Företag i fokus:

Jesper skulle ta sitt egna liv – Nu uppmanar han andra: ”Det finns hjälp att få”

Fredagen den 10 september var det World suicide day och för Södertäljebon Jesper Melander är 10 september en dag som tar honom 5 år tillbaka till en mörk dag.

World Suicide Day är en medvetenhetsdag som observeras den 10 september varje år för att ge engagemang och åtgärder för att förebygga självmord, med olika aktiviteter runt om i världen sedan 2003.

– Självmord? Det var bara en tanke som dykt upp i mitt liv nästan dagligen under tjugo års tid, säger Jesper Melander till Telgenytt.

Men torsdagen den 20 november 2016 blev det inte längre bara en tanke, utan en allvarlig handling som var påväg att kosta Jesper Melander livet. Vid 15-16-tiden på eftermiddagen knöt han en snara runt halsen, gick upp på en stege och slog undan den.

– Ett fullständigt korrekt beslut då i mitt eget huvud. Innan jag sparkade undan stegen så skickade jag ett sms till min mormor om vart jag kunde bli hittad, berättar Jesper.

Vad han inte hade räknat med var att hans pappa och morfar var så pass nära att dom lyckades ta sig till platsen, skära Jesper från repet innan sista stunden var kommen.

– Döden i sig är inget som skrämmer mig, den har funnits runt hörnet sedan jag var liten. Jag förlorade min mamma då hon valde att avsluta sitt eget liv när jag var sju år gammal. Även båda mina bröder har jag förlorat av olika former av självmord. Min äldsta förlorade jag till det passiva självmordet av alkohol och droger och min andra bror valde som mig att avsluta med en snara kring halsen, han lyckades där jag misslyckades.

Idag kan Jesper bara se tillbaka på hela förloppet och vara glad att han överlevde. Hans misslyckande har lett honom dit han är idag och mår bättre än någonsin.

– Jag har vänner som jag alltid kan prata med och som lyssnar. Jag driver ett eget företag som arrangerar spelevent i figurspelet Warhammer och även lyckats få jobba lite inom krogen igen som jag trivs med enormt mycket med.

AW Event i Järna – Anordnade första svenska mästerskapet i Age of Sigmar

Alla dessa pusselbitar gör att när tanken på självmord dyker upp i huvudet så kan han vifta dom åt sidan. Idag är han nyfiken på vad livet har att erbjuda och vart det tar honom.

Tyvärr så misslyckas inte alla med sitt självmords försök som Jesper Melander gjorde. Alltför många lyckas och allt för ofta har alla på något sätt ropat om hjälp men folk runtomkring uppfattar inte det ropet på hjälp.

– Till många där ute, det finns hjälp att få, det finns folk som lyssnar och det finns folk som bryr sig, säger Jesper Melander.

Självmordslinjen – Vi finns här, vi lyssnar

MIND – Så hjälper du någon med självmordstankar

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 20 september 2021 00:00

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors