflaken trots att det kan gå livat till. Jag hade gärna tillåtit det om det inte var för att gällande restriktioner i samhället satte stopp.

Vid olika offentliga sammankomster såsom, restauranger, fotbollsmatcher, begravningar och bröllop så har polis och Södertälje kommun varit noga med att ha ordning och reda med funktioner och krävt ett stort ansvar från arrangörer.

Fanns det funktionärer som såg till att restriktionerna hölls i skolorna i Södertälje?

Kring det organiserade studentfirandet vid Wendela Hebbe/Torekäll fanns det en stor organisation som förberetts i samarbete med polisen. Det oorganiserade studentfirandet i Dalparken saknade helt funktionärer, vad jag vet. Konsekvensen blev tyvärr att ingen där tog ansvar för bland annat omfattande nedskräpning, vilket har upprört många Södertäljebor.

Har ni någon strategi för att förebygga att något likande händer igen?

Vi har sedan många år ett samarbete mellan polisen och kommunen kring studentfirandet. Vi har tidigare bland annat förbjudit alkohol på flaken och organiserat utspringet med fler väktare. Vi kommer naturligtvis utöka organisationen och arbetet inför kommande år. Vi hade hellre lagt resurserna på att utveckla undervisningen och att göra firandet trevligt och livfullt, men det är oacceptabelt att ha stora oorganiserade tillställningar i en av våra parker. Södertäljeborna blir med all rätta förbannade och då behöver vi förhindra att så sker.

Detta beteende är tyvärr ett hot mot både det gemensamma studentfirandet som är en självklarhet i alla skolor och mot ett firande av studenten i det offentliga rummet. Om människor i allmänhet ska acceptera studentfiranden måste de ske utifrån regler och begränsningar.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 15 juni 2021 00:00

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors