Företag i fokus:

Kritik riktas mot Migrationsverket efter bristande kontroll

Migrationsverket Fotograf: Björn Bjarnesjö

Under åren 2017–2020 genomgick Migrationsverket en av de snabbaste och största neddragningarna inom den svenska statsförvaltningen till följt av minskat mottagande av asylsökande och minskade anslag. Det rapporterade Riksrevisionen under torsdagen.

Efter en granskningen som Riksrevisionen genomförde för att se om arbetet styrdes och genomfördes på ett lämpligt sätt, visades tecken på att det fanns flera brister i verksamheten.

När flera asylboenden avvecklades minskade bemanningen från 8 400 till 5 500 medarbetare. Däremot visade granskningen att Migrationsverket däremot inte lyckats ta hänsyn till verksamhetens behov, hushållning med statens resurser och risker för oegentligheter, enligt Riksrevisionen.

”Migrationsverkets interna styrning och kontroll vid avvecklingen av statlig egendom och dokumentation av avvecklingar har brustit. ”, skriver Riksrevisionen i pressmeddelandet.

Under omställningen menar Riksrevisionen att Migrationsverket haft en bristande kontroll över tillgångar som myndigheten förfogat över. Särskilt it-utrustning och telefoner.

”Rutinerna för avveckling av tillgångar har varit oklara och tillämpningen har brustit. Bristande dokumentation av själva avvecklingen har lett till att utrangerade tillgångar, bland annat ett stort antal datorer med sannolikt kvarstående marknadsvärde, inte har gått att spåra.”, skriver Riksrevisionen

– Brister i dokumentationen gör att det inte går att veta vart flera tusen datorer och telefoner tog vägen. Det innebär risker för både oegentligheter och att känslig information kommer på avvägar, säger Tommi Teljosuo till Riksrevisionen i pressmeddelandet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 september 2021 00:00
Senast uppdaterad: 24 september 2021 00:00

Före detta bankanställd och två män dömda för mutbrott

tingsrätt

Arkivbild

En kvinna som tidigare var anställd på en bank i Södertälje har dömts till villkorlig dom efter att ha försökt bevilja lån till icke kreditvärdiga sökande i utbyte mot mutor. Dessutom döms två män för mutbrott.

I november 2020 frihetsberövades en kvinna anställd vid SEB i Södertälje, misstänkt för att ha deltagit i en korruptionsaffär. Detta efter att polisen avlyssnat hennes samtal.

– Via telefonkontakt har man diskuterat bolån och i samband med det har man erbjudit kontant ersättning, säger Thomas Forsberg, åklagare vid Riksenheten mot korruption, till SVT.

(Annonslänk)

Kvinnan, bosatt söder om Stockholm, hade erbjudits 50 000 kronor för att bevilja ett lån på fem miljoner kronor till en inkomstlös familj. Ett telefonsamtal där summan diskuterades fångades på band, där kvinnan hörs förhandla upp summan till 50 000 kronor från ett initialt erbjudande på 30 000. Dock genomfördes aldrig lånet på grund av befintliga skulder.

Efter att ha blivit avskedad från sitt arbete hos SEB och efter en omfattande rättsprocess, dömdes kvinnan idag till villkorlig dom av tingsrätten. Domstolen valde att inte utdöma fängelsestraff med hänvisning till kvinnans ordnade sociala förhållanden och låg risk för återfall i brott.

Två män, även de bosatta i orter utanför Stockholm, har också dömts i samma fall, till 90 respektive 70 dagsböter för att ha gett muta.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2024 13:45
Senast uppdaterad: 19 april 2024 13:53

Hyreshöjningen slår mot hundratals i Södertälje

Sodertalje

Foto: Alexander Isa

Efter sammanbrottet i förhandlingar mellan Fastighetsägarna Stockholm och Hyresgästföreningen har en skiljeman beslutat om en hyreshöjning på nästan 6 procent. I Södertälje påverkas över 600 hushåll.

– Det kommer bli väldigt tungt att bära för många hyresgäster som redan idag kämpar med sin ekonomi, säger Manfred Klint, gruppchef förhandlingsenheten, Hyresgästföreningen region Stockholm.

I december 2023 tog förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Stockholm, som representerar flera privata hyresvärdar, en oväntad vändning när Fastighetsägarna valde att avbryta diskussionerna och söka en lösning genom hyresnämndens oberoende tvistlösning. Det initiala kravet från Fastighetsägarna var en hyreshöjning på 12 procent.

(Annonslänk)

Trots detta, efter skiljemannens ingripande, fastställdes den slutliga höjningen till 5,9 procent för de flesta av de 11 berörda kommunerna i Stockholm och Gotland, effektivt från 1 januari 2024.

– Vi är väldigt förvånade över besluten, och förstår inte varför de här fastighetsägarna ska få så mycket högre höjningarna än andra fastighetsägare. Att det är samma resultat i alla kommunerna får oss att undra om skiljemannen har tagit hänsyn till lokala förutsättningar, säger Manfred Klint.

Denna ändring berör direkt över 4 300 hushåll i regionen, där cirka 4,4 procent av alla hushåll som Hyresgästföreningen representerar ingår. Specifikt i Södertälje är det 614 lägenheter som nu står inför högre hyror.

Skiljemannens beslut på 5,9 procent för Stockholms län och 5,7 procent för Gotland har väckt betydande oro bland hyresgästerna, som nu måste anpassa sig till de ökade kostnaderna i en redan stram ekonomisk miljö.

– Det är oerhört höga höjningar även om det är betydligt lägre än vad Fastighetsägarna krävde. Det kommer bli väldigt tungt att bära för många hyresgäster som redan idag kämpar med sin ekonomi. Vi hade önskat att Fastighetsägarna haft ett intresse av att ta ansvar i förhandlingarna, säger Klint.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 01:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors