Företag i fokus:

Dan ”Mistluren” Goldman – Firar 50 år som Södertäljesupporter

Dan ”Mistluren” Goldman. Foto: Alexander Ataseven

Det är hösten, 2 oktober, 1970 och Scaniarinken har precis byggts klart och invigts med en match mellan Södertälje SK och Djurgården som slutade 5-2 till hemmalaget.

I över 50 år har Scaniarinken varit en plats där människor delat alla nio grundkänslor ihop. En plats där glädje har delats efter ett SM-guld, till sorg efter en bedrövlig säsong när man tvingat ner en division. Men en sak består och kommer alltid att bestå, kärleken till Södertälje Sportklubb.

Det är något som Dan ”Mistluren” Goldman kan skriva under på. I år firar han nämligen 50 år som Södertälje supporter och han är ödmjuk när Telgenytt träffar honom.

– Det finns dom som har varit supportar mycket längre än jag, säger Dan med ett glatt humör till Telgenytt.

Dan ”Mistluren” Goldman är en av flera tusen som brinner för SSK och har en bottenlös kärlek för klubben. Redan som 7-åring följe han med sin far på SSK matcher i mån av tid, men som 11 åring när arean invigdes klart var det svårt att hålla Dan Goldman borta från Scaniarinken. Där och då, som 11 åring, kom Dan Goldmans liv att förändras föralltid.

– Jag minns väl när jag var 11 år gammal och gick runt på läktaren med en korg och sålde chips och godis till publiken, det var många år sen det, säger Dan Goldman till Telgenytt.

Idag, 50 år senare, har Dan ”Mistluren” Goldman vigt större delen av sitt liv till klubben och knappt missat en hemmamatch sedan dess. Under 50 års tid har han minnen från bland annat SM-guldet 1985, men det är inte hans bästa minne under dessa 50 år.

– Många skulle säga att deras favoritminne är SM-guldet 1985, men mitt bästa minne är från matcherna mot Brynäs 1996, avseende kvalet till dåvarande Elitserien. Brynäs var favoriter, hade landslagsmän och seriens bästa spelare. Vi var underdogs och ingen trodde på oss, men vi var bäst när det väl gällde.

Han tänker på året när legenden Anders Eldebrink återvände till Södertälje SK efter utomlandsspel och avancerade till Elitserien. Dan ler och känner glädjen från 1996 när han tänker tillbaka, på den fantastiska matchserien mot Brynäs 1996.

– Jag har alltid sagt att det är fantastiskt roligt att ta ett SM-Guld, det är fantastiskt tråkigt att förlora en SM final, men det är fruktansvärt att åka ur och det är fullkomligt otroligt att gå upp. Obeskrivliga känslor, säger Dan.

Var kommer smeknamnet Mistluren ifrån?

– Det var en match i mitten på 90-talet. En match som var otrolig tråkig rent spelmässigt, och jag inser att det är dödens tyst inne i Scaniarinken. Då tänkte jag att jag måste supportera laget lite, så jag höjde min stämma och ropade min ramsa ”heeeja heeja SSK, för första gången. Dagen efter skrev reportern Hjalmar Karlsson om att gårdagens match var en av dom tråkigaste han sett. Spelare, domare, publik och tränare, alla hade tråkigt. Förutom då ”Mistluren” på sittplats, han hade roligt. Kort där efter skulle jag skapa en profil på internet, som då var så nytt, och skapa ett smeknamn. Det första som dök upp i huvudet var det Hjalmar skrev, Mistluren.

Mistluren jobbar fortfarande kvar på rinken, och har haft flera olika roller inom funktionärsorganisationen.
Drivet att gå till ”Templet”, som kärnsupportrarna kallar Scaniarinken, är fortfarande stort.
Drömmen om att återigen få se SSK i SHL, lyftandes SM-pokalen lever vidare. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 14 september 2021 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors