Företag i fokus:

Junias Dag besteg Afrikas högsta berg Kilimanjaro ”Overkligt”

Att bestiga Kilimanjaro var ett mål som Junias Dag hade redan som liten, men det var bara något som fanns i baktanken utan någon närmare ansträngning om att göra det till verklighet.

Sommaren 2021 kom det att bli verklighet och en av hans mäktigaste upplevelser.

– Efter en familjeresa till Tanzania 2016 kunde jag se det mäktiga Kilimanjaro på avstånd. Där och då bestämde jag mig för att komma tillbaka och bestiga berget, berättar Junias Dag för Telgenytt.

Det skulle dröja 5 år innan han var tillbaka i Tanzania för att stå vid foten av det mäktiga berget Kilimanjaro, redo att bestiga Afrikas högsta berg på mäktiga 5895 meter över havet.

Bergsklättring är något som finns i generna hos familjen Dag. Systern Saphira och hennes man har bestigit bland annat Mount Fuji i Japan, Sveriges högsta berg Kebnekaise och 2019 planerade paret att åka till Tanzania för att bestiga Kilimanjaro.

– När jag och mina bröder Joel och Nathael fick förfrågan om att följa med till Tanzania tvekade vi inte enda sekund. Det kändes otroligt spännande och vi såg verkligen fram emot äventyret, berättar Junias.

Kilimanjaro i Tanzania är Afrikas högsta berg på hela 5895 meter och räkans som en av de högsta bergstopparna i de sju världsdelarna, Seven Summits. Ett berg som nu skulle få sällskap av familjen Dag från Södertälje.

Resan var planerad sommaren 2020, men precis som mycket annat satte Coronapandemin stopp för planerna och resan sköts fram ett år. Året därpå gjordes ett nytt försök och den 25 juli i år satt familjen på flyget på väg ner till Afrika för att uppleva ett magiskt äventyr ihop.

– Det var väldigt mycket tidskrävande med förberedelser och planering inför resan, kläder som skulle tas med för att klara av den extrema kylan på toppen och se till att vara otroligt tränad. Sedan var det väldigt mycket utrustning som skull med också.

Väl på plats i staden Moshi i Tanzania möttes sällskapet av tre guiderna, en kock och ett team på 16 personer som bar på allt från mat till tält för att sova i.

När vandringen var igång tog sällskapet från Södertälje den vackra rutten Lemosho Route upp till toppen. En sträcka upp för berget som tog sex dagar upp och en dag ner, men vägen till toppen var inte enkel.

– Så fort solen gick ner på kvällen så blev det otroligt kallt, trots de tjocka kläderna vi hade på oss och de tjocka sovsäckarna vi sov i. På morgonen var allt täckt av frost och det var verkligen hemskt att bland annat behöva gå ut i kylan mitt i natten för att gå på toaletten, berättar Junias.

Kilimanjaro bjöd på klar stjärnhimlen om nätterna och obeskrivlig vacker utsikt, men att bestiga Kilimanjaro har sitt pris. Det bevisades när sällskapet mötte flera som hade vänt tillbaka och inte klarade av att fortsätta.

Vägen upp var en extrem hård utmaning med väder ner till -35 grader, starka vindar, smärta i fötter, dricksvatten som frös till is och tunn luft som gjorde det tungt att andas. Det är bara några exempel av vad Junias och sällskapet gick igenom för att nå Kilimanjaros allra högsta topp, Uhuru Peak.

– Höjden fick vi alla problem med, alla fick tung huvudvärk som kom och gick. Vissa kräktes, tappade aptiten och man tvingade i sig maten för att orka med dagarna. Luften är så tunn där uppe att man andas djupt, men samtidigt inte känner att man får in syre.

Efter att ha varit på gränsen till att vända om och ge upp, så nådde Junias och familjen Dag äntligen toppen på den sjätte dagen efter en fantastisk insats. Familjen från Södertälje stod nu på toppen av Afrikas hösta berg, Kilimanjaro, 5895 meter över havet och känslan var obeskrivlig.

– Jag var väldigt berusad av höjden och det kändes som att jag gick i en dröm. Jag kunde verkligen inte tro att jag var framme. När jag gick fram och rörde vid skylten och tittade ut över molnen, det var då jag insåg att jag stod på Afrikas högsta topp. Obeskrivlig och overklig känsla att nå Afrikas tak. Jag var så glad och stolt att jag hade klarat det. Det få är saker i livet slår det här, men sedan kom en jobbig tanke, hur ska jag orka ta mig ner?


Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 september 2021 00:00

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors