Företag i fokus:

Nathalie Varli från Södertälje – Gör debut i succéserie på Netflix

Nathalie Varli minns tillbaka till tiden som liten när man gick ned till lokala filmbutiken för att hyra film med familjen. Det var där och då som hon insåg att det är skådespelerska hon vill bli.

– Det var tanken att få vara någon annan, tanken att vara vem som helst och att man kan jobba vart som helst fascinerande mig. Jag började tänka på hur jag kunde hamna i skärmen och en tanke var att flytta till USA efter gymnasiet, berättar Natahlie Varli till Telgenytt.

Och så blev det. Efter gymnasiet flyttade Nathalie till USA för att studerade film och teater i 3,5 år.
Tanken av att hon inte hade någon erfarenhet inom skådespeleri eller det faktum av att flytta till USA som 19 åring, stoppade inte unga Nathalie Varli från Södertälje.

– Jag visste att jag hade potential men jag visste även att jag behövde hjälp att framkalla det, att få kunskap och verktyg för hur man anammar en karaktär.

Under sin tid i USA var hon med i flertal pjäser och kortfilmer. Nathlie visade tydligt sina kunskaper i USA och nominerades för sina fantastiska kunskaper inom yrket – två gånger.

Med en termin kvar planerade hon att flytta lasset vidare till nästa stad för att ta nästa steg i karriären. Men det visade sig vara krångligare att få uppehållstillstånd i USA än vad hon trodde från första början.

– När jag bodde i USA hade jag daglig kontakt med min bror Dejvid som ständigt stöttade mig och vid ett tillfälle nämnde han att svenska serien Snabba Cash sökte skådespelare. Att en svensk serie skulle finnas på Netflix var inte något jag trodde på till en början. Men efter många om och men, insåg jag att det var möjligt att etablera sig som skådespelerska i Sverige. Av den anledningen flyttade jag hem efter min examen i USA, berättar Nathalie.

Men inget i branschen kommer enkelt. Med hårt arbete och ständigt sökandet av jobb kom hon tillslut i kontakt med en rollsättare som bjöd in till audition.
Helt ovetande om vad det var för audition det gällde fick hon ett mail samma dag som auditionen skulle hållas. I det mailet fick hon reda på att det auditionen gällde Netflix serien Young Royals.

Där och då visade Natahlie Varli sin talang och fick rollen som Madison i Netflixserien Young Royals som hade premiär tidigare i år.

Young Royals har gjort succé världen över. I Sverige är serien den mest sedda på Netflix och toppar listorna i flera länder, bland annat Brasilen och USA.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 juli 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 mars 2023 00:33

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors