Företag i fokus:

Junias Dag besteg Afrikas högsta berg Kilimanjaro ”Overkligt”

Att bestiga Kilimanjaro var ett mål som Junias Dag hade redan som liten, men det var bara något som fanns i baktanken utan någon närmare ansträngning om att göra det till verklighet.

Sommaren 2021 kom det att bli verklighet och en av hans mäktigaste upplevelser.

– Efter en familjeresa till Tanzania 2016 kunde jag se det mäktiga Kilimanjaro på avstånd. Där och då bestämde jag mig för att komma tillbaka och bestiga berget, berättar Junias Dag för Telgenytt.

Det skulle dröja 5 år innan han var tillbaka i Tanzania för att stå vid foten av det mäktiga berget Kilimanjaro, redo att bestiga Afrikas högsta berg på mäktiga 5895 meter över havet.

Bergsklättring är något som finns i generna hos familjen Dag. Systern Saphira och hennes man har bestigit bland annat Mount Fuji i Japan, Sveriges högsta berg Kebnekaise och 2019 planerade paret att åka till Tanzania för att bestiga Kilimanjaro.

– När jag och mina bröder Joel och Nathael fick förfrågan om att följa med till Tanzania tvekade vi inte enda sekund. Det kändes otroligt spännande och vi såg verkligen fram emot äventyret, berättar Junias.

Kilimanjaro i Tanzania är Afrikas högsta berg på hela 5895 meter och räkans som en av de högsta bergstopparna i de sju världsdelarna, Seven Summits. Ett berg som nu skulle få sällskap av familjen Dag från Södertälje.

Resan var planerad sommaren 2020, men precis som mycket annat satte Coronapandemin stopp för planerna och resan sköts fram ett år. Året därpå gjordes ett nytt försök och den 25 juli i år satt familjen på flyget på väg ner till Afrika för att uppleva ett magiskt äventyr ihop.

– Det var väldigt mycket tidskrävande med förberedelser och planering inför resan, kläder som skulle tas med för att klara av den extrema kylan på toppen och se till att vara otroligt tränad. Sedan var det väldigt mycket utrustning som skull med också.

Väl på plats i staden Moshi i Tanzania möttes sällskapet av tre guiderna, en kock och ett team på 16 personer som bar på allt från mat till tält för att sova i.

När vandringen var igång tog sällskapet från Södertälje den vackra rutten Lemosho Route upp till toppen. En sträcka upp för berget som tog sex dagar upp och en dag ner, men vägen till toppen var inte enkel.

– Så fort solen gick ner på kvällen så blev det otroligt kallt, trots de tjocka kläderna vi hade på oss och de tjocka sovsäckarna vi sov i. På morgonen var allt täckt av frost och det var verkligen hemskt att bland annat behöva gå ut i kylan mitt i natten för att gå på toaletten, berättar Junias.

Kilimanjaro bjöd på klar stjärnhimlen om nätterna och obeskrivlig vacker utsikt, men att bestiga Kilimanjaro har sitt pris. Det bevisades när sällskapet mötte flera som hade vänt tillbaka och inte klarade av att fortsätta.

Vägen upp var en extrem hård utmaning med väder ner till -35 grader, starka vindar, smärta i fötter, dricksvatten som frös till is och tunn luft som gjorde det tungt att andas. Det är bara några exempel av vad Junias och sällskapet gick igenom för att nå Kilimanjaros allra högsta topp, Uhuru Peak.

– Höjden fick vi alla problem med, alla fick tung huvudvärk som kom och gick. Vissa kräktes, tappade aptiten och man tvingade i sig maten för att orka med dagarna. Luften är så tunn där uppe att man andas djupt, men samtidigt inte känner att man får in syre.

Efter att ha varit på gränsen till att vända om och ge upp, så nådde Junias och familjen Dag äntligen toppen på den sjätte dagen efter en fantastisk insats. Familjen från Södertälje stod nu på toppen av Afrikas hösta berg, Kilimanjaro, 5895 meter över havet och känslan var obeskrivlig.

– Jag var väldigt berusad av höjden och det kändes som att jag gick i en dröm. Jag kunde verkligen inte tro att jag var framme. När jag gick fram och rörde vid skylten och tittade ut över molnen, det var då jag insåg att jag stod på Afrikas högsta topp. Obeskrivlig och overklig känsla att nå Afrikas tak. Jag var så glad och stolt att jag hade klarat det. Det få är saker i livet slår det här, men sedan kom en jobbig tanke, hur ska jag orka ta mig ner?


Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 1 september 2021 00:00

Petra Jacob till final i den årliga utmärkelsen

Eldsjal-Petra-Jacob-1-1536x1107-1

Foto: Folkspel

Nu presenterar Södertälje kommuns årets finalister till utmärkelsen Hållbarhetspriset. Bland dem finns Petra Jacob, grundaren av Lebi Skol IF, som tar sig till final för andra året i rad.

Hållbarhetspriset är Södertälje kommuns viktigaste utmärkelse och delas ut årligen ut till den person, företag eller förening som varit mest aktiv i hållbar utveckling. Syftet är att uppmärksamma och uppmuntra insatser som främjar den hållbara utvecklingen i kommunen.

Eldsjälen Petra Jacob tog sig till final i fjol där hon ställdes mot Vårdinge folkhögskola och bostadsrättsföreningen Manegen, som kammade hem priset. Nu tar hon sig åter till final och har chansen att kamma hem det prestigefyllda priset – Hållbarhetspriset.

Lebi Skol IF och Petra Jacob ställs mot AMF Södertälje och DeVilda, alla nominerade till hållbarhetspriset 2023 för sina unika bidrag.

Lebi Skol IF främjar social och ekonomisk hållbarhet genom att inkludera barn och unga oavsett bakgrund i föreningslivet, samtidigt som de erbjuder ledarskapsutbildningar. AMF Södertälje, en historisk motorklubb, främjar miljömässig hållbarhet med sitt nya el-motorcykelområde och aktiviteter som engagerar unga i utanförskapsområden. DeVilda bidrar till ekologisk hållbarhet genom att sälja vilt och ekologiskt kött, samt praktisera djurvänligare slaktmetoder som minskar transporter och utsläpp.

Vinnaren kommer att presenteras den 30 januari 2024 på Södertälje Science Week.

Läs även: Petra Jacob utsedd till Årets ledare på Eldsjälsgalan

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 23 december 2023 04:59

DEBATT: Ljus framtid för stadskärnan – med rätt beslut

Sodertalje-2

Foto: Alexander Isa

Efterlängtade förändringar sker nu i centrala Södertälje. Vi går från 1960-talets stadsbyggnadsideal, då bilar och betong var högsta mode, till mer attraktiva och tillgängliga miljöer.

Här är både uppförandet av Marenhotellet och den förestående omdaningen av Lotsudden slående exempel. Och självklart måste hotellgäster, som anländer med fordon skodda med dubbade vinterhjul, smidigt kunna ta sig till Kringlangaraget – trots det beslutade dubbdäcksförbudet.

Konkurrensen är numera knivskarp från såväl nät- som externhandel. Vi behöver därför kratta manegen för våra luttrade näringsidkare i centrum.

”Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet”

Ett sätt är att fortsätta att finansiera två timmars avgiftsfri parkering på tre p-platser. Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet och återinför detta – men bara på två ställen och under en kortare period. KD håller en rak linje och säger att detta ska gälla hela året på Centralplan, Sorbonparkeringen och vid Tom Tit. Det kostar naturligtvis en slant, men är uppskattat av både besökare och handlare och en nödvändig vitamininjektion för en levande stadskärna.

Ett annat sätt är att låta badparadiset Sydpoolen bli kvar på sin nuvarande plats, på bekvämt gångavstånd från järnvägsstation och bussterminal, med tillhörande parkering (som eventuellt kan däckas över för att möta behovet av bostäder). Titta i god tid innan avtalet med Actic löper ut på framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Här ser vi gärna en dubbelt så lång tävlingsbassäng och en mindre utomhusbassäng med magnifik utsikt mot Yttre Maren – snacka om dragplåster för stadskärnan.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Ett tips är också att sondera terrängen för en flytt av Stadsbiblioteket och Konsthallen till Gjuteriet när Lunakvarteret omdanas. Vårt Science Center och ett ”kulturkluster” i Norra Stadskärnan kan bli en publikmagnet, samtidigt som vi undviker en förgävesinvestering när den upprustade gamla industrifastigheten av allt att döma står utan hyresgäst.

E-handel, pandemi och konjunkturavmattning har påverkat våra köpvanor. Men hur framtidssäkrar vi stadskärnan i allmänhet och detaljhandeln i synnerhet i denna nya verklighet? Samtidigt som ekonomin ljusnar vid horisonten med lägre inflation och räntor måste vi lokalt fatta framtidsinriktade beslut i samförstånd. Här krävs utvecklade samarbeten mellan kommunen, fastighetsägare, företagare och den driftiga eventarrangören Södertälje City.

”En unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.”

Tiden är mogen för människan att återerövra staden. Enligt bedömare har de externa handelsplatserna nått sin kulmen och en renässans väntar citykärnorna – nu med fokus på mat, affärer, kultur och allehanda upplevelser. Här kan Luna, som likt Fågel Fenix återuppstår, spela en framträdande roll. Visionen är att slumrande gator gör comeback, liksom en riktig biograf, bostäder och butiker blandas och en integrerad skola, som på eftermiddagen blir ett ”Ungdomens hus”. Fördelarna för stadskärnan är flera; en ökad dagbefolkning, som arbetar, studerar, handlar och lunchar, och en ökad nattbefolkning, som genom att bo och leva i centrum skapar trygghet.

Södertälje kan med rätt agerande leva upp till ”15-minutersstaden” – där allt finns inom räckhåll. Vi kan i stadskärnan stoltsera med äventyrsbad, kvalitetshotell, förnämliga parker, välrenommerade kulturinstitutioner, rikt butiksutbud, mat från världens alla hörn och som grädde på moset – det spektakulära skådespelet när stora fartyg slussar. Det senare är en unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.

Mats Siljebrand (KD)
Andre vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors