Företag i fokus:

Junias Dag besteg Afrikas högsta berg Kilimanjaro ”Overkligt”

Att bestiga Kilimanjaro var ett mål som Junias Dag hade redan som liten, men det var bara något som fanns i baktanken utan någon närmare ansträngning om att göra det till verklighet.

Sommaren 2021 kom det att bli verklighet och en av hans mäktigaste upplevelser.

– Efter en familjeresa till Tanzania 2016 kunde jag se det mäktiga Kilimanjaro på avstånd. Där och då bestämde jag mig för att komma tillbaka och bestiga berget, berättar Junias Dag för Telgenytt.

Det skulle dröja 5 år innan han var tillbaka i Tanzania för att stå vid foten av det mäktiga berget Kilimanjaro, redo att bestiga Afrikas högsta berg på mäktiga 5895 meter över havet.

Bergsklättring är något som finns i generna hos familjen Dag. Systern Saphira och hennes man har bestigit bland annat Mount Fuji i Japan, Sveriges högsta berg Kebnekaise och 2019 planerade paret att åka till Tanzania för att bestiga Kilimanjaro.

– När jag och mina bröder Joel och Nathael fick förfrågan om att följa med till Tanzania tvekade vi inte enda sekund. Det kändes otroligt spännande och vi såg verkligen fram emot äventyret, berättar Junias.

Kilimanjaro i Tanzania är Afrikas högsta berg på hela 5895 meter och räkans som en av de högsta bergstopparna i de sju världsdelarna, Seven Summits. Ett berg som nu skulle få sällskap av familjen Dag från Södertälje.

Resan var planerad sommaren 2020, men precis som mycket annat satte Coronapandemin stopp för planerna och resan sköts fram ett år. Året därpå gjordes ett nytt försök och den 25 juli i år satt familjen på flyget på väg ner till Afrika för att uppleva ett magiskt äventyr ihop.

– Det var väldigt mycket tidskrävande med förberedelser och planering inför resan, kläder som skulle tas med för att klara av den extrema kylan på toppen och se till att vara otroligt tränad. Sedan var det väldigt mycket utrustning som skull med också.

Väl på plats i staden Moshi i Tanzania möttes sällskapet av tre guiderna, en kock och ett team på 16 personer som bar på allt från mat till tält för att sova i.

När vandringen var igång tog sällskapet från Södertälje den vackra rutten Lemosho Route upp till toppen. En sträcka upp för berget som tog sex dagar upp och en dag ner, men vägen till toppen var inte enkel.

– Så fort solen gick ner på kvällen så blev det otroligt kallt, trots de tjocka kläderna vi hade på oss och de tjocka sovsäckarna vi sov i. På morgonen var allt täckt av frost och det var verkligen hemskt att bland annat behöva gå ut i kylan mitt i natten för att gå på toaletten, berättar Junias.

Kilimanjaro bjöd på klar stjärnhimlen om nätterna och obeskrivlig vacker utsikt, men att bestiga Kilimanjaro har sitt pris. Det bevisades när sällskapet mötte flera som hade vänt tillbaka och inte klarade av att fortsätta.

Vägen upp var en extrem hård utmaning med väder ner till -35 grader, starka vindar, smärta i fötter, dricksvatten som frös till is och tunn luft som gjorde det tungt att andas. Det är bara några exempel av vad Junias och sällskapet gick igenom för att nå Kilimanjaros allra högsta topp, Uhuru Peak.

– Höjden fick vi alla problem med, alla fick tung huvudvärk som kom och gick. Vissa kräktes, tappade aptiten och man tvingade i sig maten för att orka med dagarna. Luften är så tunn där uppe att man andas djupt, men samtidigt inte känner att man får in syre.

Efter att ha varit på gränsen till att vända om och ge upp, så nådde Junias och familjen Dag äntligen toppen på den sjätte dagen efter en fantastisk insats. Familjen från Södertälje stod nu på toppen av Afrikas hösta berg, Kilimanjaro, 5895 meter över havet och känslan var obeskrivlig.

– Jag var väldigt berusad av höjden och det kändes som att jag gick i en dröm. Jag kunde verkligen inte tro att jag var framme. När jag gick fram och rörde vid skylten och tittade ut över molnen, det var då jag insåg att jag stod på Afrikas högsta topp. Obeskrivlig och overklig känsla att nå Afrikas tak. Jag var så glad och stolt att jag hade klarat det. Det få är saker i livet slår det här, men sedan kom en jobbig tanke, hur ska jag orka ta mig ner?


Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 september 2021 00:00

Nykvarnsonen Johan Petersson medverkar i ”Bäst i test”

Tv4

Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Under fredagen sändes det första avsnittet av TV4:s ’Bäst i test’. En av deltagarna är komikern och skådespelaren Johan Petersson, 54, från Nykvarn.

I 2023 kom nyheten att den populära serien ”Bäst i test” skulle byta hem från SVT till TV4. Med starten av den första säsongen på den nya kanalen blev det bekräftat att Johan Petersson, född och uppvuxen i Nykvarn, skulle vara en av deltagarna i panelen, tillsammans med Maria Lundqvist, Behrouz Badreh, Charlotta Björck och Mauri Hermundsson.

– Jag blev förvånad över att jag blev så väldigt upprörd när jag misslyckades och så väldigt glad när jag lyckades. Känslostormar de luxe, sade Johan Petersson tidigare i ett pressmeddelande.

Programledare David Sundin och Johan Petersson. Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Johan Petersson är en mångsidig skådespelare och underhållare som inledde sin karriär som programledare för Disneyklubben i början av 90-talet. Han har uppträtt i teaterproduktioner, såsom ”Ståmatålmannen” på Apolloteatern, och har utvecklat sin skådespelartalang genom praktisk erfarenhet snarare än formell utbildning. Petersson har också varit programledare för TV-program som ”Hål i väggen” och ”Jag vet vad du gjorde förra lördagen” samt medverkat i TV-serier, reklamfilmer och kommenterat motorsport. Från 2011 till 2015 var även han del av ”Partaj” på Kanal 5, som vann flera utmärkelser.

Under fredagen medverkade han i det första programavsnittet av ”Bäst i test”.

”Ni ska veta att jag i alla fall gjorde mitt bästa!”, skrev han i ett inlägg på sociala medier.

Läs även: – Bäst i test-Mauri: ”Man gör bort sig inför väldigt mycket folk”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 15:54
Senast uppdaterad: 13 januari 2024 17:08

”Barn och äldre lever på randen till vräkning”

123

Pressbild

2023 ser ut att bli ett rekordår när det gäller vräkningar av barnfamiljer enligt data från Kronofogden presenterade av SVT. Nu uppmanar Frälsningsarmén till starkare samarbete för att motverka vräkningar.

– Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Fram till november det året var 610 barn drabbade av vräkningar, en ökning från 540 barn under hela 2022. Frälsningsarmén betonar behovet av förebyggande insatser genom samarbete mellan socialtjänsten, fastighetsägare och samhällsorganisationer. Med stigande levnadskostnader ökar risken för akut hemlöshet. Efter en tidigare nedgång i antalet vräkta barn sedan 2018, har siffrorna åter börjat stiga och 2023 når de nivåer liknande de efter finanskrisen 2008.

– Vi har konstant kontakt med individer, ensamstående med barn och äldre som lever på randen till vräkning. Vi fokuserar på att arbeta vräkningsförebyggande och går in i dialog med hyresvärdar, berörda myndigheter och framför allt så stödjer vi de utsatta människorna. Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, som saknar fungerande kontakt med socialtjänsten, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Regeringen har länge strävat efter att undvika vräkningar av barnfamiljer, med en policy som kräver socialtjänstens närvaro vid sådana vräkningar. Trots detta saknades socialtjänsten vid flera vräkningar under året.

Många upplever idag en reell rädsla för hemlöshet. En nyligen genomförd undersökning av Frälsningsarmén och Ipsos visar att 20 procent av svenska föräldrar är oroliga för att förlora sitt hem. Denna oro är särskilt uttalad bland yngre, där 16 procent känner sig oroliga.

– För att vända utvecklingen krävs samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, för att så tidigt som möjligt fånga upp barnfamiljer i riskzonen. Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att Kronofogden behöver kopplas in. Kommunerna behöver också samarbeta med den ideella sektorn. Mer förutsättningar skulle kunna ges till den ideella sektorn för att kunna stödja barnfamiljer innan de hamnar i en vräkningssituation, säger Per-Johan Fernström på Frälsningsarméns sociala division.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 9 mars 2024 19:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors