Företag i fokus:

Södertälje är inte landets skräpigaste kommun ”Problemen har minskat”

Annika Ahlberg. Bild/Foto: FTI.

Södertälje har kallats för en skräpig kommun i media och menat att dumpningarna i Södertälje ökat. Telgenytt har varit i kontakt med regionchefen Annika Ahlberg på FTI som ser en för bättring i kommunen.

– Det är fortsatta problem med dumpning av avfall vid återvinningsstationer i Södertälje, men Södertälje kommun är inte värst i Sverige – andra kommuner har gått om, säger Anna Ahlberg till Telgenytt.

Södertälje har, precis som flera andra städer, problem med att enskilda personer lämnar vad som helst på marken vid återvinningsstationerna, trots att dessa bara är till för tömda förpackningar och tidningar. Att dumpa på det sättet är ett miljöbrott och något som polisen kan bötfälla folk för.

Ett problem är att många använder betaltjänster för att bli av med skräp runt om i landet. De som hämtar skräpet dumpar det på felaktigt sätt.

Kan ett sätt vara att sätta krav på bättre lösningar från betaltjänsterna? Exempelvis fotografera soporna i betaltjänsten (betalappen) och registrera vad som hämtas, när det kastas och var det kastas. 

– Oklart vem som ska sätta krav på betaltjänsterna. Seriösa betaltjänster har detta som rutin, och FTI har kontaktat tjänsteleverantören när vi hittat felaktigt dumpat material och fått besked att utförare som gjort fel stoppats. Det finns dock oseriösa utförare som inte arbetar på samma sätt, säger Annika Ahlberg

I Södertälje finns det 28 platser där återvinningsstationer är utplacerade. På hur många av dessa platser ser ni ett problem? 

– Problemen har minskat jämfört med föregående år om jag tittar på till FTI inrapporterade ärenden (från vår städentreprenör). 2021 är det i första hand fem platser där det dumpas, 2020 var det 12 platser, säger Anna Ahlberg till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 augusti 2021 00:00
Senast uppdaterad: 17 augusti 2021 00:00

INSÄNDARE: Godners retorik, söndra och härska

Sodertalje-fotbollsarena-

Assyriska FF genomgår för närvarande en ekonomisk kris och upplever motstånd från kommunens sida.
Foto: Shamash Oyal

Svar på insändare: Godner: ”Det finns ingen vilja att stjälpa”

Jag känner att denna fråga var ett känsligt ämne för kommunstyrelsens ordförande Boel Godner. Hennes svar kom snabbt, verkade ogenomtänkt, och plötsligt söker hon dialog med föreningarna. Skon klämmer.

Jag tycker att Godners retorik i svaret är oerhört oprofessionell. Det passar inte en politiker att svara på det sättet.

Godner skriver att Assyriska och Syrianska fick miljonbelopp i stöd och att detta ifrågasattes av andra föreningar, men att hon försvarade det. Det första jag tänkte, och troligen tänkte även dessa två klubbar, är vilka föreningar som ifrågasatte detta och varför.

För mig är det uppenbart att hon vill skapa sprickor inom föreningslivet och ställa föreningar mot varandra. Det är en gammal retorik för att kunna behålla makten – söndra och härska.

Stödet var en del av flera krisåtgärder, inte en enskild hjälteinsats

Jag tycker även att Godner tar åt sig äran för pandemistöd till föreningslivet. Stödet var en del av flera krisåtgärder som regeringen genomförde för att hantera konsekvenserna av pandemin, inte en enskild hjälteinsats. Boel Godner får gärna rätta mig om jag har fel.

Hur skulle det se ut om Södertälje kommun var den enda i hela Sverige som inte beviljade föreningar coronastöd?

Min insändare innehåller fakta – ditt svar, Boel, innehåller ursäkter och bortförklaringar.

Jag önskar Assyriska lycka till och hoppas att ni löser er ekonomiska kris. Ni förtjänar att bli behandlade bättre.

/Södertäljebo

Läs även: – Boel räddade SSK men stjälper Assyriska

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 13:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Grönt ljus: Järnvägsplanen vinner laga kraft

Ostlänken. Pressbild: Trafikverket

Pressbild: Trafikverket

Järnvägsplanen för sträckan Långsjön-Sillekorg i Trosa kommun, en del av det ambitiösa projektet Ostlänken, har nu vunnit laga kraft.

Ett betydelsefullt genombrott i utvecklingen av den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken som sträcker sig över 160 kilometer från Järna till Linköping. Nyligen meddelade regeringen sitt beslut att godkänna järnvägsplanen för sträckan mellan Långsjön och Sillekrog i Trosa kommun.

– Att järnvägsplanen vunnit laga kraft innebär att vi nu har rätt att ta mark i anspråk och utforma järnvägen i enlighet med planen. Det är en viktig milstolpe i projektet, säger Linda Abrahamsson, projektledare i ett pressmeddelande.

(Annonslänk)

Detta beslut, som fattades den 27 mars, markerar att planen nu vunnit laga kraft, vilket effektivt möjliggör en fortsättning av förberedelsearbetena längs denna sträcka.

Ostlänken är designad för att erbjuda betydande förbättringar inom tillgänglighet, kortare restider och ökad punktlighet för tågtrafiken. Projektet förväntas även främja regional utveckling genom att underlätta arbetspendling och utöka den lokala arbetsmarknaden.

I Trosa kommun sträcker sig järnvägen över en 13 kilometer lång korridor. Som en del av detta omfattande projekt planeras även ett nytt resecentrum i Vagnhärad, vilket ska stärka områdets anslutningar och bidra till kommunens tillväxt och tillgänglighet.

– Att den första järnvägsplanen för den dubbelspåriga järnvägen Ostlänken har vunnit laga kraft är ett viktigt steg i den största satsningen på svensk järnväg i modern tid. Det är resultatet av flera års arbete där många medarbetare gjort ett fantastiskt jobb. Nu fortsätter vi att fokusera på våra resterande järnvägsplaner inom Ostlänken och hoppas att flera järnvägsplaner blir fastställda och vinner laga kraft, vilket är förutsättningsskapande för att kunna sätta spaden i marken, säger Magnus Sjöberg, programchef.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 april 2024 11:06
Senast uppdaterad: 15 april 2024 11:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors