Företag i fokus:

BILDEXTRA: Här är Södertäljeboken som tagit 10 år att skriva ”Glimt ur Södertäljes historia”

Boken Södertälje i Backspegel av Bo Lindwall. Foto: Tord Hansén.

Här är Bo Lindwalls nya bok ”Södertälje i Backspegel”, en bok som berättar om Södertäljes i tidiga 1800-talet och ger glimtar ur Södertäljes historia.

Författaren Bo Lindwall är född i Södertälje och har i många år varit en mångsysslare. Han har bland annat skildrat 1950- och 1960-talens Södertälje i boken ”Södertälje i förvandling” 2008, som kommit i nytryck 2020, och även publicerat flera artiklar såsom ”i Släktforskarnas årsböcker” och ”däribland en om Gamla Södertäljesläkter” 2013.

Bo Lindwalls bok som skapade ett stort intresse vid lanseringen har åtta kapitel totalt. Ett par kapitel berättar om människor och byggnader, det ena om gårdarna längs Storgatan 1–31 under åren 1700–1963 och vartannat kapitel tar upp fall ur Södertäljes kriminalhistoria.

Egenföretagaren och Södertäljebon Tord Hansén, som stått för redigering och layout av boken, berättar om boken som är utgiven av Kulturhistoriska föreningen i Södertälje.

– Trots att det har skrivits en hel del om Södertälje finns det fortfarande mycket att berätta om staden. Innehållet speglar glimtar ur Södertäljes historia under olika tider och ur olika perspektiv, berättar Tord Hansén till Telgenytt.

I boken kan man även läsa om forna tidiga invandrare i Södertälje och deras ättlingar, om Jutevävs- och Bindgarnsfabrikerna och om en del annat som har hänt i vår stad under svunna tider och dess historia.

I boken kan man läsa om ännu olöst mord i trakten kring Mälarhamnen 1880 och om en dramatisk händelse på Villagatan 31 i oktober 1935.

I ett annat kapitel berättas det om ett annat mord på Storgatan 1815 och slutligen om ett mord vid Mariedal 1882.

– Kapitlen i boken har tillkommit vid olika tillfällen under en dryg 10 årsperiod. Under denna tid har flera nya källor blivit tillgängliga digitalt vilket har gjort att en del kapitel har fått kompletterats något, berättar Tord Hansen.

Det finns också ett kort kapitel om den stora tågolyckan vid Södertälje central 1942 där flera personer miste livet.

Det kapitlet innehåller också en hel del om livet i småstaden Södertälje under stormaktstiden, hämtat från domböckerna, med särskilt fokus på de fyra bröderna Bysing som styrde staden under senare hälften av 1600-talet.

– För den som intresserar sig för stadens historia hoppas jag att det finns en hel del ”nyheter”, säger Tord Hansén till Telgenytt.

Här kan du köpa boken – Kulturhistoriska föreningen i Södertälje

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 augusti 2021 00:00
Senast uppdaterad: 30 augusti 2021 00:00

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors