Företag i fokus:

Mamman lurade dottern till äktenskap med en främling i Dagestan – Dömdes i tingsrätten

Bild/Foto: Bild ur polisens förundersökning.

”Dom vill gifta bort mig mot min vilja och jag hade ingen aning om detta. Jag kommer att bli dödad om jag inte gör som dom vill.”, skrev den 18-åriga flickan till Utrikesdepartement den 25 juni i år.

Det var i somras som en 18-årig flicka från Södertälje gjorde sig redo för att åka ner till hemlandet Dagestan i Ryssland för att träffa släkt och vänner, helt ovetandes om vad som väntade.

Den 18-åriga flickan förväntade sig att åka på semester, att träffa vänner, släktingar och att lära sig köra bil. Istället hade mamman helt andra planer.

Samma kväll som flickan anländer till Dagestan i Ryssland åker hon ut med sin morbror för att övningsköra. Istället för att lära flickan hur man kör bil avslöjar morbrodern planerna – ”bröllopet är bokat den 3e, du ska gifta dig. Du ska bara vara tyst och följa instruktioner”, berättade 18-åringen under förhöret.

Flickan kunde knappt tro sina öron och bröt ihop när hon insåg att hon blivit ditlurad för att bli bortgift med en man hon inte kände. Flickan inser att hennes mamma planerat hela bröllopet tillsamman med hennes egna morbröder.

Via sin telefon, som hon tidigare gömt i sin bh, lyckades flickan kontakta Utrikesdepartement som uppmanade henne till att spela med på bröllopsplanerna för att vinna tid. Samtidigt kontaktade Interpol en rysk advokat, Olga Gnezdilova, för att hjälpa 18-åringen från Södertälje ur den mardrömslikna situationen hon hamnat i.

Interpol och advokaten lyckades komma i kontakt med lokalpolisen i Dagestan som åkte till staden och tog med flickan, mamman och morbrodern till polisstationen där ett förhör hölls. I förhöret berättade flickan att hon blev hotad och misshandlad, men det framkom inte i rapporten till Interpol.

Efter förhöret vägrade 18-åringen att åka tillbaka till familjen och fick då sova över på polisstationen. Dagen efter fick flickan hjälp av advokaten Gnezdilova att ta flera taxin från Dagestan till Moskva, en resa på nästan 2 000 km.

I förhöret berättar flickan att hon bytte taxi fyra gånger och att det tog över 23 timmar att ta sig till Moskva för att undkomma mamman och morbrorn som misstänktes försöka spåra hennes rutt.

Hemma i Sverige anmäldes händelsen och modern åtalades för vilseledande till äktenskapsresa. Modern nekade till anklagelserna men dömdes idag av tingsrätten i Södertälje till 120 timmars samhällstjänst och ska betala skadestånd på 30 000 kronor till den 18-åriga flickan.

– Den här domen är unik i Sverige. Det har aldrig tidigare hänt att någon blivit dömd för vilseledande till äktenskapsresa. Jag är nöjd med domen i sin helhet, men den här sortens brott borde straffas hårdare då giftermål med tvång kan skada den enskilde för resten av livet, säger flickans advokat Metin Ataseven.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 17 september 2021 00:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors