Företag i fokus:

Dan ”Mistluren” Goldman – Firar 50 år som Södertäljesupporter

Dan ”Mistluren” Goldman. Foto: Alexander Ataseven

Det är hösten, 2 oktober, 1970 och Scaniarinken har precis byggts klart och invigts med en match mellan Södertälje SK och Djurgården som slutade 5-2 till hemmalaget.

I över 50 år har Scaniarinken varit en plats där människor delat alla nio grundkänslor ihop. En plats där glädje har delats efter ett SM-guld, till sorg efter en bedrövlig säsong när man tvingat ner en division. Men en sak består och kommer alltid att bestå, kärleken till Södertälje Sportklubb.

Det är något som Dan ”Mistluren” Goldman kan skriva under på. I år firar han nämligen 50 år som Södertälje supporter och han är ödmjuk när Telgenytt träffar honom.

– Det finns dom som har varit supportar mycket längre än jag, säger Dan med ett glatt humör till Telgenytt.

Dan ”Mistluren” Goldman är en av flera tusen som brinner för SSK och har en bottenlös kärlek för klubben. Redan som 7-åring följe han med sin far på SSK matcher i mån av tid, men som 11 åring när arean invigdes klart var det svårt att hålla Dan Goldman borta från Scaniarinken. Där och då, som 11 åring, kom Dan Goldmans liv att förändras föralltid.

– Jag minns väl när jag var 11 år gammal och gick runt på läktaren med en korg och sålde chips och godis till publiken, det var många år sen det, säger Dan Goldman till Telgenytt.

Idag, 50 år senare, har Dan ”Mistluren” Goldman vigt större delen av sitt liv till klubben och knappt missat en hemmamatch sedan dess. Under 50 års tid har han minnen från bland annat SM-guldet 1985, men det är inte hans bästa minne under dessa 50 år.

– Många skulle säga att deras favoritminne är SM-guldet 1985, men mitt bästa minne är från matcherna mot Brynäs 1996, avseende kvalet till dåvarande Elitserien. Brynäs var favoriter, hade landslagsmän och seriens bästa spelare. Vi var underdogs och ingen trodde på oss, men vi var bäst när det väl gällde.

Han tänker på året när legenden Anders Eldebrink återvände till Södertälje SK efter utomlandsspel och avancerade till Elitserien. Dan ler och känner glädjen från 1996 när han tänker tillbaka, på den fantastiska matchserien mot Brynäs 1996.

– Jag har alltid sagt att det är fantastiskt roligt att ta ett SM-Guld, det är fantastiskt tråkigt att förlora en SM final, men det är fruktansvärt att åka ur och det är fullkomligt otroligt att gå upp. Obeskrivliga känslor, säger Dan.

Var kommer smeknamnet Mistluren ifrån?

– Det var en match i mitten på 90-talet. En match som var otrolig tråkig rent spelmässigt, och jag inser att det är dödens tyst inne i Scaniarinken. Då tänkte jag att jag måste supportera laget lite, så jag höjde min stämma och ropade min ramsa ”heeeja heeja SSK, för första gången. Dagen efter skrev reportern Hjalmar Karlsson om att gårdagens match var en av dom tråkigaste han sett. Spelare, domare, publik och tränare, alla hade tråkigt. Förutom då ”Mistluren” på sittplats, han hade roligt. Kort där efter skulle jag skapa en profil på internet, som då var så nytt, och skapa ett smeknamn. Det första som dök upp i huvudet var det Hjalmar skrev, Mistluren.

Mistluren jobbar fortfarande kvar på rinken, och har haft flera olika roller inom funktionärsorganisationen.
Drivet att gå till ”Templet”, som kärnsupportrarna kallar Scaniarinken, är fortfarande stort.
Drömmen om att återigen få se SSK i SHL, lyftandes SM-pokalen lever vidare. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 14 september 2021 00:00

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors