Företag i fokus:

Junias Dag besteg Afrikas högsta berg Kilimanjaro ”Overkligt”

Att bestiga Kilimanjaro var ett mål som Junias Dag hade redan som liten, men det var bara något som fanns i baktanken utan någon närmare ansträngning om att göra det till verklighet.

Sommaren 2021 kom det att bli verklighet och en av hans mäktigaste upplevelser.

– Efter en familjeresa till Tanzania 2016 kunde jag se det mäktiga Kilimanjaro på avstånd. Där och då bestämde jag mig för att komma tillbaka och bestiga berget, berättar Junias Dag för Telgenytt.

Det skulle dröja 5 år innan han var tillbaka i Tanzania för att stå vid foten av det mäktiga berget Kilimanjaro, redo att bestiga Afrikas högsta berg på mäktiga 5895 meter över havet.

Bergsklättring är något som finns i generna hos familjen Dag. Systern Saphira och hennes man har bestigit bland annat Mount Fuji i Japan, Sveriges högsta berg Kebnekaise och 2019 planerade paret att åka till Tanzania för att bestiga Kilimanjaro.

– När jag och mina bröder Joel och Nathael fick förfrågan om att följa med till Tanzania tvekade vi inte enda sekund. Det kändes otroligt spännande och vi såg verkligen fram emot äventyret, berättar Junias.

Kilimanjaro i Tanzania är Afrikas högsta berg på hela 5895 meter och räkans som en av de högsta bergstopparna i de sju världsdelarna, Seven Summits. Ett berg som nu skulle få sällskap av familjen Dag från Södertälje.

Resan var planerad sommaren 2020, men precis som mycket annat satte Coronapandemin stopp för planerna och resan sköts fram ett år. Året därpå gjordes ett nytt försök och den 25 juli i år satt familjen på flyget på väg ner till Afrika för att uppleva ett magiskt äventyr ihop.

– Det var väldigt mycket tidskrävande med förberedelser och planering inför resan, kläder som skulle tas med för att klara av den extrema kylan på toppen och se till att vara otroligt tränad. Sedan var det väldigt mycket utrustning som skull med också.

Väl på plats i staden Moshi i Tanzania möttes sällskapet av tre guiderna, en kock och ett team på 16 personer som bar på allt från mat till tält för att sova i.

När vandringen var igång tog sällskapet från Södertälje den vackra rutten Lemosho Route upp till toppen. En sträcka upp för berget som tog sex dagar upp och en dag ner, men vägen till toppen var inte enkel.

– Så fort solen gick ner på kvällen så blev det otroligt kallt, trots de tjocka kläderna vi hade på oss och de tjocka sovsäckarna vi sov i. På morgonen var allt täckt av frost och det var verkligen hemskt att bland annat behöva gå ut i kylan mitt i natten för att gå på toaletten, berättar Junias.

Kilimanjaro bjöd på klar stjärnhimlen om nätterna och obeskrivlig vacker utsikt, men att bestiga Kilimanjaro har sitt pris. Det bevisades när sällskapet mötte flera som hade vänt tillbaka och inte klarade av att fortsätta.

Vägen upp var en extrem hård utmaning med väder ner till -35 grader, starka vindar, smärta i fötter, dricksvatten som frös till is och tunn luft som gjorde det tungt att andas. Det är bara några exempel av vad Junias och sällskapet gick igenom för att nå Kilimanjaros allra högsta topp, Uhuru Peak.

– Höjden fick vi alla problem med, alla fick tung huvudvärk som kom och gick. Vissa kräktes, tappade aptiten och man tvingade i sig maten för att orka med dagarna. Luften är så tunn där uppe att man andas djupt, men samtidigt inte känner att man får in syre.

Efter att ha varit på gränsen till att vända om och ge upp, så nådde Junias och familjen Dag äntligen toppen på den sjätte dagen efter en fantastisk insats. Familjen från Södertälje stod nu på toppen av Afrikas hösta berg, Kilimanjaro, 5895 meter över havet och känslan var obeskrivlig.

– Jag var väldigt berusad av höjden och det kändes som att jag gick i en dröm. Jag kunde verkligen inte tro att jag var framme. När jag gick fram och rörde vid skylten och tittade ut över molnen, det var då jag insåg att jag stod på Afrikas högsta topp. Obeskrivlig och overklig känsla att nå Afrikas tak. Jag var så glad och stolt att jag hade klarat det. Det få är saker i livet slår det här, men sedan kom en jobbig tanke, hur ska jag orka ta mig ner?


Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 september 2021 00:00

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors