^{Migrationsverket Fotograf: Björn Bjarnesjö}

Under åren 2017–2020 genomgick Migrationsverket en av de snabbaste och största neddragningarna inom den svenska statsförvaltningen till följt av minskat mottagande av asylsökande och minskade anslag. Det rapporterade Riksrevisionen under torsdagen.

Efter en granskningen som Riksrevisionen genomförde för att se om arbetet styrdes och genomfördes på ett lämpligt sätt, visades tecken på att det fanns flera brister i verksamheten.

När flera asylboenden avvecklades minskade bemanningen från 8 400 till 5 500 medarbetare. Däremot visade granskningen att Migrationsverket däremot inte lyckats ta hänsyn till verksamhetens behov, hushållning med statens resurser och risker för oegentligheter, enligt Riksrevisionen.

”Migrationsverkets interna styrning och kontroll vid avvecklingen av statlig egendom och dokumentation av avvecklingar har brustit. ”, skriver Riksrevisionen i pressmeddelandet.

Under omställningen menar Riksrevisionen att Migrationsverket haft en bristande kontroll över tillgångar som myndigheten förfogat över. Särskilt it-utrustning och telefoner.

”Rutinerna för avveckling av tillgångar har varit oklara och tillämpningen har brustit. Bristande dokumentation av själva avvecklingen har lett till att utrangerade tillgångar, bland annat ett stort antal datorer med sannolikt kvarstående marknadsvärde, inte har gått att spåra.”, skriver Riksrevisionen

– Brister i dokumentationen gör att det inte går att veta vart flera tusen datorer och telefoner tog vägen. Det innebär risker för både oegentligheter och att känslig information kommer på avvägar, säger Tommi Teljosuo till Riksrevisionen i pressmeddelandet.