Företag i fokus:

BRÅ: Störst andel brottsmisstänkta bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar

Bild: BRÅ – Brottsförebyggande rådet

En ny studie från BRÅ visar att störst andelen brottsmisstänkta finns bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, följt av gruppen utrikesfödda. Den stora skillnaden enligt BRÅska vara bland annat skillnader på gruppernas åldersfördelning.

”Exempelvis finns det en större andel unga personer i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, och andelen misstänkta för brott är generellt sett större bland unga än bland äldre.”, skriver BRÅ i ett pressmeddelande.

– När vi jämför de olika grupperna med referensgruppen, som utgörs av inrikesfödda personer med två inrikesfödda föräldrar, så ser vi att överrisken ligger kvar på ungefär samma nivå 2018 som 2007, säger David Shannon, enhetschef, Brå i pressmeddelandet.

Andelen brottsmisstänkta i den studerande gruppen har minskat under perioden 2007- 2018. I rapporten framgår det att det är 2,5 gånger vanligare för att registreras som brottsmisstänkt för utrikesfödda som för inrikes­födda med båda föräldrarna födda i Sverige. ’

Det är även 3 gånger så vanligare för inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar att registreras som brottsmisstänkt än inrikesfödda med båda föräldrarna födda i Sverige.

Däremot har andel misstänkta för bland annat narkotika­brott ökat i samtliga undersökta grupper under 2007-2018 och i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar har misstänkta för dödligt våld ökat.

– Även om inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar har en relativt hög överrisk, så är de en liten grupp i befolkningen, och de står för en relativt liten andel av samtliga registrerade brott, säger David Shannon.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 augusti 2021 00:00
Senast uppdaterad: 25 augusti 2021 00:00

Extremväder orsakar rekordstora skador i Södertälje

Traktor ploga snö

Foto:

De senaste årens extrema väder har lett till omfattande skador i Södertälje kommun. Förra året betalades skadeersättningar ut på över 14 miljoner kronor – den högsta summan på många år. Experter varnar för att klimatförändringarna kommer leda till fler och värre naturkatastrofer framöver.

I Sverige har natur- och väderrelaterade händelser de senaste åren orsakat skador för över 8 miljarder kronor.

Under 2022 ersattes 135 försäkringstagare i Södertälje kommun med sammanlagt 14 miljoner kronor för naturorsakade skador – det högsta beloppet i kommunen sedan åtminstone 2015, visar statistik från Svensk Försäkring.

– Vi behöver bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle. Här krävs samverkan och nytänkande, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på försäkringsbolaget If till TT.

Naturskadorna varierar kraftigt mellan olika år. Stora översvämningar och stormar kan snabbt driva upp kostnaderna. Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna i Södertälje kommun ersatts med 31 miljoner kronor, motsvarande 40 kronor per invånare och år. Det är betydligt lägre än rikssnittet på 99 kronor.

If deltar för närvarande i ett forskningsprojekt med bland annat Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta fram förslag på åtgärder som kan förebygga skador från extremregn och skyfall. Resultatet förväntas presenteras under 2024.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 00:43

Kraftig ökning av antalet sysselsatta i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla har ökat kraftigt i Södertälje kommun sedan 2020, visar ny statistik från SCB. Ökningen är särskilt stor bland utrikesfödda.

Enligt SCB:s nya statistikprodukt, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, har antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla i Södertälje ökat med 12 procent, eller 5 177 personer, mellan juni 2020 och juni 2023. Samtidigt minskade antalet personer med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla med 22 procent.

– I Södertälje ökade antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 5 177 personer mellan juni 2020 och juni 2023. Det motsvarar en ökning med tolv procent, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Ökningen av antalet personer som har arbete som huvusaklig inkomstkälla är särskilt stor bland utrikesfödda, med 26 procents ökning jämfört med en procents ökning bland inrikesfödda. Enligt SCB:s statistik är ökningen ungefär lika mycket för kvinnor som för män i kommunen.

Antal personer (15–74 år)juni 2020juni 2023FörändringUtveckling (%)
Sysselsatta45 54250 5144 97210,9
Arbete som huvudsaklig inkomstkälla42 40047 5775 17712,2

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 04:30
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 14:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors