Företag i fokus:

Dan ”Mistluren” Goldman – Firar 50 år som Södertäljesupporter

Dan ”Mistluren” Goldman. Foto: Alexander Ataseven

Det är hösten, 2 oktober, 1970 och Scaniarinken har precis byggts klart och invigts med en match mellan Södertälje SK och Djurgården som slutade 5-2 till hemmalaget.

I över 50 år har Scaniarinken varit en plats där människor delat alla nio grundkänslor ihop. En plats där glädje har delats efter ett SM-guld, till sorg efter en bedrövlig säsong när man tvingat ner en division. Men en sak består och kommer alltid att bestå, kärleken till Södertälje Sportklubb.

Det är något som Dan ”Mistluren” Goldman kan skriva under på. I år firar han nämligen 50 år som Södertälje supporter och han är ödmjuk när Telgenytt träffar honom.

– Det finns dom som har varit supportar mycket längre än jag, säger Dan med ett glatt humör till Telgenytt.

Dan ”Mistluren” Goldman är en av flera tusen som brinner för SSK och har en bottenlös kärlek för klubben. Redan som 7-åring följe han med sin far på SSK matcher i mån av tid, men som 11 åring när arean invigdes klart var det svårt att hålla Dan Goldman borta från Scaniarinken. Där och då, som 11 åring, kom Dan Goldmans liv att förändras föralltid.

– Jag minns väl när jag var 11 år gammal och gick runt på läktaren med en korg och sålde chips och godis till publiken, det var många år sen det, säger Dan Goldman till Telgenytt.

Idag, 50 år senare, har Dan ”Mistluren” Goldman vigt större delen av sitt liv till klubben och knappt missat en hemmamatch sedan dess. Under 50 års tid har han minnen från bland annat SM-guldet 1985, men det är inte hans bästa minne under dessa 50 år.

– Många skulle säga att deras favoritminne är SM-guldet 1985, men mitt bästa minne är från matcherna mot Brynäs 1996, avseende kvalet till dåvarande Elitserien. Brynäs var favoriter, hade landslagsmän och seriens bästa spelare. Vi var underdogs och ingen trodde på oss, men vi var bäst när det väl gällde.

Han tänker på året när legenden Anders Eldebrink återvände till Södertälje SK efter utomlandsspel och avancerade till Elitserien. Dan ler och känner glädjen från 1996 när han tänker tillbaka, på den fantastiska matchserien mot Brynäs 1996.

– Jag har alltid sagt att det är fantastiskt roligt att ta ett SM-Guld, det är fantastiskt tråkigt att förlora en SM final, men det är fruktansvärt att åka ur och det är fullkomligt otroligt att gå upp. Obeskrivliga känslor, säger Dan.

Var kommer smeknamnet Mistluren ifrån?

– Det var en match i mitten på 90-talet. En match som var otrolig tråkig rent spelmässigt, och jag inser att det är dödens tyst inne i Scaniarinken. Då tänkte jag att jag måste supportera laget lite, så jag höjde min stämma och ropade min ramsa ”heeeja heeja SSK, för första gången. Dagen efter skrev reportern Hjalmar Karlsson om att gårdagens match var en av dom tråkigaste han sett. Spelare, domare, publik och tränare, alla hade tråkigt. Förutom då ”Mistluren” på sittplats, han hade roligt. Kort där efter skulle jag skapa en profil på internet, som då var så nytt, och skapa ett smeknamn. Det första som dök upp i huvudet var det Hjalmar skrev, Mistluren.

Mistluren jobbar fortfarande kvar på rinken, och har haft flera olika roller inom funktionärsorganisationen.
Drivet att gå till ”Templet”, som kärnsupportrarna kallar Scaniarinken, är fortfarande stort.
Drömmen om att återigen få se SSK i SHL, lyftandes SM-pokalen lever vidare. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 14 september 2021 00:00

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors