Företag i fokus:

Junias Dag besteg Afrikas högsta berg Kilimanjaro ”Overkligt”

Att bestiga Kilimanjaro var ett mål som Junias Dag hade redan som liten, men det var bara något som fanns i baktanken utan någon närmare ansträngning om att göra det till verklighet.

Sommaren 2021 kom det att bli verklighet och en av hans mäktigaste upplevelser.

– Efter en familjeresa till Tanzania 2016 kunde jag se det mäktiga Kilimanjaro på avstånd. Där och då bestämde jag mig för att komma tillbaka och bestiga berget, berättar Junias Dag för Telgenytt.

Det skulle dröja 5 år innan han var tillbaka i Tanzania för att stå vid foten av det mäktiga berget Kilimanjaro, redo att bestiga Afrikas högsta berg på mäktiga 5895 meter över havet.

Bergsklättring är något som finns i generna hos familjen Dag. Systern Saphira och hennes man har bestigit bland annat Mount Fuji i Japan, Sveriges högsta berg Kebnekaise och 2019 planerade paret att åka till Tanzania för att bestiga Kilimanjaro.

– När jag och mina bröder Joel och Nathael fick förfrågan om att följa med till Tanzania tvekade vi inte enda sekund. Det kändes otroligt spännande och vi såg verkligen fram emot äventyret, berättar Junias.

Kilimanjaro i Tanzania är Afrikas högsta berg på hela 5895 meter och räkans som en av de högsta bergstopparna i de sju världsdelarna, Seven Summits. Ett berg som nu skulle få sällskap av familjen Dag från Södertälje.

Resan var planerad sommaren 2020, men precis som mycket annat satte Coronapandemin stopp för planerna och resan sköts fram ett år. Året därpå gjordes ett nytt försök och den 25 juli i år satt familjen på flyget på väg ner till Afrika för att uppleva ett magiskt äventyr ihop.

– Det var väldigt mycket tidskrävande med förberedelser och planering inför resan, kläder som skulle tas med för att klara av den extrema kylan på toppen och se till att vara otroligt tränad. Sedan var det väldigt mycket utrustning som skull med också.

Väl på plats i staden Moshi i Tanzania möttes sällskapet av tre guiderna, en kock och ett team på 16 personer som bar på allt från mat till tält för att sova i.

När vandringen var igång tog sällskapet från Södertälje den vackra rutten Lemosho Route upp till toppen. En sträcka upp för berget som tog sex dagar upp och en dag ner, men vägen till toppen var inte enkel.

– Så fort solen gick ner på kvällen så blev det otroligt kallt, trots de tjocka kläderna vi hade på oss och de tjocka sovsäckarna vi sov i. På morgonen var allt täckt av frost och det var verkligen hemskt att bland annat behöva gå ut i kylan mitt i natten för att gå på toaletten, berättar Junias.

Kilimanjaro bjöd på klar stjärnhimlen om nätterna och obeskrivlig vacker utsikt, men att bestiga Kilimanjaro har sitt pris. Det bevisades när sällskapet mötte flera som hade vänt tillbaka och inte klarade av att fortsätta.

Vägen upp var en extrem hård utmaning med väder ner till -35 grader, starka vindar, smärta i fötter, dricksvatten som frös till is och tunn luft som gjorde det tungt att andas. Det är bara några exempel av vad Junias och sällskapet gick igenom för att nå Kilimanjaros allra högsta topp, Uhuru Peak.

– Höjden fick vi alla problem med, alla fick tung huvudvärk som kom och gick. Vissa kräktes, tappade aptiten och man tvingade i sig maten för att orka med dagarna. Luften är så tunn där uppe att man andas djupt, men samtidigt inte känner att man får in syre.

Efter att ha varit på gränsen till att vända om och ge upp, så nådde Junias och familjen Dag äntligen toppen på den sjätte dagen efter en fantastisk insats. Familjen från Södertälje stod nu på toppen av Afrikas hösta berg, Kilimanjaro, 5895 meter över havet och känslan var obeskrivlig.

– Jag var väldigt berusad av höjden och det kändes som att jag gick i en dröm. Jag kunde verkligen inte tro att jag var framme. När jag gick fram och rörde vid skylten och tittade ut över molnen, det var då jag insåg att jag stod på Afrikas högsta topp. Obeskrivlig och overklig känsla att nå Afrikas tak. Jag var så glad och stolt att jag hade klarat det. Det få är saker i livet slår det här, men sedan kom en jobbig tanke, hur ska jag orka ta mig ner?


Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 september 2021 00:00

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors