Företag i fokus:

5 år efter lastbilsolyckan på motorvägsbron – ”Firade midsommar i trafiken”

Morgonen på midsommarafton 2016 fick en lastbil sladd och körde rak in i motorvägsbron och fick hela storstockholm att stanna upp. Södertäljebron skadades så kraftigt att midsommarbilister stod stilla i timmar och trafiken stod stilla i timmar. Trafiken var så tung att bilister firade midsommar i trafiken.

Södertäljebron är en så kallad lyftbro som vid öppning lyfter en del av bron rakt upp i luften av domkrafter. Det är de fyra hörnen på den rörliga delen som är känsligast för påkörning.

Bron är konstruerad i ett så kallat fackverk, där balkarna sitter ihop med varandra i trianglar. Därmed ledde påkörningen på den diagonala balken till skador på två andra balkar på undersidan av fartbanan.

Hot och trakasserier skickades till lastbilschauffören men även till Trafikverket.


Lastbilen körde först in i räcket på ena sidan och studsade över till andra sidan. Där forcerades två barriärer innan fordonet kraschade in i ett så kallat snedstag, en diagonalställd balk.

Trots den hårda smällen fick föraren och passageraren i lastbilen endast mindre skador.

En förundersökningen om vårdslöshet i trafik sattes igång men lades senare ner. Lastbilschauffören friades helt men polisen kunde konstatera senare att det var en olyckshändelse.

Förutom de tre balkarna skadades även ett bom-par samt räcken och stängsel. Reparationsarbetet pågick hela sommaren 2016 och orsakat långa köer.

”Jag fick ta emot arga samtal och hot från trafikanter som säger att de ska bojkotta den ena och det andra. Man kan ju tycka att räddade människoliv är mer värt än just den irritationen.”, berättade Johan Tjerning, kommunikatör på Trafikverket till media.

Idag är det 5 år sedan olyckan inträffade som fick hela Storstockholm att stanna till.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 juni 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 juni 2021 00:00

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors