Företag i fokus:

BILDEXTRA: Här är Södertäljeboken som tagit 10 år att skriva ”Glimt ur Södertäljes historia”

Boken Södertälje i Backspegel av Bo Lindwall. Foto: Tord Hansén.

Här är Bo Lindwalls nya bok ”Södertälje i Backspegel”, en bok som berättar om Södertäljes i tidiga 1800-talet och ger glimtar ur Södertäljes historia.

Författaren Bo Lindwall är född i Södertälje och har i många år varit en mångsysslare. Han har bland annat skildrat 1950- och 1960-talens Södertälje i boken ”Södertälje i förvandling” 2008, som kommit i nytryck 2020, och även publicerat flera artiklar såsom ”i Släktforskarnas årsböcker” och ”däribland en om Gamla Södertäljesläkter” 2013.

Bo Lindwalls bok som skapade ett stort intresse vid lanseringen har åtta kapitel totalt. Ett par kapitel berättar om människor och byggnader, det ena om gårdarna längs Storgatan 1–31 under åren 1700–1963 och vartannat kapitel tar upp fall ur Södertäljes kriminalhistoria.

Egenföretagaren och Södertäljebon Tord Hansén, som stått för redigering och layout av boken, berättar om boken som är utgiven av Kulturhistoriska föreningen i Södertälje.

– Trots att det har skrivits en hel del om Södertälje finns det fortfarande mycket att berätta om staden. Innehållet speglar glimtar ur Södertäljes historia under olika tider och ur olika perspektiv, berättar Tord Hansén till Telgenytt.

I boken kan man även läsa om forna tidiga invandrare i Södertälje och deras ättlingar, om Jutevävs- och Bindgarnsfabrikerna och om en del annat som har hänt i vår stad under svunna tider och dess historia.

I boken kan man läsa om ännu olöst mord i trakten kring Mälarhamnen 1880 och om en dramatisk händelse på Villagatan 31 i oktober 1935.

I ett annat kapitel berättas det om ett annat mord på Storgatan 1815 och slutligen om ett mord vid Mariedal 1882.

– Kapitlen i boken har tillkommit vid olika tillfällen under en dryg 10 årsperiod. Under denna tid har flera nya källor blivit tillgängliga digitalt vilket har gjort att en del kapitel har fått kompletterats något, berättar Tord Hansen.

Det finns också ett kort kapitel om den stora tågolyckan vid Södertälje central 1942 där flera personer miste livet.

Det kapitlet innehåller också en hel del om livet i småstaden Södertälje under stormaktstiden, hämtat från domböckerna, med särskilt fokus på de fyra bröderna Bysing som styrde staden under senare hälften av 1600-talet.

– För den som intresserar sig för stadens historia hoppas jag att det finns en hel del ”nyheter”, säger Tord Hansén till Telgenytt.

Här kan du köpa boken – Kulturhistoriska föreningen i Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 augusti 2021 00:00
Senast uppdaterad: 30 augusti 2021 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors