Företag i fokus:

Elof Hansjons (S) om studenternas firande ”Vi har en pågående pandemi”

Förra veckans studentfirande på Dalparken skapade både ilska och frustration och reaktioner kom från alla möjliga håll. En av dessa som reagerade hårt på studenternas firandet, som fick medhåll från många, var Elof Hansjons (S), kommunalråd i Södertälje kommun.

Som utbildningsnämndens ordförande, vad tycker du om studenternas beteende på Dalparken?

Jag tycker att de gjorde fel. Jag förstår att man vill fira och ha roligt, men vi har en pågående pandemi som sätter gränser. Det är inte roligt, men vi måste förhålla oss till det.

Dalparken var och är en olämplig plats för ett oorganiserat alternativt firande. Det är förkastligt att ingen som genomförde detta tog ansvar för att städa upp, förhindra fyrverkerianvändning och att skydda lekplatsen.

Hur tror du att detta planerades och genomfördes av studenterna?

Det vill inte jag spekulera i. Däremot vill jag att den som sitter på kunskaper om detta delar med sig av info om hur det gick till så att vi kan förhindra liknande händelser i framtiden.

Tycker du att föräldrarna borde ta ett större ansvar?

Ja, även om studenter generellt är myndiga så förväntar jag mig att föräldrar tar ett huvudansvar för att deras barn följer de regler som skolan bestämmer. I detta fall kunde man som förälder varit tydliga med att familjen står och möter upp eleverna där skolan har bestämt.

Enligt en insändare som skickades till Telgenytt.se skrevs det att vissa lärare kände till planerna om ett firande på Dalparken. Har ni fått några liknande uppgifter? Och Anser du att lärare borde ta ett större ansvar?

Lärare jobbar stenhårt under maj och början av juni. De sliter för att eleverna ska bli klara inför betygssättning och samtidigt är de med och förbereder skolavslutning och student. De ska inte behöva utöka sin arbetsbörda med något så självklart som att följa upp att elever dyker upp på sitt studentfirande.

Lärarna, tillsammans med de flesta av studenterna, arrangerade ett anpassat och av många uppskattat firande vid Wendela Hebbe/Torekäll. Ansvaret för att frångå arrangemanget och skapa ett parallellt firande faller inte alls på våra lärare, oavsett om en och annat noterat rykten.

Du skriver i din insändare:

Gymnasieskolan är en frivillig skolform och det finns ett stort antal skolor att välja på. Har man gjort valet att gå på Södertälje kommuns kommunala gymnasieskolor förväntar jag mig att man håller sig till de regler och arrangemang som lärare och skolledning sätter upp.

Vi anser självklart att beteendet inte ok, oavsett vilken skola man gå i.

Vad var det för regler som skilde Södertäljes gymnasieskolors och andra skolor runt ex Stockholms län? Hade skolan satt upp egna regler eller följde man de allmänna restriktionerna som rekommenderades av regering och folkhälsomyndighet?

Min bild är att alla kommuner och skolor i regionen har haft relativt likartade studentfiranden och i grunden samma pandemirestriktioner att förhålla sig till, men det måste också anpassas lokalt. I Täljegymnasiets fall ligger man till exempel precis bredvid Södertälje sjukhus, och där kan vi inte riskera ett trafikkaos mitt under en pågående pandemi.

Nu i efterhand, hade det varit bättre med studentflak så att klasserna höll sig till varandra än att blandas med andra? 

Jag hör till dem som i normalfallet gillar studentflaken trots att det kan gå livat till. Jag hade gärna tillåtit det om det inte var för att gällande restriktioner i samhället satte stopp.

Vid olika offentliga sammankomster såsom, restauranger, fotbollsmatcher, begravningar och bröllop så har polis och Södertälje kommun varit noga med att ha ordning och reda med funktioner och krävt ett stort ansvar från arrangörer.

Fanns det funktionärer som såg till att restriktionerna hölls i skolorna i Södertälje?

Kring det organiserade studentfirandet vid Wendela Hebbe/Torekäll fanns det en stor organisation som förberetts i samarbete med polisen. Det oorganiserade studentfirandet i Dalparken saknade helt funktionärer, vad jag vet. Konsekvensen blev tyvärr att ingen där tog ansvar för bland annat omfattande nedskräpning, vilket har upprört många Södertäljebor.

Har ni någon strategi för att förebygga att något likande händer igen?

Vi har sedan många år ett samarbete mellan polisen och kommunen kring studentfirandet. Vi har tidigare bland annat förbjudit alkohol på flaken och organiserat utspringet med fler väktare. Vi kommer naturligtvis utöka organisationen och arbetet inför kommande år. Vi hade hellre lagt resurserna på att utveckla undervisningen och att göra firandet trevligt och livfullt, men det är oacceptabelt att ha stora oorganiserade tillställningar i en av våra parker. Södertäljeborna blir med all rätta förbannade och då behöver vi förhindra att så sker.

Detta beteende är tyvärr ett hot mot både det gemensamma studentfirandet som är en självklarhet i alla skolor och mot ett firande av studenten i det offentliga rummet. Om människor i allmänhet ska acceptera studentfiranden måste de ske utifrån regler och begränsningar.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 15 juni 2021 00:00

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors